Språkkonferens del 6

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 6 (del 1 finns här, del 2 här, del 3 här,  del 4 här och del 5 här):

”Varför behöver man kunna läsa?”

Föreläsare: Caroline Bötrius

Fil 008 (4)

Caroline bad oss tänka efter vilket ämne t.ex. ordet kraft hör till. Det visade sig att det finns i flera ämnen. Språk finns ju överallt, inte bara i ETT ämne utan i alla. Därför är det så viktigt att ALLA lärare arbetar med språket och inte enbart svenskalärarna.

Caroline menar att en del barn kommer till skolan med 2000 timmars högläsning i bagaget och har som en följd därav ett större ordförråd än de elever som kommer med 50 timmars högläsning. Vi behöver stimulera så väl elever med ett stort ordförråd såsom elever med ett torftigare ordförråd för att alla elever ska kunna utmanas och utvecklas.

Fil 000 (6)

Med den här bilden visar Caroline tydligt vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt består av och hur vi uppnår detta: genom stöttning.

Fil 001 (7)

Vilken typ av stöttning och återkoppling ger vi till eleverna? Hur uttrycker vi oss? Är bra jobbat ett tillräckligt utvecklat språk eller kan många tolkningar få plats i det uttalandet? Vilken stöttningsroll intar vi? Detta pratade Caroline mycket om och hur vi behöver tänka på vad vi säger till eleverna. Bra jobbat i sig är inte fel men om vi vill att de ska utvecklas behöver eleverna få mer konkret feedback. Hennes son spelar fotboll och istället för att hon ska säga till sin son varje gång: ”Bra jobbat” så behöver hon konkret tala om vad hon menar att bra jobbat är och på vilket sätt.

Fil 002

Till den här bilden finns en övning. Eleverna kanske arbetar med broar. Klipp isär bild och text. Ge en elev bilder och den andra text. Eleverna ska nu läsa upp texten och para ihop den med rätt bro. Klipper man bort rubrikerna också blir det lite mer utmaning beroende på vilken nivå man vill lägga uppgiften på.  I den här övningen måste eleverna läsa och samtala för att resonera sig fram till rätt bro.

Fil 003 (4)

Med den här bilden visar Caroline vad vi lärare behöver tänka på när vi arbetar med språket. Hon betonade vikten av att inte förenkla, vi måste arbeta med språket. Det är oerhört viktigt! Samma sak när vi väljer lärobokstexter till eleverna. Hur tänker vi när vi gör detta? Vad utgår vi ifrån?

Avslutningsvis sammanfattar Caroline sin föreläsning med att läsningen berikar vårt språk och utvecklar det.


Språkkonferens del 5

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 5 (del 1 finns här, del 2 här, del 3 här och del 4 här):

”Nyanlända elever och språkfrämjande undervisning”

Föreläsare: Tiia Ojala

Böcker: 

Förstå språket: NO och SO för nyanlända

Jalla-raka vägen!

Tina Ojala öppnade sin föreläsning med att poängtera följande: Alla lärare är språklärare!

Hon menar även att det är viktigt att läraren visar HUR  en text skrivs för att eleverna ska förstå genren för att sedan själva kunna producera egna texter. Detta är mycket viktigt och är steg 3 på cirkelmodellen. Hoppa inte över detta steg! (Detta poängterar även Pauline GIbbons egen kommentar)

Stöttning för nyanlända elever rent praktiskt:

  • frågor som ställs för att utveckla elevernas förståelse, ej kontrollfrågor.
  • ge ordentligt med betänketid.
  • visualiserande undervisning med bildstöd, kroppspråk, diagram, tidslinjer osv.
  • skrivmallar till den genren man arbetar med.
  • stödord.
  • samtalsmallar som visar hur en samtalsuppgift ska genomföras (olika begrepp att använda istället för tycker och uppmuntra dem att använda de orden istället).
  • modellandet, demonstrera först innan ni ska göra något.
  • exempel som stöttar innehållet i undervisningen.
  • modersmålsstöd/studiehandledning om möjligt.

