Läsförståelse genom RT

Vi har en lektion i veckan där vi är halvklass och tränar oss på att läsa tjockare böcker och  öva på läsförståelsen. Just nu läser vi:

image

Innan vi startade upp så började vi diskutera omslaget på boken, vem som är författaren, vad kommer den handla om, vi läste baksidan och diskuterade, vad tror de författaren tänkt på när hon skrev den här boken osv. De första 20 sidorna läste jag högt samtidigt som jag tänkte högt kring lässtrategierna.

De fem lässtrategierna är:

image

Spågumman där man gissar vad man tror kommer hända i texten genom att läsa rubrik och titta på bilder.

Detektiven där man hittar svåra ord som man behöver ta reda på vad de betyder elle om ett ord stavas annorlunda att man uppmärksammar det.

Reportern ställer frågor på texten, tänker mellan raderna.

Konstnären visar inre bilder.

Cowboyen sammanfattar vad man läst.

Eleverna fick ett varsitt bokmärke med symbolerna upptrycka och sedan post-it lappar. Därefter fick eleverna läsa ett kapitel individuellt och samtidigt skriva ner på post-it lappar när de använder en strategi och på vilken sida samt skriva ner svåra ord eller frågor.

När alla läst kapitlet så återsamlades vi i storgrupp och pratade om vilka strategier som använts, hur kan man ta reda på svåra ord (ordbok, lexikon eller fråga någon) samt sammanfattade kapitlet så alla verkligen förstått. Vid nästa kapitel visste eleverna mer säkert hur de skulle gå tillväga och strategierna användes mer inkluderat i läsningen vilket gjorde att det gick lättare för dem. Strategierna får aldrig ta över läsningen, de ska enbart fungera som en fördjupning av läsupplevelsen.

Elever som har svårt att läsa så pass många sidor på egen hand och upplever det svårt att organisera upp sin läsning kan istället sitta med läraren och läsa kapitlet högt. De kan sammanfatta efter varje sida och läraren måste då vara noga med att elevena ska implementera strategierna. Läraren fungerar som ett stöd hela tiden och utmanar eleverna på deras nivå mot en mer individualiserad läsning.

Allt detta är en forskningsbaserad metod som heter RT (Reciprocal Teaching). Detta ska gynna både den egna läsningen men även läsförståelsen. Det är viktigt att läraren använder sig av tänka-högt-metoden, låter eleverna läsa själva till ett visst, stoppar läsningen för att återkoppla om strategierna används och om eleverna har förstått för att sedan låta eleverna fortsätta läsningen.

Källor: Barbro Westlund, Att undervisa i läsförståelse. En läsande klass: http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/

Bilder: Privata.


Stenåldern med språkutveckling

Vi arbetar med stenåldern och har bland annat använt en tanketavla för att samla all inhämtad information på ett ställe samt gjort en ordbank med viktiga ord som eleverna kommer behöva till sina texter senare.

image

image

Vi har läst i våra SO-böcker, rett ut svåra ord och begrepp, pratat tidslinje och diskuterat ifall texterna vi läst varit faktatexter eller berättande texter. Eleverna har varit rörande överens om att det varit faktatexter ”eftersom det berättar om något som är sant och har hänt förr i tiden”. Efter att vi diskuterat strukturen på en faktatext så fick eleverna en faktatext som jag har skrivit och fick klippa isär meningarna, blanda och sedan sätta ihop igen genom att diskutera tillsammans hur texten ska sitta ihop.

Den här övningen kallas rekonstruktion och gör att eleverna får öva på språket och titta på hur textens struktur ska byggas upp.

Lektionen efter fick eleverna samma text igen men den här gången var vissa ämnesspecifika ord borttagna ur texten, en så kallad lucktext. De skulle alltså skriva dit rätt ord eller liknande ord för att få ihop texten igen. Den här texten fick de först prova på själva, sedan byta med en kompis och återigen få tillbaka sitt papper för att sedan samarbeta. Detta göra att eleverna först får försöka på egen hand, de får sedan titta igenom sin kompis svar, lägga till/ändra för att sedan byta och se över sin egna text och till slut samtala  för att putsa till texten ytterligare.

