Slöjdlärare…eller?

Vår slöjdlärare Maria har inte bara kunskapen som krävs i slöjd. Hon tar över ämnet bild på skolan samt har behörighet i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Maria strävar efter att arbeta språkutvecklande och ämnesintegrerat på sina lektioner. Lektionerna jag fick besöka var med skolans årskurs tvåor under tre arbetsmoment: uppstart, arbetsprocess och avslut. Eleverna skulle göra en förvaringspåse till sina tre i rad pjäser.

Eleverna möttes av Maria utanför slöjdsalen där varje elev tilldelades en meterlinjal. När alla befann sig i salen så frågade Maria om eleverna visste vad det var de hade fått. Svaren blev:
Linjal

Något att mäta med

Pinne

Därefter började Maria förklara vad föremålet var, repeterade mm, cm och meter och gick igenom geometriska figurer. Hon gick vidare med att berätta att eleverna skulle få göra en påse till sina spelpjäser de tillverkat tidigare. De följande lektionerna startades upp med att återkoppla vad man hade gjort tidigare för att eleverna skulle komma ihåg och sätta ord på sin arbetsprocess.

Under själva arbetsprocessen skulle eleverna klippa, välja tyg, mäta och sy. Begrepp såsom förstygn, millimeter, rektangel med flera kom upp och Maria arbetade med orden och förståelsen för att det skulle bli tydligt för eleverna. Nya begrepp såsom ytbehandla kom upp. Detta återkopplades till det tidigare arbetet med spelpjäserna och förklarades av Maria i diskussion med eleverna. Alla begrepp betonades, visades och upprepades. Maria använde ett tydligt språk, tydliga instruktioner, lärarledde eleverna varsamt, såg alla, lät eleverna gissa om de inte kunde, stöttade, gav ledtrådar när eleverna körde fast och använde modeller/föremål för att visa eleverna. Hon använde även kognitivt utmanande frågor så eleverna fick tänka till lite extra. Feedback gavs både språkligt, innehållsmässigt och arbetsmässigt.

När arbetet var avslutat så fick eleverna  göra en skriftlig utvärdering. Maria läste upp frågorna och gick systematiskt igenom frågorna så eleverna kunde koncentrera och fokusera samt reflektera kring sin arbetsprocess i sitt skrivande. På sista lektionen så pratade även Maria om att nästa lektion skulle utgå på grund av kristi himmelsfärdsdag. Maria passade på att ta upp högtiden för diskussion.
Det helt fantastiska var ämnesintegreringen som Maria förde in i sitt ämne och på sina lektioner. Det fanns matematik, svenska, slöjd i mjuka och hårda material samt religion. Eleverna får med sig så mycket mer än bara en sak från ämnet slöjd. Heja Maria!

Tack för att jag fick besöka dig!


Gästbloggar

Jag gästbloggar här. Gå gärna in och läs.


Springdiktamen

När man studerar olika texter och lär sig deras struktur så finns det en övning som eleverna gillar mycket. Varning! Den kan bli högljudd!

Dela in eleverna i små grupper 4-5 i varje grupp. En i gruppen ska börja skriva, de andra är löpare. Sätt upp en bekant text med den genre ni arbetar med. Ni kanske har arbetat med återberättande text och en exempeltext som eleverna känner igen. Sätt upp texten utanför klassrummet. Löparna (en i taget) ska springa ut i korridoren, memorera så mycket som möjligt av texten, springa tillbaka till sekreteraren och berätta det som den kommer ihåg. Löparna får springa tillbaka hur många gånger som helst. Man får dock inte stå vid pappret och skrika det man läser. När alla i gruppen utom den som skriver sprungit en gång så byter man sekreterare. Man ska försöka att hålla samtalet och återgivandet i gruppen så övriga grupper inte hör. När grupperna är klara går man igenom texten antingen alla tillsammans eller gruppvis med exempeltexten nära till hands och samtalande om vad man missat/klarat av eller vad som blivit annorlunda/likadant.

