Gästbloggar

Jag gästbloggar på Kugghjulet om individanpassning. Gå gärna in och läs.

/Sandra Grängstedt Mbalire


Ämnesintegrerat arbete om vikingatiden

Åk 4 redovisade sitt tema om vikingatiden idag genom en blotfest för skolan. Vikingatiden har varit ett ämnesintegrerat område där eleverna fått lära sig om gamla måttenheter (matematik), konstruerat vikingaskepp i miniatyrer (teknik), tillverkat halsband (hantverksyrket SYV), ristat och sytt runor där man med hjälp av en runnyckel skulle kunna tyda skriften (SYV, slöjd, bild), bakat bröd grundat på recept från vikingatiden samt gjort eget smör (hemkunskap, svenska, matematik, biologi), läst upp texter om vikingatiden på engelska som de skrivit själva (engelska, svenska), byggt byar eller bondgårdar utifrån hur de såg ut på den tiden i minecraft (teknik), tagit reda på lekar som var typiskt för vikingatiden (idrott och hälsa, matematik) samt gjort affischer och tillverkat egna spel (samhällskunskap, geografi, historia, religion, svenska). Ett helt fantastiskt arbete av alla elever.

Ämnesintegrerat arbete är magiskt och i synnerhet när man kan samarbeta med andra ämnen. På Visättraskolan planerar vi tillsammans för att synliggöra den röda tråden och förstärka elevernas kunskaper. Detta gör att språket utvecklas och begrepp befästs. Fantastiskt!

/Sandra Grängstedt Mbalire


Läsförståelse del 1

Reciprocal teaching, även kallad RT, är utvecklad av Palinscar och Brown. Forskarna önskade öka läsförståelsen hos elever som hade utmaningar i sin läsning och lyckades i sina testgrupper från 10% till 85%. Fyra grundprinciper är viktiga hörnstenar för att läsförståelsen ska öka och det är:

  • Förutsäga (spågumman)
  • Ställa frågor (reportern)
  • Reda ut begrepp/ord (detektiven)
  • Sammanfatta (cowboy)

Orden i parantes är lässtrategier från en läsande klass som är utmärkta att använda i den här metoden, i synnerhet för yngre barn.

Metoden bör tillämpas regelbundet ca 2 gånger i veckan. Den bygger på att läraren först vägleder eleverna i läsningen genom ovanstående lässtrategier för att sedan låta eleverna öva på egen hand med uppsikt. Detta kan genomföras genom litteraturcirklar, parläsning eller individuell läsning. Strategianvändningen får aldrig ta över själva läsningen. RT lämpar sig mest för skönlitterär läsning men går även till viss del att tillämpa på andra texter.

I tisdags höll jag en workshop för lärarna på Visättraskolan om just RT och där de fick öva sig på samma sätt som eleverna för att bättre förstå metoden. Kollegialt lärande när det är som bäst:

Jag använder även RT i min klass. Just nu arbetar vi med Nidstången (samma bok som lärarna fick öva sig på) och eleverna längtar efter läsningen. Anledningen till att de längtar är för att vi byggt upp en god förförståelse för att lära känna huvudpersonerna innan, vi har pratat om omslaget, googlat på nidstång, läst om författarna och tittat på bilder. Jag läste de första 20 sidorna med inlevelse som skapade ett intresse för boken. Eleverna sitter i litteraturcirklar där de bestämmer hur mycket var och en läser. De tillämpar strategierna genom att innan varje kapitel prata om vad de tror kommer hända, de stoppar varandra vid svåra ord och reder ut dem genom att läsa om ordet, läsa om meningen, leta ledtrådar, söka upp ordet eller fråga en vuxen. De ställer en fråga på texten (vilket är den mest utmanande strategin) samt sammanfattar. De är vana med arbetssättet sen åk 3. Alla deltar utifrån sin förmåga och tar hjälp av varandra.

Läsning är magiskt!


