Cirkelmodellen del 4

Då var det dags för eleverna att själva skapa en faktatext. Vi arbetar med landskap så eleverna ska skriva en faktatext om sitt landskapsdjur. De behöver söka information, vara källkritiska och använda en tanketavla för att samla och hålla ordning på all information. Därefter är det dags att producera en egen text. De elever jag uppmärksammat som upplever detta som svårt fick stödmallar att skriva i som en extrahjälp. Eleverna arbetar i Google classroom så eleverna vet inte vilka som har stödmallar och inte eftersom jag kan dela till specifika personer eller till en hel klass.

Vid varje tillfälle vi har att skriva så går jag igenom målen där vi då automatiskt repeterar vad struktur, interpunktion, grammatik och ämnesspecifika ord är. När eleverna är klara med sina texter behöver de be en kompis kamratbedöma texten, ge feedback för att sedan gå tillbaka och omarbeta sin text om nödvändigt. När detta är gjort går eleverna själva igenom samma kamratbedömning men utan kompisens feedback och läser igenom sin text och rättar innan de skickar in till läraren.  Jag ger feedback en gång och eleverna får chans att ändra. Därefter när texten skickas in så är det den färdiga produkten som bedöms.

Här kommer ett smakprov på en elevtext:

Berguv

Klassifikation

Berguven tillhör familjen äkta ugglor- strigidae.

Förekomst

Berguven bor i Europa och den större delen av Asien. Berguven är en stannfågel.

Kännetecken

Berguven är Europas största uv. Den ser ut som en hornuggla men dubbelt så stor. Den har en kort stjärt,breda vingar,trubbigt huvud och örontofsar. Den är också brunaktig och har brinnande ögon. Berguvens längd är 59-73 cm. Hanen väger 1,6-3 kg och honans vikt är 2-3 kg.

Föda

Berguven äter harar,råttor,fåglar och små däggdjur.

Livscykel

Den är dräktig i en månad och kan få 2-3 ungar.

Övrigt

På latin heter den ibis aquilae.

Önskar ni läsa fler faktatexter följ gärna vår blogg.

Cirkelmodellen tar tid men är väl värd att använda för att eleverna ska skapa förståelse. Vi anser det för självklart att eleverna redan kan, men alla kan inte. Faktiskt långt fler är osäkra än vad vi tror och vi behöver skapa situationer för dem där de får träna. Som ni kunnat läsa hade jag en uppfattning om vad eleverna skulle kunna innan och det visade sig vara felaktigt. Jag kan inte garantera att ALLA är med på hur faktatexter skrivs men jag vet att alla lärt sig och fortfarande lär sig längs vägen. Det ger mig en bättre uppfattning om vem eller vilka som kanske behöver lite mer träning fortsättningsvis. Våga prova och framförallt…Våga låt det ta tid! Stressa inte.

Lycka till!


Cirkelmodellen del 3

Då har vi kommit in på del 3 av cirkelmodellen: att skriva en gemensam text. Detta är ett steg som många gärna hoppar över. Jag själv hade inte tänkt att ta med detta steg igen då jag uppfattar att de redan har kunskap kring faktatexter. Jag litade lite på min intuition som envisades med att jag ändå skulle genomföra denna del (jag som alltid talar mig varm om att detta steg alltid bör genomföras). Det som fick mig att omvärdera min tanke var att jag då hade chansen att kolla av vilka elever som känner sig relativt säkra på hur en faktatext skrivs och vilka som behöver mer stöd.

Vi beslutade att repetera texten om renen och våra kunskaper. Varje elev fick via ”no hands up” bidra med en mening om renen. Man hade chansen att säga pass vilket indikerar för mig vilka jag behöver hålla extra uppsikt på. Jag skrev ner all information utifrån det eleverna sa att jag skulle skriva i en enda klump. Punkt och kommatecken var också något de behövde vara extra tydliga med. Därefter började vi strukturera texten. Eleverna hade god koll på strukturen och vad varje struktursteg skulle innehålla för typ av information. Elever som tidigare sagt pass flikade in vilket gjorde att jag kunde ha ännu större överblick om det fanns någon elev som behövde mer stöd. Därefter tittade vi på språket i texten och om meningarna lät korrekt samt hur vi i så fall kunde ändra om.