Detta är en övning som ställer krav på samarbetsförmåga, läsförmåga, tränar arbetsminnet och skrivförmågan.

Den går även att variera beroende på ålder och grupp. Man kan sätta ut enbart ord på t.ex. trädets delar. Man kan ställa krav på att hela texten ska vara korrekt stavad (vilket kan bli mer spring men som sagt det gör inget). Man kan låta eleverna göra den två och två. Möjligheterna är många.

En bonus är att eleverna får röra på sig vilket främjar inlärningen.

Här arbetar mina elever med fjärilens livscykel och vi tränade på dokumentation i dagboksform. De fick då göra en springdiktamen.

Om du provar skriv gärna en kommentar och berätta hur det gick!

Lycka till!


Finn fem fel

En språkutvecklande övning är den här bekanta övningen: Finn fem fel där man ska studera två bilder där man på ena bilden plockat bort fem saker som däremot finns på den andra bilden. Detta är en utmärkt övning för eleverna där de kan träna sitt språk, ord och begrepp.

Om ni arbetar med t.ex. fjärilens livscykel så kan du ha två bilder från ägg till fjäril. Eleverna sitter i par. En av eleverna får bilden där alla bitar redan finns på plats och den andra där det saknas. EN av eleverna (spelar ingen roll vem) börjar nu beskriva sin bild utan att visa den för sin kompis. Om kompisen upptäcker att det är något som saknas eller inte finns med på hens bild så säger man till och fortsätter leta tills man hittat alla fem. OBS! De får inte visa bilderna för varandra förrän i slutet.

I ämnet slöjd kan man ha en bild på en slöjdsal (trä eller sy) och sedan göra på samma sätt som ovan.

I ämnet idrott kan man ha en redskapsbana men där olika redskap plockats bort.

Det går att variera hur mycket som helst och gör så att eleverna måste träna på orden. Vill man integrera engelskan går även denna övning utmärkt att göra. Be eleverna göra övningen på engelska. Om orden inte räcker till måste man ta till andra strategier för att kommunicera. Detta övar inte enbart förståelsen för hur det är för elever med ett annat modersmål än svenska utan kan stimulera lusten till att lära sig mer engelska eller öka ordförrådet.

Prova gärna. Om du är modig så skriv gärna en kommentar här nedan hur övningen gick.

Lycka till!


Syslöjd och språkutveckling

”En pedagog som arbetar språkutvecklande ägnar sig åt ett ständigt pågående utforskande av den egna verksamheten.” (Framgång genom språket s.27)

Vår syslöjdslärare Ingela har intresserat sig och arbetat mot ett mer språkutvecklande förhållningssätt och visar hela tiden ett intresse av att vilja lära sig mer. När man kommer in till Ingela så möts man av ett varmt leende och en förväntan i själva rummet. Slöjd är något som tilltalar många elever och brukar för många vara ett favoritämne. Lektionerna jag fick besöka var med skolans treor och jag fick följa deras arbete under tre lektioner. De skulle arbeta med att göra insekter eller fjärilar i ull. Detta skedde i samarbete med träslöjdsläraren Maria.

Ingela började båda sina lektioner med att förklara att eleverna skulle lära sig hur man tovar. Detta var målet med lektionerna. Ull kommer från får något som Ingela illustrerade med bilder vid tavlan. Därefter visades en kort filmsnutt som handlade om varifrån ullen kommer och stegen fram tills ullen tovas. Filmen tog upp att det finns något som heter fuskpäls och Ingela plockade upp den tråden genom att prata om syntet och riktig ull. Viktiga nyckelbegrepp såsom ull, dra isär, rulla ihop, såpa, karda och tova upprepades, skrevs och betonades.  Vid mitt andra besök hade jag tagit med mig en fuskpäls och en riktig. Ingela lät eleverna känna på de olika materialen och gissa vilken de trodde var syntes och vilken som var riktig. Därefter höll hon upp den riktiga. Eleverna fick en konkret bild av hur fuskpäls och riktig päls känns samt fick öva sig på en språklig strategi.