Vikten av goda relationer

No significant learning can occur without a significant relationship.
-James Corner

Jag tror att det är precis så som citatet säger. I alla tillfällen i livet så är vi sociala varelser och behöver varandra för att utvecklas. Jag och mina elever läser just nu om vikingatiden där man bodde många familjer tillsammans i ett hus. Det fanns inte egna rum eller utrymme för att vara alltför privat. Man behövde varandra för att överleva. Om vi samarbetar kommer vi på lösningar och kan hjälpas åt. När man bodde så pass många och tätt inpå varandra byggdes relationer på ett naturligt sätt utan vidare eftertanke eftersom det var en nödvändighet för överlevnad. På senare tid har begrepp såsom emotionell intelligens och social färdighetsträning uppkommit vilket medför att vi blir än mer medvetna när någon avviker från den sociala kultur och struktur som vi byggt upp. Den som avviker kan ha en annan kulturell referensram men som vi oftast inte tar hänsyn till. Ovanpå detta kan man ha svårigheter med språket och kommunikationen blir också bristfällig vilket upplevs som än mer avvikande.

Lev Vygotsky var en rysk psykolog som ansåg att barn lär av sin sociala och kulturella kontext vilket också gör att både den mentala utvecklingen och språket utvecklas. Skolverket bygger sina riktlinjer på Vygotskys teorier. Vygotsky ansåg att alla har en mognadsnivå och att vi befinner oss i en sorts zon för lärande, så kallad proximal utvecklingszon. Genom att kommunicera och lära tillsammans med andra så kan vi lära oss saker som tidigare varit för svåra eller som vi inte känt till.

Om vi tittar på Vygotskys teorier och människans historia för överlevnad så har alla samma röda tråd. Vi utvecklas i en social och kulturell kontext där språket har en chans att utvecklas men så även vår mentala utveckling. För som James Corner säger ovan så kan ingen betydelsefull inlärning ske förrän vi har en betydelsefull relation och lite så tror jag även att det är med våra elever (eller människor vi möter och utvecklar en relation till i stort).

I Huddinge kommun har man tagit fram en pedagogisk plattform där man betonar vikten av att vara en professionell pedagog, en professionell skolledare och ha stödjande läromiljöer. Se gärna filmen för mer info:

I den pedagogiska plattformen står att man som professionell pedagog ska bygga förtroende och respektfulla relationer. Man behöver även ha en social miljö som utmärks av att arbetsmiljön och förhållningssätt visar på tolerans och respekt för varandra. Även gemensamma sociala spelregler behöver finnas. Hur kan man då bygga relationer? Vi på Visättraskolan har som regel att vi hälsar på ALLA elever i korridorerna, på rasterna, i matsalen ja överallt där vi får ögonkontakt. Det kan betyda så mycket för en enda elev och det skapar en känsla av samhörighet, att man är en del av skolan. Vi har även en vision att ALLA elever på skolan ska ha minst en vuxen att prata med när de behöver. Men det krävs ju förstås mer än att bara säga hej och tycka att eleverna ska ha en vuxen att prata med. Det är ett professionellt förhållningssätt som alla borde ha. Du som pedagog behöver vara personlig med dina elever. Berätta saker, skoja, visa kärlek, ha ett öppet klimat där man kan prata och diskutera samt våga erkänna när det blir tokigt för det händer oss alla. Våga dela med dig. Våga be om ursäkt till eleverna när det blivit tokigt även som vuxen. Vad tycker du som vuxen om och vad tycker du inte om? Berätta för dina elever. Be dem berätta för dig vad de tycker om och inte tycker om. Gör samarbetsövningar och ha rollspel. Var alltid konsekvent, det hjälper eleverna att förstå när det blir tokigt. Men viktigaste av allt så uppmuntra eleverna och visa att ni tillsammans är som en stor familj där ni bryr er om varandra, hjälper varandra och ställer upp för varandra. Det är otroligt viktigt!

Gemensamma sociala regler på skolan gör att skolan blir en helhet där alla omfattas av reglerna. Egna klassregler skapar inte gemenskap med hela skolan som verksamhet och därför ska ordningsreglerna gälla för alla vilket också skapar trygghet.