Vid ett senare tillfälle fick eleverna papper och penna för att sedan lyssna på samma text som lästes upp fyra gånger. Första gången skulle de bara lyssna och de andra gångerna skriva ner stödord. Därefter fick de först två och två få ihop texten och efter en stund fyra och fyra. Det här kallas för dictogloss:

Det här gör att eleverna dels behöver lyssna noga, öva sig på att plocka ut viktiga ord, försöka få ihop en text med hjälp av stödorden, samtala, samarbeta, tydliggöra skrivregler och struktur på texten. De får även formulera texten med egna ord.

Därefter skrev vi en gemensam text där eleverna sa vad och hur jag skulle skriva, alla elever har bidragit med faktainformation och på ett eller annat sätt redigerat texten för att få den riktigt bra:

Stenåldern

Förr i tiden gjorde man saker av sten därför kallas den tiden för stenåldern.

Under stenåldern samlade man mat och man odlade också säd. Människorna var bönder. De plockade bär, frukter och nötter för att äta. Honung var som godis för människorna.

Man jagade djuren för köttet, tog deras ben till att göra nålar, pälsen för att göra kläder och senor till att sy.

Förr hade man vargar som husdjur. När man jagade tog man vargungarna från sina mammor och så gjorde man så de blev tama.

Människorna bodde i små byar och i varje by bodde det någon som bestämde, en hövding. När en hövding dog la man liket i ett speciellt rum som kallas för gravkammare. Hövdingens släktingar var också nära honom och hans familj.

De offrade saker och människor till solen för att då trodde man att solen var en gud.

Av flinta kan man tillverka verktyg och den kan gå sönder väldigt lätt. De slipade flintan med andra sorts stenar. De gjorde vapen av stenar, trä och flinta.

Människorna hade ont om mat. Några svalt och då kidnappade de barn från andra byar, och sa:

Du måste ge oss mat annars får du inte tillbaka barnet!
Sedan skapades det krig.

På den tiden tyckte man att männen var viktigare än kvinnorna.

De som hittar all fakta om stenåldern kallas för arkeologer.

 

Fantastiskt arbete!

Bilder: Privata


Kunskapsvägg

Det är viktigt för eleverna att veta vilka mål vi ska jobba mot under lektionerna och därför är det bra med en kunskapsvägg. Vår kunskapsvägg sitter i grupprummet eftersom den annars lätt blir en aning rörig. Vi plockar sedan in de mål vi arbetar med i klassrummet varje dag för att se vad vi arbetar med just den dagen. Detta för att göra eleverna medvetna om vilka mål vi arbetar mot.

image

Bild: Privat


Torkel Klingberg

Jag fick möjlighet att följa med på BETT 2015 och fick då lyssna till Torkel Klingberg som föreläste om den lärande hjärnan.

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm Brain Institute.

Torkel Klingberg pratade om vad arbetsminne är, sociala jämställdhetskontexter och om tonåringars belönings- och riskområden i hjärnan.

Arbetsminne
Arbetsminne är förmågan att hålla information aktuell under kort tid. Arbetsminnet håller oss koncentrerade och fokuserade. Arbetsminnet är begränsat men går att utarbeta och ökar från år till år med 10%. Arbetsminnet är viktigt för att utveckla läsförmåga och matematisk förmåga. Fattigdom bidrar till kronisk stress och nedsatt arbetsminne. Stress i alla dess former och situationer påverkar arbetsminnet negativt.

De som har ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) har ofta nedsatt arbetsminne. Det blir då svårare att koncentrera sig och hålla fokus. Instruktioner i flera led blir otroligt svårt, även enkla instruktioner kan bli en utmaning och behöver både upprepning och konstant träning. Arbetsminnet går som sagt att utarbeta.

Robomemo är ett bra program för arbetsminnesträning.

Men man kan även ha nedsatt arbetsminne utan att ha ADHD.

Belöning, fara och kontroll
Belönings- och faraområdet i hjärnan mognar tidigare än kontrollregleringen. Tonåringar drivs ofta och mycket av risktagande och belöning i hjärnan eftersom självkontrollen ännu inte mognat.