Eleverna fick därefter börja med att tvätta ullen med såpa. Ingela visade hur ullen skulle tovas. Hela tiden pågick en aktiv interaktion mellan Ingela och eleverna men även mellan eleverna. Ingela talade tydligt, skrev ner nyckelbegrepp, visade samt använde bilder och föremål för att främja inlärningen och förståelsen. Hon återkopplade även tillsammans med eleverna vad de gjort på tidigare lektioner för att bibehålla deras förkunskaper i ämnet samt även ge möjlighet till repetition. Ingela avslutade sina lektioner med att be eleverna återkoppla vad det var de gjort, alltså använda begreppen och reflektera över sin inlärning.

Ingela visar en ständig vilja att utvecklas i sitt språkutvecklande arbete och det är fantastiskt att arbeta tillsammans med henne. Fortsätt Ingela på precis samma sätt! Tack för att jag fick besöka dig.


Språkkonferens sista delen

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer den sista delen (del 1 finns här, del 2 här, del 3 här,  del 4 här, del 5 här, del 6 här och del 7 här):

”Kollegialt lärande kring språkutvecklande undervisning i alla ämnen.”

Föreläsare: Åsa Edenfeldt

Blogg: www.strategierforlarande.se

Fil 005 (12)

Åsa som arbetar på Täby Enskilda Gymnasium visar oss hur de gör på hennes arbetsplats. De sätter upp gemensamma mål, skapar förutsättningar, inspirerar varandra och delar med sig av material, kunskaper och kompetenser. De utvärderar och reflekterar tillsammans. Detta är en viktig del i det kollegiala lärandet för att nå framgång i det mesta men framför allt i det språkutvecklande arbetet.

Fil 006 (3)

På Åsas arbetsplats har de Pedagogiska utvecklingsmöten. På dessa möten deltar skolledningen, specialpedagog, programchefer och förstelärare. PUM (Pedagogiska utvecklingsmöten) har de en förmiddag i månaden, har ett pedagogiskt fokus och reflektion är viktigt under dessa möten för att se hur den språkutvecklande undervisningen ska fortskrida på skolan.

Tyvärr hade jag inte jättemycket från den här föreläsningen då den riktade sig åt så pass höga åldrar.

Nu är sista delen klar och det var en riktigt givande språkkonferens som jag fick ta del av. Jag tackar ödmjukast min skolledning som gav mig förmånen att få gå på denna. Tack till alla underbara föreläsare. Framför allt ett stort tack till er som följt med och läst här på bloggen hela vägen i den här delen.


Språkkonferens del 7

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 7 (del 1 finns här, del 2 här, del 3 här,  del 4 här, del 5 här och del 6 här):

”Språkutveckling från grunden”

Föreläsare: Sofie Nyberg Horning

“Språk är väldigt viktigt när man har med andraspråkselever att göra.”

På Sofies skola så tog de bort läxor eftersom detta inte gav positiva resultat för skolans elever där en mycket stor del var andra språks elever.

Sofie anser att man bör blanda svenska och svenska som andra språkselever. Hon anser att språket behöver speglas. SO och NO är dessutom EXTREMT texttunga ämnen där stöttning behövs och finns det även elever med svenska som modersmål kan detta underlätta språket för de med svenska som andra språk. Viktigt att tänka på är när man tränar läsförståelse så övar många oftast bara på EN text, det är absolut inte bra eftersom de ofta är ryckta ur sina sammanhang. Plocka istället in texter från SO och NO. Detta övar begrepp, ämnesområden, lässtrategier och studieteknik.