När eleverna känner sig trygga så trivs de. När eleverna trivs och är trygga så lär de sig också. Därför har Visättraskolan ledorden: Trygghet, Trivsel och Kunskap. De stämmer just in på det som både James Corner, Vygotsky och den pedagogiska plattformen pratar om. Eleverna får chansen att lära i en social och kulturell miljö där de är trygga. För om vi inte skapade en social miljö så hade eleverna haft svårare att lära sig språket. Språket tränas tack vare att man övar sig på det, vilket säger sig självt. Därför är tysta klassrum inte gynnande för språkutvecklingen. Därmed inte sagt att klassrum med mycket skrik är gynnande heller men ett samtalsklimat kan vara behagligt och där man samtidigt kan lära in. Det är där vi lärare måste jobba, med den behagliga samtalstonen. Vi lärare måste jobba med hur vi bemöter varandra, lärare/elev, elev/elev och lärare/lärare. Vi behöver jobba så det sociala klimatet känns tillräckligt tryggt för att eleverna ska våga lära sig. Vi behöver skapa en Vi-känsla. Eller som eleverna säger: VIsättraskolan!

 


Bildsekvens

Bildsekvens är en otroligt bra språkutvecklande övning som är relativt enkel att göra. Den kan användas i alla ämnen. Nedan beskriver jag en lektion från min klass där vi arbetar med fabler.

Eleverna har hört en text om Haren och sköldpaddan. Vi har också lärt oss strukturstegen för en fabel. Nu fick eleverna en varsin bild som de inte fick visa sina andra kompisar. Eleverna skulle sedan gå runt och beskriva sin bild för en annan elev. Om de hade olika bilder kunde de bilda ett par och fortsätta utfrågningen tills de kände att de hade hela historien. De fick fortfarande inte visa varandra så allt hängde på beskrivning och minne. När de fått ihop en grupp på sex stycken fick de sätta sig ner och lägga korten i ordning med baksidan upp. Därefter fick de vända och se om de hade rätt samt chansen till att ändra om något kort låg felaktigt. Därefter fick de hämta sagan och läsa den högt för att se efter om bilderna låg i ordning. Många uppmärksammade att rubriken och sensmoralen inte fanns med som enskild bild.

Detta kan göras i alla åldrar, i alla ämnen med varierande svårighetsgrad. Du kan använda det för att träna på struktursteg och beskrivningar som ovan till en fabel eller saga. Det kan vara en instruktion. Det kan vara hur du i idrott ska genomföra en övning eller i teorin om badvett. Det går att använda bildsekvens i t.ex. textilslöjd från att fåret klipps genom processen hur det ska tovas. Det går att använda i matematik i t.ex. mellanled eller övningar på begrepp. Det finns oändliga möjligheter med den här övningen.

Lycka till!


Varför ämnesintegrera?

Ämnesintegration låter så självklart teoretiskt men är paradoxalt nog inte det rent praktiskt för många. Att ämnesintegrera klingar så flott men är inte alltid lika motiverande att ta sig för.

Jag kommer ihåg mitt första år som lärare i min årskurs etta. Överambitiös. Tog bokstavsinlärningen på absolut största allvar, likaså taluppfattningen. Jag är djupt tacksam för den struktur jag fick med mig från mina lärare på universitetet kring just detta och som har gett mig en god grund att stå på. Svenskan och matematiken. SO och NO var givetvis också viktigt men jag la krutet på svenskan och matematiken samt vikten av att ha ett ordnat socialt samspel i klassrummet. Under mitt andra år började jag bli varm i kläderna men kände att något saknades. Jag kunde inte sätta fingret på det. Vi skulle arbeta med rymden och jag fick en ingivelse. För att eleverna ska få ett så stort sammanhang som möjligt varför integrerar jag inte rymden i så många ämnena som möjligt? Jag började skissa på en planering där jag ville få in så många ämnen som möjligt för att eleverna skulle få en så bred kunskap som möjligt. Jag frågade kollegor och vänner om tips på idéer. Temaarbeten var jag inte främmande för men de temaarbetena jag deltagit i hade varit i två veckor två-tre lektioner i veckan för att sedan upphöra. Jag upplevde att det inte gav eleverna något. Jag tänkte istället att om eleverna får ett tema som löper som en röd tråd genom ämnena kommer de känna igen sig och skapa ett sammanhang.