Jämställdhet
Man har mätt jämställdheten i olika länder genom matematik och därigenom skillnad på resultat. De länder där jämställdheten var låg var resultaten sämre och glappen mellan män och kvinnor stora. I de nordiska länderna var det dock tvärtom; hög jämställdhet och glappen mindre mellan män och kvinnor.
Dock kunde man se i dessa testgrupper att när en grupp med bara kvinnor testades gick resultaten bra, men när två män placerades i gruppen sjönk resultaten tack vare den sociala kontexten; ”kvinnor är inte lika bra som män”. Kvinnorna sänkte alltså sig själva på grund av den allmänna jämställdhetsfaktorn.


Translanguaging

Vad är nu detta för nymodigheter kan man ju lätt tänka av namnet, i alla fall gjorde jag det.

Translanguaging bildades på 90-talet av walesaren Cen Williams och betyder att du använder alla resurser samtidigt för att förstå, prata, skriva osv. Trans betyder i det här fallet att man överskrider socialt konstruerade språkstrukturer. Man vill i den här metoden integrera alla språk med varandra och inte särskilja dem åt. Språk kan vara som broar för att överbrygga förståelsen i olika språk och det är detta som translanguaging vill främja.

Metoden förekommer främst i USA, Kanada och Indien.
I Sverige på sina håll i skolor så tillåter man bara svenska och inget annat språk annat än vid modersmål eller moderna språk. Då skär man av de kunskaper eleverna redan kan och deras språk osynliggörs. Det är hämmande för utvecklingen både kunskapsmässigt och identitetsmässigt enligt metoden.

Det är en god idé att integrera modersmålslärarna och studiehandledarna i klassrummet istället.

Exempel på lektion enligt translanguaging: Ni ska arbeta med demokrati. Dela då in era elever i grupper där de pratar samma språk. Ställ två frågor till klassen som de ska diskutera på sitt språk och sedan skriva svar på både på svenska och på sitt språk. Detta gör att de får möjlighet att ta fram de kunskaper de sitter inne med på sitt språk som sedan får kläs i ord på svenska. 

Självklart kan just det här exemplet bli svårt om man har flera elever som inte pratar samma språk men har man grupper där många pratar samma språk är detta ett bra sätt. Kanske kan man slå ihop klassen med parallellklassen? I förberedelseklasser är det fördelaktigt att arbeta med den här metoden också.

Känner du för att prova, har arbetat eller arbetar i detta nu med den här metoden, skriv gärna en rad och berätta! Eller vill du veta mer så läs mer här.

/Sandra


Supporting participation and learning in multicultural and multilingual classrooms by Pauline Gibbons

image

Jag fick förmånen att gå på Pauline Gibbons föreläsning: Supporting participation and learning in multicultural and multilingual classrooms. Pauline Gibbons är professor och jobbar i Australien, South Wales. Hon har skrivit boken Stärk språket, stärk lärandet bland annat och den boken har varje lärare på vår skola ett exemplar av. Det är även den vi har utgått ifrån på våra pedagogiska möten där vi bland annat har introducerat Gibbons cirkelmodell för språkutveckling och ämnesintegration.

Gibbons gör sin research huvudsakligen från egna klassrumsstudier.

image

image

Så här fungerar det i South Wales när man tar hand om nyanlända eller flerspråkiga elever.
Pauline Gibbons anser att vi inte ska förenkla språket så mycket som vi ibland gör. Självfallet krävs detta i vissa situationer och samband men man ska vara försiktig med att göra det för mycket eftersom eleverna går miste om mycket kring det akademiska språket som är så viktigt för dem ju äldre de blir och detta kan då skapa svårigheter. Vi lärare behöver jobba mycket mer med begrepp i skolan, något många lärare kan tycka äter tid men som enligt Gibbons är välinvesterad tid.

image

Pauline Gibbons tycker att vi har en god läroplan i Sverige vilket gör att vi fyller kunskapsluckorna bättre än i South Wales.

Hon belyste även hur viktigt det är att eleverna diskuterar i klassrummet, ett tyst klassrum leder inte till språkutveckling. Vi behöver tillåta eleverna att prata tillsammans och diskutera huret vid olika uppgifter och problem,  detta gör att det blir lättare för dem att lösa problem både i vardagen och i skolämnena.