Sofie arbetar i Malmö och har arbetat i Rosengård, som är ett otroligt flerspråkigt och mångkulturellt område. De har arbetat med Stärk språket och stärk lärandet av Pauline Gibbons och fortsatte sedan med Låt språket bära av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring. Dessa böcker erbjuder just:

Stöttning/Scaffolding

Stödstrukturer

Genrepedagogik

 

70% av eleverna på den skolan i Rosengård, höjde sina kunskaper i flera ämnen det året.20160926_121459

Hur får man med alla lärare på tåget att arbeta språkutvecklande? Sofie startade en ny skola; Östra skolan. På Östra skolan startade 50% andra språks elever och 50% svenska som modersmål. Det var inte valbart att välja om man ville jobba språkutvecklande eller inte utan det var ett krav annars var och är det ingen idé att söka.

Östra skolan gick efter en språkutvecklande pedagogisk modell:

20160926_120126

På Östra skolan planerar man undervisningen tillsammans. Man bedömer även texterna som eleverna skrivit tillsammans samt arbetar med textförståelsen. Alla lärare oavsett ämne jobbar framför allt med att bryta ner begrepp. Hela organisationen stöttar språkutvecklingen.  De har schemalagd tid för pedagogiska diskussioner och sambedömning av gemensamma texter.

En pedagog är övergripande ansvarig för gemensam kompetensutveckling i språkutveckling. Alla deltar i en egen variant på läslyftet eftersom skolan är för liten för att delta på lyftet från skolverket.

Ett motto som finns på Östra skolan är: Testa tillsammans-våga misslyckas!

Runt om på hela skolan finns gemensamma mallar, lathundar och modeller som stöd i klassrummet. De använder även GAFE för att bland annat ge respons. Cirkelmodellen används även den av ALLA lärare. De använder sig av lässtrategier och begreppskort.

20160926_120928

Östra skolan nådde inte 100% behörighet trots sitt språkutvecklande arbete det första året. De fann att de curlade för mycket med eleverna och föräldrarna (t.ex. du behöver inte sjukanmäla det kan jag göra). Var är föräldrarna i grafen? Vi i skolan pratar om att eleverna, lärarna och miljön är viktiga, men det är även föräldrarna.

De fick tänka om. De hittade de som hade behov av särskilt stöd och gav stöd, de övriga ställde de krav på. De vågade ställa krav på föräldrarna. Skolan ska inte uppfostra det ska föräldrarna göra. Problemet är att de blev ovänner med alla möjliga (t.ex. skolinspektionen) men de ansåg att de måste säga till föräldrarna att skolan är viktig. Eleverna ska inte behöva göra läxor hemma för det är skolans uppdrag men föräldrarna ska visa att skolan är viktig och inte åka på resa mitt i terminen eller liknande.

I våras uppnådde Östra skolan 100% med språkutvecklande arbete och genom att ha föräldrarna med sig.

Östra Skolans råd för att lyckas med språkutveckling:

  • Prioritera
  • Välj ut språkutvecklande aktiviteter som ger eleverna mest.
  • Skapa ramar och strukturer för hela skolan. Alla på skolan ska känna till hur man skriver olika texter.
  • Hitta digitala hjälpmedel som stöttar.
  • Acceptera att ni måste ge ifrån er tid.
  • Våga bli ovänner i arbetslagen.
  • 40 timmars arbetsvecka (har inte sommarlov, det ger mer tid).
  • Inga förstelärare (alla vill vara med och skolutveckla då ska alla få vara med).

Språkkonferens del 6

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 6 (del 1 finns här, del 2 här, del 3 här,  del 4 här och del 5 här):

”Varför behöver man kunna läsa?”

Föreläsare: Caroline Bötrius

Fil 008 (4)

Caroline bad oss tänka efter vilket ämne t.ex. ordet kraft hör till. Det visade sig att det finns i flera ämnen. Språk finns ju överallt, inte bara i ETT ämne utan i alla. Därför är det så viktigt att ALLA lärare arbetar med språket och inte enbart svenskalärarna.