Mina tankar är knappast revolutionerande, men jag funderade ut detta på egen hand under mitt andra år som lärare vilket la en grund för hur jag skulle komma att arbeta framöver. I temat rymden fick jag in alla ämnen och eleverna skapade en sån pass gedigen kunskap att jag motiverades att fortsätta med mitt arbetssätt. När eleverna sedan i årskurs 3 skrev nationella prov blev resultaten otroliga. Elever som tidigare haft mycket svårt, hade nu skapat sig en större kunskap. Ett sammanhang. Ett sammanhang i ett andra språk (många av eleverna hade svenska som andra språk). Ett sammanhang som hjälpte dem när de skrev nationella provet så pass mycket att resultaten tog dem långt längre än vad det hade gjort utan.

Många upplever dock att ämnesintegration tar tid och försöker improvisera längs vägen. Att ämnesintegrera tar tid. Tid som du senare kan investera i genom elevernas fördjupade kunskaper. För det är just det läroplanen förespråkar: ämnesintegration och/eller ämnesfördjupning. Läroplanen menar att:

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak­grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” s.10

Genom ämnesintegrering tar man just hänsyn till förförståelse, arbetar med språket genom ord, begrepp och grammatik samt implementerar nya kunskaper hos eleverna. Läroplanen säger även:

”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanse­ras och blir till en helhet.” s.12

”Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. ” s.12

Man vinner så oerhört mycket genom att ge eleverna ett helhetsperspektiv. Ibland går det inte att integrera alla ämnen, det är ok. Man måste inte det heller. Men genom att försöka integrera så många ämnen som möjligt så skapar du ett sammanhang för eleverna. I ren språkutvecklingssynpunkt så avlastar du till viss del språket för eleverna som har ett andra språk och som då har chansen att lära in kunskaper parallellt med sin språkinlärning istället för att behöva fokusera på först språket och sedan ämneskunskaper som kan bli oerhört tungt. Det är därför varje lärares ansvar att arbeta med språket i alla ämnen och det är därför vi ska arbeta ämnesintegrerat för att stödja våra elever till att utvecklas harmoniskt där lust och nyfikenhet står i fokus.

Mitt tips är att se ut ett tema, helst i SO och NO som innehåller många begrepp, och se hur du kan implementera detta i de övriga ämnena. Våga lämna läroboken. Våga prova dig fram. Våga ämnesintegration!


Slöjdlärare…eller?

Vår slöjdlärare Maria har inte bara kunskapen som krävs i slöjd. Hon tar över ämnet bild på skolan samt har behörighet i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Maria strävar efter att arbeta språkutvecklande och ämnesintegrerat på sina lektioner. Lektionerna jag fick besöka var med skolans årskurs tvåor under tre arbetsmoment: uppstart, arbetsprocess och avslut. Eleverna skulle göra en förvaringspåse till sina tre i rad pjäser.

Eleverna möttes av Maria utanför slöjdsalen där varje elev tilldelades en meterlinjal. När alla befann sig i salen så frågade Maria om eleverna visste vad det var de hade fått. Svaren blev:
Linjal

Något att mäta med

Pinne

Därefter började Maria förklara vad föremålet var, repeterade mm, cm och meter och gick igenom geometriska figurer. Hon gick vidare med att berätta att eleverna skulle få göra en påse till sina spelpjäser de tillverkat tidigare. De följande lektionerna startades upp med att återkoppla vad man hade gjort tidigare för att eleverna skulle komma ihåg och sätta ord på sin arbetsprocess.

Under själva arbetsprocessen skulle eleverna klippa, välja tyg, mäta och sy. Begrepp såsom förstygn, millimeter, rektangel med flera kom upp och Maria arbetade med orden och förståelsen för att det skulle bli tydligt för eleverna. Nya begrepp såsom ytbehandla kom upp. Detta återkopplades till det tidigare arbetet med spelpjäserna och förklarades av Maria i diskussion med eleverna. Alla begrepp betonades, visades och upprepades. Maria använde ett tydligt språk, tydliga instruktioner, lärarledde eleverna varsamt, såg alla, lät eleverna gissa om de inte kunde, stöttade, gav ledtrådar när eleverna körde fast och använde modeller/föremål för att visa eleverna. Hon använde även kognitivt utmanande frågor så eleverna fick tänka till lite extra. Feedback gavs både språkligt, innehållsmässigt och arbetsmässigt.