Gibbons poängterar att inte tvinga eleverna att förklara saker genom hela meningar eller att de ska svara med en hel mening. För en elev med ett andraspråk kan det bli svårt, vägled istället eleven och upprepa svaret i en meningen för att eleven ska öka sitt ordförråd så mycket som möjligt.

image

Cirkelmodellen/ämnesintegration är väldigt bra integrerad i läroplanen och vill verka för att det används i undervisningen. Den är forskningsbaserad och fungerar väldigt väl för andra språks eller flerspråkiga elever.
Viktigt att tänka på när vi arbetar med genrer är att inte bara känna till som lärare hur genren är uppbyggd utan vi måste veta hur vi bryter ner den i mindre delar för att göra den lättförståelig och hanterbar för eleverna. När vi lärt oss hur man cyklar så kan vi det, men för att någon annan ska lära sig det behöver vi visa, uppmuntra, arbeta med del för del och så vidare. Många lärare kan genrerna inom sitt ämne väldigt väl precis som med cykeln, men för att lära ut den behöver vi bryta ner genren i mindre delar och visa på exempelvis struktur, grammatik, språkliga drag och så vidare.

Cirkelmodellen som består av fyra faser (förförståelse/bygga upp kunskap, arbeta med modelltexter och struktur, skriva gemensam text och avsluta med en individuell text) är en metod som tar veckor att arbeta med, det är inget man gör på två lektioner. Enligt Gibbons brukar lärare ibland vilja skippa steget där man skriver en gemensam text då man anser det vara antingen svårt eller för styrt. Gibbons hävdar bestämt att steg tre är lika viktigt som de övriga stegen och inget man ska bortprioritera. Steg tre är ju den viktigaste hjälpen för eleverna där de får vägledning och har läraren till hands hela tiden. Kamratrespons är otroligt viktigt enligt Gibbons.

Hon har lagt till ett femte steg; Student reflection on writing, där eleverna får en matris med viktiga drag som ska finnas med i genren. Eleven får gå igenom sin egen text efter kamratrespons och lärarens kommentarer och själv titta igenom ifall texten är korrekt eller om ändringar behöver göras. På så vis får eleven reflektera över sitt eget skrivande och tänkande.

Vi fick även göra en del workshops som jag tar med mig till lärarna på skolan att prova på framöver.

Stort tack till både Pauline Gibbons, Norrtälje kommun och ledningen på skolan som möjliggjorde mitt besök.


Ett stort tack innan sommarlovet

Sommaren närmar sig med stormsteg, just nu kan man ju tycka att den redan är här med tanke på värmeböljan. Eftersom sommaren i princip är här så är det dags för eleverna att få sommarlov och även för oss lärare. För mig innebär detta att jag varit förstelärare i två år nu inom språkutveckling.

Jag har fått vara med om intressanta språkutvecklingsföreläsningar av otroligt kompetenta lärare. Jag har fått delta på BETT och både besökt engelska skolor som att jag fått ta del av underbara föreläsningar av bland annat James Nottingham och Torkel Klingberg. Jag har fått delta i en föreläsning av Abdul Chohan och hans arbete på Essay Academy. Jag har besökt Knutbyskolan tillsammans med försteläraren i pedagogisk utveckling för att lära oss mer om genrepedagogiken. Jag har på skolan fått tagit emot besök från bland annat Balingsnäs för att sprida inspiration om hur vi jobbar med språkutveckling på Visättraskolan. Jag har läst massor av litteratur och forskning både av Pauline Gibbons som Britt Johansson och Anniqa Sandell som James Nottingham som Barbro Vestlund.

image

Inte minst har jag fått lära mig massor av mitt arbete på skolan. Jag och försteläraren i pedagogisk utveckling har hållit i pedagogiska samtal på måndagarna där vi gjort språkutvecklande övningar, diskuterat strukturen och de språkliga dragen i en genre samt diskuterat ämnesövergripande arbete via bland annat cirkelmodellen. Vi har lyft in GAFE och arbetat i classroom för att kombinera språkutveckling och IT. Jag har gått på klassrumsbesök hos lärarna och haft givande återkopplingssamtal samt möjliggjort för lärarna att besöka varandra för att låta oss i verksamheten inspireras och ta del av varandras kompetenser. Jag har även tillsammans med biblioteksgruppen som består av mig själv och några lärare sorterat upp i biblioteket, utarbetat ett lånesystem och märkt upp böcker som legat nedpackade i lådor. Jag har även suttit i givande möten med vår biträdande chef och de andra förstelärarna på skolan där vi haft givande diskussioner hur vi ska utvecklas vidare och framåt.