Caroline menar att en del barn kommer till skolan med 2000 timmars högläsning i bagaget och har som en följd därav ett större ordförråd än de elever som kommer med 50 timmars högläsning. Vi behöver stimulera så väl elever med ett stort ordförråd såsom elever med ett torftigare ordförråd för att alla elever ska kunna utmanas och utvecklas.

Fil 000 (6)

Med den här bilden visar Caroline tydligt vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt består av och hur vi uppnår detta: genom stöttning.

Fil 001 (7)

Vilken typ av stöttning och återkoppling ger vi till eleverna? Hur uttrycker vi oss? Är bra jobbat ett tillräckligt utvecklat språk eller kan många tolkningar få plats i det uttalandet? Vilken stöttningsroll intar vi? Detta pratade Caroline mycket om och hur vi behöver tänka på vad vi säger till eleverna. Bra jobbat i sig är inte fel men om vi vill att de ska utvecklas behöver eleverna få mer konkret feedback. Hennes son spelar fotboll och istället för att hon ska säga till sin son varje gång: ”Bra jobbat” så behöver hon konkret tala om vad hon menar att bra jobbat är och på vilket sätt.

Fil 002

Till den här bilden finns en övning. Eleverna kanske arbetar med broar. Klipp isär bild och text. Ge en elev bilder och den andra text. Eleverna ska nu läsa upp texten och para ihop den med rätt bro. Klipper man bort rubrikerna också blir det lite mer utmaning beroende på vilken nivå man vill lägga uppgiften på.  I den här övningen måste eleverna läsa och samtala för att resonera sig fram till rätt bro.

Fil 003 (4)

Med den här bilden visar Caroline vad vi lärare behöver tänka på när vi arbetar med språket. Hon betonade vikten av att inte förenkla, vi måste arbeta med språket. Det är oerhört viktigt! Samma sak när vi väljer lärobokstexter till eleverna. Hur tänker vi när vi gör detta? Vad utgår vi ifrån?

Avslutningsvis sammanfattar Caroline sin föreläsning med att läsningen berikar vårt språk och utvecklar det.


Språkkonferens del 5

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 5 (del 1 finns här, del 2 här, del 3 här och del 4 här):

”Nyanlända elever och språkfrämjande undervisning”

Föreläsare: Tiia Ojala

Böcker: 

Förstå språket: NO och SO för nyanlända

Jalla-raka vägen!

Tina Ojala öppnade sin föreläsning med att poängtera följande: Alla lärare är språklärare!

Hon menar även att det är viktigt att läraren visar HUR  en text skrivs för att eleverna ska förstå genren för att sedan själva kunna producera egna texter. Detta är mycket viktigt och är steg 3 på cirkelmodellen. Hoppa inte över detta steg! (Detta poängterar även Pauline GIbbons egen kommentar)

Stöttning för nyanlända elever rent praktiskt:

  • frågor som ställs för att utveckla elevernas förståelse, ej kontrollfrågor.
  • ge ordentligt med betänketid.
  • visualiserande undervisning med bildstöd, kroppspråk, diagram, tidslinjer osv.
  • skrivmallar till den genren man arbetar med.
  • stödord.
  • samtalsmallar som visar hur en samtalsuppgift ska genomföras (olika begrepp att använda istället för tycker och uppmuntra dem att använda de orden istället).
  • modellandet, demonstrera först innan ni ska göra något.
  • exempel som stöttar innehållet i undervisningen.
  • modersmålsstöd/studiehandledning om möjligt.

Tina pratade även om kognitivt utmanade undervisning och vikten av detta för att utveckla språket. Detta är något som vi alla kan tillämpa i alla klasser med alla elever:

Fil 009 (3)

I arbete med nyanlända och elever med ett andra språk så betonade Tina vikten av att arbeta med cirkelmodellen och genrepedagogik för att synliggöra och utveckla språket för eleverna. Det är otroligt viktigt och är forskningsbaserat.