Till slut fick vi fram en färdig produkt. Vi tog fram de exempeltexter som vi tittat på tidigare och jämförde vår text. Inom vilket betyg skulle den hamna? Eleverna kom fram till att den texten vi skapat tillsammans nog skulle landa mellan E och C, alltså D. Vi började diskutera hur vi skulle kunna utveckla texten, vad saknades? Efter ytterligare en bearbetning av texten så var eleverna nöjda. En del tyckte att det var en C-text medan andra tyckte att det var en B-text. De flesta resonerade att för att kunna utveckla texten till ett A krävdes längre beskrivningar under varje underrubrik. Vi hade ju arbetat helt utifrån minnet och utifrån det var vi nöjda. Jag lät en kollega att göra en bedömning av texten för att eleverna skulle få en opartisk feedback. Kollegan och jag var överens om ett B för årskurs 4. Det som kunde ha förhöjt texten var som eleverna sa själva: mer beskrivningar under varje underrubrik.

 

Detta blev resultatet av vår gemensamma text:

                Renen

                Klassifikation

Renen tillhör hjortfamiljen. I hjortfamiljen finns även älg och hjort.

 

                        Förekomst

De bor oftast i fjällen och när det blir vinter vandrar de ner till andra skogsområden. Renen finns i norra delen av Lappland som ligger i Sverige och norra polcirkeln.

 

                       Kännetecken

Renens päls är ihålig för att värma den under vintern. Deras päls är lite brunaktig. På undersidan av magen och i skägget är den gråaktig. Renen har två lättklövar som sitter på bakbenen så att den inte sjunker ner i snön. Renen har horn och den fäller sina horn under vintern. En fullvuxen rentjur väger 110kg, blir cirka 2 meter lång och är 140cm i mankhöjd.

 

                              Föda

Renarna äter lavar och trädlavar under vintern när de inte hittar mat. De äter även örter, gräs och mossa.

 

                             Livscykel

Renhonan föder en kalv på våren och kalven diar under sommaren. Därefter får kalven hitta egen föda. Sedan föder honan på nytt till våren.

 

                                Övrigt

Renens kött är en delikatess. Man kan tillverka väskor och kläder av renens päls. Man kan tillverka smycken av renens horn.

 

Källa: 4B och Skrivrummet.

Detta är elevernas egna ord. Jag har enbart skrivit det som eleverna bett mig att skriva. Jag har ställt frågor på texten och därefter har eleverna omformulerat eller ändrat.

Nu går eleverna in i nästa fas som är att skriva egna texter om sina landskapsdjur och landskapsväxter. Mer om detta längre fram.


Cirkelmodellen Rekonstruktion

Efter att eleverna blivit klara med sin text om lodjuret så fick de i par eller mindre grupp en faktatext om en varg. De fick klippa isär meningarna och sedan börja sätta ihop texten korrekt enligt strukturen. Eleverna fick här träna sig på att använda begreppen i ett sammanhang.

När de uppfattade sig som klara fick jag komma och se över texten. Om någon mening låg fel så plockade jag ur den och sa att den inte tillhörde den strukturdelen. Eleverna fick prata ihop sig och sedan kom jag tillbaka när de kände att de fått meningen på rätt ställe. Ibland behövde eleverna lite extra hjälp och då fick jag diskutera meningens innehåll och jämföra med strukturstegens innehåll. Oftast kom eleverna då på med var meningen skulle placeras.

Under vissa underrubriker så följde meningarna en ordning som gjorde att det inte blev begripligt för läsaren. Då uppmärksammade jag detta och frågade hur vi kunde göra så texten mer hänger ihop. Detta hjälpte eleverna att förstå att under varje rubrik behöver de skapa ett sammanhang.

När eleverna var klara med rekonstruktionen fick de skriva av texten för hand eller på ipad men även sätta in korrekta underrubriker (som inte fanns med från början av vargtexten) för att vi skulle befästa strukturstegen och dess begrepp ytterligare.

Nästa gång skriver vi en gemensam faktatext och jämför den med exempeltexter för olika betygskriterier så eleverna vet vad som krävs av dem när de sedan börjar skriva egna faktatexter. Vid varje lektion har jag repeterat kursplanens mål för eleverna för att de ska förstå vad det är de bedöms på och vilka förmågor det är vi tränar. Majoriteten av eleverna ser fram emot att få jobba med faktatexterna då de får ett sammanhang i det som sker.