När arbetet var avslutat så fick eleverna  göra en skriftlig utvärdering. Maria läste upp frågorna och gick systematiskt igenom frågorna så eleverna kunde koncentrera och fokusera samt reflektera kring sin arbetsprocess i sitt skrivande. På sista lektionen så pratade även Maria om att nästa lektion skulle utgå på grund av kristi himmelsfärdsdag. Maria passade på att ta upp högtiden för diskussion.
Det helt fantastiska var ämnesintegreringen som Maria förde in i sitt ämne och på sina lektioner. Det fanns matematik, svenska, slöjd i mjuka och hårda material samt religion. Eleverna får med sig så mycket mer än bara en sak från ämnet slöjd. Heja Maria!

Tack för att jag fick besöka dig!


Gästbloggar

Jag gästbloggar här. Gå gärna in och läs.


Springdiktamen

När man studerar olika texter och lär sig deras struktur så finns det en övning som eleverna gillar mycket. Varning! Den kan bli högljudd!

Dela in eleverna i små grupper 4-5 i varje grupp. En i gruppen ska börja skriva, de andra är löpare. Sätt upp en bekant text med den genre ni arbetar med. Ni kanske har arbetat med återberättande text och en exempeltext som eleverna känner igen. Sätt upp texten utanför klassrummet. Löparna (en i taget) ska springa ut i korridoren, memorera så mycket som möjligt av texten, springa tillbaka till sekreteraren och berätta det som den kommer ihåg. Löparna får springa tillbaka hur många gånger som helst. Man får dock inte stå vid pappret och skrika det man läser. När alla i gruppen utom den som skriver sprungit en gång så byter man sekreterare. Man ska försöka att hålla samtalet och återgivandet i gruppen så övriga grupper inte hör. När grupperna är klara går man igenom texten antingen alla tillsammans eller gruppvis med exempeltexten nära till hands och samtalande om vad man missat/klarat av eller vad som blivit annorlunda/likadant.

Detta är en övning som ställer krav på samarbetsförmåga, läsförmåga, tränar arbetsminnet och skrivförmågan.

Den går även att variera beroende på ålder och grupp. Man kan sätta ut enbart ord på t.ex. trädets delar. Man kan ställa krav på att hela texten ska vara korrekt stavad (vilket kan bli mer spring men som sagt det gör inget). Man kan låta eleverna göra den två och två. Möjligheterna är många.

En bonus är att eleverna får röra på sig vilket främjar inlärningen.

Här arbetar mina elever med fjärilens livscykel och vi tränade på dokumentation i dagboksform. De fick då göra en springdiktamen.

Om du provar skriv gärna en kommentar och berätta hur det gick!

Lycka till!


Finn fem fel

En språkutvecklande övning är den här bekanta övningen: Finn fem fel där man ska studera två bilder där man på ena bilden plockat bort fem saker som däremot finns på den andra bilden. Detta är en utmärkt övning för eleverna där de kan träna sitt språk, ord och begrepp.

Om ni arbetar med t.ex. fjärilens livscykel så kan du ha två bilder från ägg till fjäril. Eleverna sitter i par. En av eleverna får bilden där alla bitar redan finns på plats och den andra där det saknas. EN av eleverna (spelar ingen roll vem) börjar nu beskriva sin bild utan att visa den för sin kompis. Om kompisen upptäcker att det är något som saknas eller inte finns med på hens bild så säger man till och fortsätter leta tills man hittat alla fem. OBS! De får inte visa bilderna för varandra förrän i slutet.

I ämnet slöjd kan man ha en bild på en slöjdsal (trä eller sy) och sedan göra på samma sätt som ovan.

I ämnet idrott kan man ha en redskapsbana men där olika redskap plockats bort.

Det går att variera hur mycket som helst och gör så att eleverna måste träna på orden. Vill man integrera engelskan går även denna övning utmärkt att göra. Be eleverna göra övningen på engelska. Om orden inte räcker till måste man ta till andra strategier för att kommunicera. Detta övar inte enbart förståelsen för hur det är för elever med ett annat modersmål än svenska utan kan stimulera lusten till att lära sig mer engelska eller öka ordförrådet.

Prova gärna. Om du är modig så skriv gärna en kommentar här nedan hur övningen gick.

Lycka till!