Detta var föreläsning nummer fem. Fortsättning följer på språkkonferensen…


Språkkonferens del 4

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 3 (del 1 finns här, del 2 här och del 3 här):

”Senaste forskningen om elevers läs- och skrivutveckling:”

Föreläsare: Barbro Westlund

Department of Language Education

Fil 000

Bok: Läskraft

Bilden ovan är metaforisk: Se lärandet som en trädgård. En trädgård sköter ju inte sig självt bara för att man planterar lite frön…

Många elever bedöms ha god läsförståelse, mot bakgrund av att de läser flytande. I högstadiet och gymnasiet så kommer det fram att läsförståelsen inte har följt med eleverna. Bara för att en elev läser flytande innebär det inte att denne förstår vad den läser. En studie i USA på 171 elever från årskurs 2-4 med varierad språkbakgrund  så visar resultatet att drygt en tredjedel av eleverna har problem med läsförståelsen men läser flytande. (Citat av Appelgate)

Det är inte en speciell undervisningsteknik som är avgörande för elevers skolframgångar enligt Barbro Westlund.

Fil 001 (5)

Ibland är det inte lustfyllt att lära sig, ibland måste det få vara lite jobbigt och utmanande. Då är det viktigt att tänka på begreppet mindset, ett fixed eller growth mindset. Lärarna behöver utveckla ett individuellt och kollektivt mindset till eleverna för att de ska tro på sig själva när de stöter på utmaning. Eleverna behöver även tillgång till stöttning (scaffolding). För att sitta bredvid och stötta ger framgång.

Barbro Westlund påpekar vikten av ett gemensamt språkbruk på våra skolor. Det finns krav i läroplanen att eleverna ska göra kopplingar i viss mån, vad är då en koppling? Vad vill vi att eleverna ska känna till? När vi arbetar med genrer till exempel; ska eleverna kunna begreppet narrativ eller håller vi oss till saga? Lärarna behöver diskutera och bygga upp ett gemensamt språkbruk som ska gälla på skolan, detta ska inte vara individuellt utan ett gemensamt fattat beslut för att eleverna ska få en likvärdig undervisning.

Fil 004 (4)

Språkförståelseprocesser är bra att använda från åk 2 och uppåt (ej yngre åldrar än så). Detta är en pågående studie av Westlund och Malloy. Modellen är från Cummins. Modellen innebär att rutan längst upp till vänster där har eleven svag ordavkodning och god läsförståelse. Om man har ett bra språkbruk och får mycket stöttning så kan eleverna uppvisa goda resultat. Mät inte läsförståelse på oförberedd högläsning. Barbro Westlund är oerhört kritisk till detta. I rutan högst upp till höger där har eleven god ordavkodning och god förståelse. I rutan nere till höger har eleven svag ordavkodning och svag förståelse. Och i sista rutan till vänster har eleven god ordavkodning och svag förståelse. De kan inte få rådet att enbart läsa mer. Man behöver ge ut strategiundervisning för att stötta vidare på läsförståelsen.

Fil 005 (4)

I den här studien så är det många elever i åk 8 som inte förstår vad de läser. Många lärare i studien upplevde att de inte får stöd i läroplanen för att förstå vilken nivå läsförståelsen bör ligga på. Vad är läsflyt till exempel? En del anser att det innefattar förståelse och andra anser att det enbart klassas som flytet i själva ordavkodningen. Det är tolkningsbart. Detta måste tydliggöras för alla. Lågstadielärare vet oftast vad skillnaden är men högre upp i stadierna vet man oftast inte. Detta beror på att lågstadielärarna har läs- och skrivinlärning i sitt arbete från grunden, det har inte alla eftersom eleverna redan lärt sig läsa och anses kunna det. I och med detta blir eleven oftast inte hjälpt på grund av att denne inte har med sig läsförståelsen från lågstadiet. Orsakerna till att eleven inte har med sig läsförståelsen kan vara många, t.ex. kanske eleven behöver tid på sig att träna ordavkodningen och då krävs en påbyggnad i mellanstadiet av läsförståelsen? Kanske eleven är nyanländ? Orsakerna är som sagt många. 