Bild och film: Visättraskolans. Alla elever har tillstånd av vårdnadshavare.


Cirkelmodellen Dictogloss

Till slut kom vi in på nästa del i att studera genretexten. Jag läste en faktatext om lodjuret tre gånger. Första gången fick eleverna lyssna. Andra och tredje gången fick de anteckna stödord.

När jag läst klart fick eleverna sitta i grupper. I varje grupp öppnades ett google dokument som de sedan lärde sig att dela med varandra så alla kunde ta del av texten samtidigt och hjälpa till. De skulle sedan sammanställa texten om lodjuret utifrån sina stödord. De uppmuntrades att gå tillbaka i texten flera gånger och dubbelkolla så de fått med allt från de ämnesspecifika orden och alla tips samt struktur.

Två grupper hann bli klara och fick visa upp sin text. De hade även med källhänvisningar och hade gjort ett gediget arbete med sina texter:

 

Vid nästa tillfälle kommer de övriga grupperna att få visa upp och vi kommer att arbeta med en rekonstruktion av en text.

Bilder och film: Visättraskolans. Alla elever har tillstånd av föräldrar och har gett sitt godkännande att lägga upp bilderna.


Cirkelmodellen del 2

Nästa steg i cirkelmodellen är att möta olika faktatexter och bygga upp en förståelse för strukturen, språket och grammatiken.

Vi mötte återigen texten om renen men den här gången tittade vi på strukturen. Jag hade skrivit upp de sex olika strukturstegen på tavlan lite huller om buller. Jag bad eleverna att förklara orden som de kunde. Jag hjälpte till med orden som var svåra. Vi diskuterade även skillnaden på föda (mat och att föda ungar) och livscykel för att klargöra var man förklarar vilket fenomen. Därefter fick eleverna i grupper förklara orden och repetera. Sedan fick de enskilt skriva ner orden och förklara dem, en omvänd EPA. Kort därefter gick vi igenom texten med renen och delade upp texten i de olika strukturstegen. Eleverna fick först prova enskilt, diskutera i grupp och sedan gick vi igenom tillsammans.

Vid nästa lektionstillfälle mötte vi en text om en järv. Den innehöll luckor. Strukturen var korrekt men vi var tvungna att lösa luckorna. Vi pratade då om verb. Verb i en faktatext ska skrivas i presens. Vi har tidigare arbetat med preteritum och infinitiv så här fick vi chans att repetera och lägga till. Därefter kunde vi knäcka koden genom att sätta in korrekt verb i rätt tempus i lucktexten. Eleverna fick prova i samarbete med varandra och även markera strukturstegen i texten. Därefter gick vi igenom det tillsammans.

Vid nästa tillfälle pratade vi om synonymer, adjektiv och interpunktion. Vi fokuserade på verben först. Ett exempel var att järven går upp i ett träd. Det gör den ju men kan vi komma på ett annat ord som nästan betyder samma sak? Jo givetvis klättrar. Detta fortsatte vi att repetera och att det kallas för synonymer.

Därefter repeterade vi adjektiv och kunde jämföra. ”Järven ser ut som en björn” eller ”Järven ser ut som en liten, mörkbrun björn”? Vi drog in lässtrategierna, kan man se att järven är brun och liten om man enbart säger att den ser ut som en björn? Eleverna fick prova att se inre bilder medan jag läste upp första meningen. Nej en del kunde se en svart björn, en del en vit. De flesta ser björnen som ett djur som är stort och det är också det man ser. Men om man läser andra meningen blir det mer tydligt genom de inre bilderna. För varje meningen vi arbetade med gjorde vi på samma sätt.

Så kom vi till interpunktion. Vi repeterade punkt, frågetecken och utropstecken men även kommatecken. Vi gjorde några uppgifter tillsammans och sedan fick de arbeta individuellt. Jag gick runt som stöd.