Vi får heller inte glömma det läs- och skrivprojekt som jag och försteläraren i pedagogisk utveckling introducerade i höstas till F-4 som ett pilotprojekt och som har gett otroligt bra resultat. Projektet kommer inför nya läsåret introduceras även för 5-6 så hela skolan arbetar med detta. Mer om läs- och skrivprojektet kan ni läsa om här.

Hur som helst har jag fått vara med om så otroligt mycket spännande och resan fortsätter. Jag vill tacka alla fantastiska kollegor (på såväl fritids som i klasserna) som låter mig besöka dem både annonserat och oannonserat. Jag vill även tacka mina kollegor för de återkopplande samtal som vi har efter besöken men även under de pedagogiska mötena. Vi har en fantastisk kompetens på Visättraskolan och under nästa läsår hoppas jag kunna möjliggöra att lärarna går in i andra årskurser och olika ämnen. Ni har varit fantastiska!

Jag vill också tacka rektor Semira och biträdande Dounya för deras feedback och engagemang i att låta de prioriterade områdena få ta plats i verksamheten OCH att vi har tydliga arbetsbeskrivningar. Speciellt tack till Dounya som är en stor hjälp när reviderandet av våra arbetsplaner ska uppdateras.

Men mest av allt vill jag tacka Veronica Johansson, förstelärare i pedagogisk utveckling som jag haft ett nära samarbete med. Första året var det mycket svett och tårar för vilket upplägg vi skulle ha på de pedagogiska mötena, för som med allt annat måste man hitta en rutin som fungerar och det lyckades vi med. Du och jag har tillsammans besökt Knutbyskolan och livligt diskuterat genrepedagogik. Vi har tillsammans gjort en resa som varit som alla resor uppochner, med mycket arbete men alltid, alltid med humor med oss för att underlätta färden.

image

Tack så jättemycket för dessa tvår år. Nu (läs snart) tar vi semester och ses med nya krafter under läsåret 2016/2017 då jag går in på det tredje året av mitt uppdrag.

Glad sommar!


Tips på synliggörandet av strukturstegen i en narrativ text

Vi har under våra pedagogiska diskussioner på Visättraskolan pratat bl.a. om strukturstegen i en narrativ text. Lärarna har fått sitta i mindre grupper för att samtala och skriva in i documents som sedan lagts in i classroom.

Lärarna på Visättraskolan har kommit fram till riktigt bra förslag på hur man kan synliggöra strukturstegen för eleverna så därför tänkte jag här dela vad de kommit fram till för att sprida kompetens och förslag såväl för de som inte jobbar på skolan men även för den inre kretsen.

Hur synliggörs strukturstegen i en narrativ text för eleverna så den blir begriplig? 

  • Dramatisera eller rollspela en saga och ta bort t.ex. händelsen och se vad som händer. Låt även eleverna gestalta figurerna för att öva på känslohantering.
  • Läs sagor och diskutera hur sagan börjar, handlingen och slutet.
  • Visa olika typer av sagor för att visa på variation och förebilder.
  • Läs upp och visa texter som börjar med slutet för att på så vis göra dem uppmärksamma på ordningen.

image

  • Dela upp texten och sätt ut rubriker som t.ex. början, vem, var, hur, händelser och slut för att markera hur sagan är uppbyggd.
  • Kasta om delarna och se vad som händer.
  • Ta bort vissa delar ur texten, hur påverkar det berättelsen?
  • Visa filmer som börjar med slutet.
  • Lägg ut bildstöd till texten som visar strukturen och att det finns en tydlig ordning.

Hoppas detta gav inspiration till hur man kan arbeta med strukturstegen i en narrativ text.

Lycka till!


Är språket viktigt eller inte?

Jag och försteläraren i pedagogik arbetar med genrer på våra pedagogiska möten med lärarna. När vi arbetar med genrer kommer vi ofta in på hur strukturen är uppbyggd i en text och även de språkliga drag texten har.

image

(Bild: Privat)

Strukturen är oftast lättast att beskriva då den är konkret och tydlig. Det som blir lite knepigare är språket. Texter kan vara knepiga i sig att skriva för eleverna men grundkärnan är ju trots allt språket, har du inget språk blir det svårt att uttrycka sig och producera en text. Vill du å andra sidan inte producera en text utan arbeta med en instruerande genre men i rörlig bild som t.ex. i film så behöver eleverna även där språket och strukturen.