Fil 006 (3)

Fil 007 (3)

Alla elever kan lära sig läsa om vi ger dem rätt läsundervisning från grunden.

Fil 008 (3)

Sången: ”Bä bä vita lamm” kan en del elever tolka som att barnen ÅT kläderna. Eleverna har inte förstått att ordet åt betyder två olika saker. Eleverna har dock börjat göra kopplingar om de uppmärksammar att de vill sjunga om barnen som ÅT kläder. Där behövs en diskussion. Dra gärna in sånger i faktatexter eller koppla musiken till faktaarbeten! Motivation är viktigt och om eleverna förstår detta så sker en inlärning.

OECD säger: ”Svenska elever och lärare tycker att allt ska vara lustfyllt annars är det inte värt att lära sig.” Det går inte alltid att göra allt lustfyllt. Vi behöver lära oss att vissa saker tar emot att göra för att lära nytt men om man vet att man kommer lära sig vid ansträning så sås ett frö av motivation och man genomför uppgifterna till man lärt sig dem vilket blir belöningen. Återigen är det viktigt för eleverna att få ett growth mindset implementerat för att de ska skapa en tro på sig själva oavsett motgång. Tron på kraften att alla kan lära-Det är aktiv läskraft!

Språk är makt! Barbro Westlund menar att om jag inte har språket så andra lyssnar på mig så får jag hitta ett annat sätt, exempelvis starta bilbränder. Ungdomarna som gör detta vill förmedla något och vi måste lära oss att lyssna.

En snickare lär sig att använda alla verktyg i en verktygslåda. Man säger ju inte att man bara får använda en hammare i flera månader och bara den. Alla verktyg måste ju användas, detsamma gäller för lässtrategierna. Dock får inte lässtrategierna ta över läsningen, de ska bara fungera som en stöttning.

Vilka teorier och kunskapssyn bygger aktiv läsförståelseundervisning på?

  • Vygotskys teorier om lärandet bla ZPD, scaffolding och imitation. Imitation innebär ju inte att vara en papegoja men till exempel att du ger en modell för hur du ska tänka när du läser. Eller så kallad skuggläsning från Pauline Gibbons. 
  • Rosenblatts transaktionsteori (bla estetisk och efferent läsposition). Man kan ändra sitt tänkande om man läser om en text två eller tre gånger.
  • Anderson & Pearsons schemateori (förståelsescheman, inferenser).

Fil 001 (2)

Det är fel att enbart lyfta fram de sociokulturella perspektiven, det finns fler viktiga teorier som också inkluderar det sociala men inte fokuserar enbart på detta. Det finns inga motsättningar i andra teorier det är bara att det lyfts fram lite annorlunda.

Fil 003 (5)

645 gånger uttrycks resonemangsspråk i läroplanen. Hur viktigt är det inte då att gå igenom vad resonemang innebär? Återigen gemensamt språkbruk ÄR viktigt!

 

Tips!

Det är viktigt att prata vad som händer före, under och efter läsningen. Tänk lässtrategierna, de ger en utmärkt infallsvinkel på vad för strategier man behöver behärska för att bli en god läsare. 

Kontrasteringsläsning i Venndiagram: Se en likhet mellan dig och huvudpersonen i en saga som ni läser eller har läst. Detta kan göras även i historia: Likhet mellan franska revolutionen och den amerikanska till exempel. 

Fil 005 (5)

Detta var föreläsning nummer fyra. Fortsättning följer på språkkonferensen…