Vid nästa lektionstillfälle hade jag skrivit ner ämnesspecifika ord på ett stort papper och viktiga saker att tänka på i en faktatext som vi tidigare gått igenom:

Vi tittade därefter på exempeltexter som symboliserade F, E, C och A i betyg för att tydliggöra för eleverna vad det är jag tittar på i min bedömning när de ska producera egna texter. Jag hade även gjort en bedömningsmatris i samma dokument så vi kunde titta och jämföra om bedömningen stämde överens. Otroligt matnyttigt för eleverna.

Därefter följde två språkövningar för att öva oss på strukturen men de får egna inlägg tilldelade sig…


Cirkelmodellen faktatexter del 1

I fyrorna arbetar vi tematiskt med landskapen hela vårterminen. I detta arbete kommer vi skapa faktatexter både om själva landskapet men även till landskapsdjuren och landskapsväxten för att koppla in biologi. Mer om temat finns att läsa här under ”Den stora Sverigeresan”.

I min klass har vi tidigare arbetat med faktatexter när vi arbetade med rymden samt resultaten på nationella proven så min uppskattning var att eleverna redan har relativt bra koll på vad en faktatext är. I min planering hade jag därför tänkt hoppa över vissa bitar kring genomgången av en faktatext. Som tur var hann jag gå en kurs om språklig sårbarhet där jag fick med mig mycket matnyttigt och bestämde mig för att kolla av kunskaperna och insåg att jag behöver gå igenom faktatexter tydligare. Vi har nya elever i klassen, vissa behöver repetition och vissa behöver fylla upp vissa luckor.

Vi arbetar med Zick Zack skrivrummet som är väldigt bra att utgå ifrån men som givetvis inte täcker in allt inom genrepedagogiken. Vi började med att läsa en text om renen. I vanliga fall brukar mina elever får säga stopp i texten när det kommer svåra ord men den här gången bad jag dem att stryka under dem i sin bok och låta mig läsa klart. Efteråt frågade jag hur många som tyckte att de förstod huvuddragen vad det handlade om. Jo men så långt var alla med. Det handlade ju om en ren. Men hur många skulle kunna återberätta texten med en röd tråd. Händerna var lätträknade. Vi har ett klimat i klassen där man vågar fråga och vara ärlig, detta måste man givetvis vara uppmärksam på. Jag la upp texten på projektorn och läste om texten, mening för mening, och eleverna fick säga svåra ord som dök upp. Vi strök under och förklarade dem. Sedan läste jag texten en gång till efter att alla orden gåtts igenom och frågade då hur många som kände större säkerhet kring texten. Alla händer flög upp i luften.

Nästa lektion hade vi samma text. Den här gången hade jag den på projektorn, läste högt och eleverna fick stoppa mig så fort någon av renens delar nämndes i texten. Därefter fick de placera ut delarna via en mall. De fick 1 min på sig, sedan byta bok med en kompis som tittade igenom och talade om ifall den höll med eller om något skulle ändras eller eventuellt hjälpa till i 1-2 min och sedan byta tillbaka och genomföra eventuella ändringar. Vi gick igenom renens delar tillsammans via projektorn.

Tredje lektionen läste jag texten om renen igen för att friska upp minnet. Eleverna fick sedan en lucktext där de skulle placera in rätt ord eller begrepp så det skapades ett sammanhang kring renen. Eleverna kunde hela tiden gå tillbaka och titta i texten om renen om de behövde. Kring den här övningen fick de samarbeta med kompisar. Därefter gick vi igenom svaren på tavlan där eleverna fick komma fram och skriva. Jag drog ett namn varje gång som fick komma fram. Man hade alltid möjlighet att säga pass men det gjorde ingen. Hade man inte hunnit klart och ens namn drogs så uppmuntrade vi till ett försök och sedan om hjälp ifall man kände sig osäker. Funkade otroligt bra.

På detta sätt byggde vi upp förförståelse och mötte en faktatext. Del 1 i cirkelmodellen.


Svenska eller svenska?

Borde inte alla elever läsa efter samma läroplan i Sverige? Alla ska väl ändå lära sig svenska? Jo visst ska alla lära sig det svenska språket men som med allt annat så har vi alla olika förutsättningar.

Någon som växer upp i Sverige, med båda föräldrarna som har svenska som modersmål och det svenska samhällets kulturella referensramar, behöver givetvis inte fokusera på att förstå språket utan kan koncentrera sig på innehållet och ta in ämneskunskaper utan att språket står i vägen.