Strukturen i en specifik genre är oftast konkret och det finns många övningar för detta. Det är väldigt lätt att vi säger till eleverna att vi ska skriva faktatext och sedan godtar att eleverna använder ord som: Björnen HAR päls, björnen ÄR brun, alltså enkla satser. Detta är så klart ok om vi har elever som inte kan eller behärskar språket eller elever som t.ex. inte kan läsa eller skriva ännu. Men elever som utvecklas i sitt skriftspråk måste också ges förutsättningar i hur de kan utveckla sin text rent språkligt. Har de lärt sig strukturen blir den inte ett hinder men utvecklas inte det språkliga brister till slut texten.

Vår utmaning som pedagoger är att ge verktyg till eleverna både vad gäller struktur för en genre och språket. Elever i åk 3 t.ex. ska kunna skriva en faktatext och en berättande text. Arbetar man då i den åldern behöver vi vara väl bevandrade i genrerna och vägleda eleverna både i struktur och genom språket.

Följer vi cirkelmodellen så ingår uppgifter där vi arbetar mycket med just struktur och modeller av texter. Här har vi även chansen att implementera språket och vidareutveckla språket. Missar vi den delen så blir texten haltande. Texten kan vara ok för stunden men den kommer behöva vidareutvecklas eftersom elevernas språk stärks och då behöver de också utmanas och ges chanser till att arbeta språkutvecklande.

Det vi ofta glömmer är att språket är kulturellt bundet och det som gör det svårt att lära sig ett språk är hur väl (eller inte) du förstår kulturen till språket. Anländer vi t.ex. till Sverige behöver vi förstå kulturen i Sverige för att utveckla språket och förstå hur man uttrycker sig. I Sverige räcker det med att vi säg ett hej när vi hälsar på varandra men i andra kulturer anses det direkt oartigt om man inte först frågar hur familjen mår. Vi behöver alltså låta eleverna inte bara arbeta språkutvecklande på lektionen,utan de behöver också delta i olika kulturella sammanhang både i och utanför skolan samt lära sig att samspela med andra elever som talar språket mer flytande för att lättare kunna ta det till sig. Eleverna behöver även få olika kulturella sammanhang förklarade för sig och hur de förväntas agera och uppföra sig för att de tydligt ska kunna ta till sig detta istället för att behöva ”läsa mellan raderna”.

image (Bild: Från Visättraskolans fritidshem)

Språkutveckling är komplext men också fantastiskt roligt. Se till att leka med språket ofta med eleverna så att de inte ser det som en tyngd när de sen ska arbeta med det, detta gäller små elever som stora.

Jag vill alltså belysa vikten av hur viktigt språket är för eleverna, oavsett om vi redan tänker på det i vardagen eller inte så är det trots allt språket som binder oss samman och som i slutänden allt som oftast leder till goda relationer som är otroligt viktiga för att eleven ska utvecklas och känna tilltro till sin egen förmåga.

På språkligt återseende!


Gissa och lucktext

I måndags var det dags för språkutvecklingsgrupper igen tillsammans med lärarna som blev satta med språkövningar.

Första språkövningen gick till så att lärarna delades in i A och B grupper. A-gruppen fick gå ut i korridoren en stund medan B-gruppen sedan fick se en bild på en ren och ord de inte skulle få använda var ren, hjortdjur, samer fjäll, älg, rådjur, horn. B-gruppen skulle alltså beskriva djuret utan att använda dessa ord. A-gruppen kallades in och de fick börja beskriva. Självklart kan man försvåra och förenkla den här övningen. Då  barns första 100 ord består mestadels av substantiv och lite verb så är just beskrivningar svåra. Därför är detta bra för språket och för att förmedla någonting. Lärarna klarade givetvis detta galant.

Efter att vi läst lite om renen så fick lärarna sitta två och två och stryka under renens kroppsdelar och sedan skriva detta på tavlan som sedan skulle ner i en lucktext. Detta är bra för eleverna för att skapa en ämnesspecifik bank samt sätta in orden i ett sammanhang för att på så sätt befästa orden och kunna använda dem.

 

Prova gärna och berätta hur det gick.

Lycka till!