Någon som kommer till Sverige i cirka 8 års åldern där föräldrarna inte talar språket och där man har helt andra kulturella referensramar behöver både lära sig språket och förstå innehållet vilket blir en dubbel utmaning. Har man inte heller samma alfabet utmanas man givetvis ännu mer.

Någon som växer upp i Sverige, med båda föräldrarna som har svenska som modersmål och det svenska samhällets kulturella referensramar, kan ändock ha en medfödd sårbarhet för språket.

Så visst ska alla lära sig det svenska språket men för att underlätta för någon som är flerspråkig så kan vissa delar i kursplanen behöva lite extra övning och andra delar inte lika stort fokus. Omvänt för någon som läser kursplanen i svenska så kan man behöva ta del av våra nordiska grannländers språk och andra minoritetsspråk istället för att fokusera på uttalet. En elev som läser kursplanen i svenska har ett enormt försprång från någon som läser svenska som andraspråk att det är helt orimligt att ha samma kursplan. En elev som tränar basket och har gjort i flera år behöver inte lägga tid på att lära sig grunderna i skolan och en som aldrig spelat basket kan inte kasta sig in i en match och förväntas briljera. Om alla ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar måste vi ta hänsyn till allas bakgrund.

Likaså är forskarna överens om att elever som är flerspråkiga behöver stärkas i modersmålet och andraspråket parallellt med varandra istället för att utesluta det. Det handlar fortfarande om att lära sig svenska. Ju starkare vårt modersmål är desto lättare är det att anamma ett nytt språk.

”Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.” Lgr 11

Därför är det otroligt viktigt att vi som pedagoger känner till likheterna och skillnaderna i de två olika kursplanerna. På Visättraskolan har vår biträdande rektor Dounya skrivit en lathund riktat mot svenska som andraspråk där målen skiljer sig från kursplanen i svenska, vilket är ett riktmärke för lärarna att få en större uppfattning om vilka elever som behöver läsa kursplanen i svenska eller svenska som andraspråk.

Men sen när vi vet vem som ska läsa vilken kursplan hur arbetar vi med detta och är det ens viktigt? Givetvis är en språkutvecklande undervisning gynnsam för både elever som läser svenska som för elever som läser svenska som andraspråk. Det ökar även elevernas skolresultat. Att arbeta språkutvecklande innebär att man ser till att arbeta MED språket och inte enbart med innehållet.

Vi som pedagoger behöver se över läromedlen som vi arbetar med och hur väl de passar elevgruppen. Vi kan inte enbart ge eleverna en bok och sedan låta dem arbeta självständigt. I synnerhet elever som läser svenska som andraspråk behöver hjälp med att behandla innehållet, begreppen och sätta allt i ett begripligt sammanhang. Vi ska inte förenkla men vi kan välja läromedel där vi arbetar med språket men samtidigt kan låta eleverna få öva sig på innehållet, istället för att välja läromedel där språket kräver fler genomgångar och en labyrint att ta sig fram till själva förståelsen. Vi kommer alltid att få arbeta med innehållet på ett eller annat sätt och förklara begrepp men vi kan välja läromedel som underlättar utan att behöva förenkla.

Som tidigare nämnt kan eleverna behöva öva på olika förmågor i kursplanen. Ett exempel kan vara att har vi tidigare haft genomgångar och övningar med synonymer och jag som pedagog vet att några behöver öva mer och några mindre så kan jag lättare ordna med grupper. Grupperna kan färgkodas om man önskar för att eliminera utpekning. Blå grupp kan arbeta med en övning kring synonymer som inte kräver repetition, gul grupp kan arbeta med en gruppövning kring synonymer som kräver samarbete, medan grön grupp kan få repetition och genomgång av synonymer av en vuxen. På så vis kan jag ordna de elever som behöver mer övning, respektive de som behöver mer utmaning i ett naturligare sammanhang. Detta gynnar inte bara elever med ett andraspråk utan alla elever.

Så nej alla elever borde inte läsa samma kursplan då vi alla är i behov av olika stimulans i språket. Det betyder inte att någon är bättre eller sämre, det betyder bara att vi behöver öva oss på olika saker. Varför ska en elev som läser svenska lära sig grunderna i skolan när de redan har gjort det i hemmet? Varför ska en elev med svenska som andraspråk eller annan svårighet hoppa över grunderna för att den inte haft möjlighet att tillgodogöra sig det i hemmet?

Bild: Föreläsning om alternativa digitala lärverktyg och stödstrukturer vid språkstörning. Föreläsare: Erica Eklöf och Johanna Kristensson från Resurscentrum i Halmstad och Oribi i Lund.


Gästbloggar

Jag gästbloggar på Kugghjulet om individanpassning. Gå gärna in och läs.

/Sandra Grängstedt Mbalire


Ämnesintegrerat arbete om vikingatiden

Åk 4 redovisade sitt tema om vikingatiden idag genom en blotfest för skolan. Vikingatiden har varit ett ämnesintegrerat område där eleverna fått lära sig om gamla måttenheter (matematik), konstruerat vikingaskepp i miniatyrer (teknik), tillverkat halsband (hantverksyrket SYV), ristat och sytt runor där man med hjälp av en runnyckel skulle kunna tyda skriften (SYV, slöjd, bild), bakat bröd grundat på recept från vikingatiden samt gjort eget smör (hemkunskap, svenska, matematik, biologi), läst upp texter om vikingatiden på engelska som de skrivit själva (engelska, svenska), byggt byar eller bondgårdar utifrån hur de såg ut på den tiden i minecraft (teknik), tagit reda på lekar som var typiskt för vikingatiden (idrott och hälsa, matematik) samt gjort affischer och tillverkat egna spel (samhällskunskap, geografi, historia, religion, svenska). Ett helt fantastiskt arbete av alla elever.

Ämnesintegrerat arbete är magiskt och i synnerhet när man kan samarbeta med andra ämnen. På Visättraskolan planerar vi tillsammans för att synliggöra den röda tråden och förstärka elevernas kunskaper. Detta gör att språket utvecklas och begrepp befästs. Fantastiskt!

/Sandra Grängstedt Mbalire


Läsförståelse del 1

Reciprocal teaching, även kallad RT, är utvecklad av Palinscar och Brown. Forskarna önskade öka läsförståelsen hos elever som hade utmaningar i sin läsning och lyckades i sina testgrupper från 10% till 85%. Fyra grundprinciper är viktiga hörnstenar för att läsförståelsen ska öka och det är:

  • Förutsäga (spågumman)
  • Ställa frågor (reportern)
  • Reda ut begrepp/ord (detektiven)
  • Sammanfatta (cowboy)

Orden i parantes är lässtrategier från en läsande klass som är utmärkta att använda i den här metoden, i synnerhet för yngre barn.

Metoden bör tillämpas regelbundet ca 2 gånger i veckan. Den bygger på att läraren först vägleder eleverna i läsningen genom ovanstående lässtrategier för att sedan låta eleverna öva på egen hand med uppsikt. Detta kan genomföras genom litteraturcirklar, parläsning eller individuell läsning. Strategianvändningen får aldrig ta över själva läsningen. RT lämpar sig mest för skönlitterär läsning men går även till viss del att tillämpa på andra texter.

I tisdags höll jag en workshop för lärarna på Visättraskolan om just RT och där de fick öva sig på samma sätt som eleverna för att bättre förstå metoden. Kollegialt lärande när det är som bäst:

Jag använder även RT i min klass. Just nu arbetar vi med Nidstången (samma bok som lärarna fick öva sig på) och eleverna längtar efter läsningen. Anledningen till att de längtar är för att vi byggt upp en god förförståelse för att lära känna huvudpersonerna innan, vi har pratat om omslaget, googlat på nidstång, läst om författarna och tittat på bilder. Jag läste de första 20 sidorna med inlevelse som skapade ett intresse för boken. Eleverna sitter i litteraturcirklar där de bestämmer hur mycket var och en läser. De tillämpar strategierna genom att innan varje kapitel prata om vad de tror kommer hända, de stoppar varandra vid svåra ord och reder ut dem genom att läsa om ordet, läsa om meningen, leta ledtrådar, söka upp ordet eller fråga en vuxen. De ställer en fråga på texten (vilket är den mest utmanande strategin) samt sammanfattar. De är vana med arbetssättet sen åk 3. Alla deltar utifrån sin förmåga och tar hjälp av varandra.

Läsning är magiskt!