Tina pratade även om kognitivt utmanade undervisning och vikten av detta för att utveckla språket. Detta är något som vi alla kan tillämpa i alla klasser med alla elever:

Fil 009 (3)

I arbete med nyanlända och elever med ett andra språk så betonade Tina vikten av att arbeta med cirkelmodellen och genrepedagogik för att synliggöra och utveckla språket för eleverna. Det är otroligt viktigt och är forskningsbaserat.

Detta var föreläsning nummer fem. Fortsättning följer på språkkonferensen…


Språkkonferens del 4

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 3 (del 1 finns här, del 2 här och del 3 här):

”Senaste forskningen om elevers läs- och skrivutveckling:”

Föreläsare: Barbro Westlund

Department of Language Education

Fil 000

Bok: Läskraft

Bilden ovan är metaforisk: Se lärandet som en trädgård. En trädgård sköter ju inte sig självt bara för att man planterar lite frön…

Många elever bedöms ha god läsförståelse, mot bakgrund av att de läser flytande. I högstadiet och gymnasiet så kommer det fram att läsförståelsen inte har följt med eleverna. Bara för att en elev läser flytande innebär det inte att denne förstår vad den läser. En studie i USA på 171 elever från årskurs 2-4 med varierad språkbakgrund  så visar resultatet att drygt en tredjedel av eleverna har problem med läsförståelsen men läser flytande. (Citat av Appelgate)

Det är inte en speciell undervisningsteknik som är avgörande för elevers skolframgångar enligt Barbro Westlund.

Fil 001 (5)

Ibland är det inte lustfyllt att lära sig, ibland måste det få vara lite jobbigt och utmanande. Då är det viktigt att tänka på begreppet mindset, ett fixed eller growth mindset. Lärarna behöver utveckla ett individuellt och kollektivt mindset till eleverna för att de ska tro på sig själva när de stöter på utmaning. Eleverna behöver även tillgång till stöttning (scaffolding). För att sitta bredvid och stötta ger framgång.

Barbro Westlund påpekar vikten av ett gemensamt språkbruk på våra skolor. Det finns krav i läroplanen att eleverna ska göra kopplingar i viss mån, vad är då en koppling? Vad vill vi att eleverna ska känna till? När vi arbetar med genrer till exempel; ska eleverna kunna begreppet narrativ eller håller vi oss till saga? Lärarna behöver diskutera och bygga upp ett gemensamt språkbruk som ska gälla på skolan, detta ska inte vara individuellt utan ett gemensamt fattat beslut för att eleverna ska få en likvärdig undervisning.

Fil 004 (4)

Språkförståelseprocesser är bra att använda från åk 2 och uppåt (ej yngre åldrar än så). Detta är en pågående studie av Westlund och Malloy. Modellen är från Cummins. Modellen innebär att rutan längst upp till vänster där har eleven svag ordavkodning och god läsförståelse. Om man har ett bra språkbruk och får mycket stöttning så kan eleverna uppvisa goda resultat. Mät inte läsförståelse på oförberedd högläsning. Barbro Westlund är oerhört kritisk till detta. I rutan högst upp till höger där har eleven god ordavkodning och god förståelse. I rutan nere till höger har eleven svag ordavkodning och svag förståelse. Och i sista rutan till vänster har eleven god ordavkodning och svag förståelse. De kan inte få rådet att enbart läsa mer. Man behöver ge ut strategiundervisning för att stötta vidare på läsförståelsen.

Fil 005 (4)

I den här studien så är det många elever i åk 8 som inte förstår vad de läser. Många lärare i studien upplevde att de inte får stöd i läroplanen för att förstå vilken nivå läsförståelsen bör ligga på. Vad är läsflyt till exempel? En del anser att det innefattar förståelse och andra anser att det enbart klassas som flytet i själva ordavkodningen. Det är tolkningsbart. Detta måste tydliggöras för alla. Lågstadielärare vet oftast vad skillnaden är men högre upp i stadierna vet man oftast inte. Detta beror på att lågstadielärarna har läs- och skrivinlärning i sitt arbete från grunden, det har inte alla eftersom eleverna redan lärt sig läsa och anses kunna det. I och med detta blir eleven oftast inte hjälpt på grund av att denne inte har med sig läsförståelsen från lågstadiet. Orsakerna till att eleven inte har med sig läsförståelsen kan vara många, t.ex. kanske eleven behöver tid på sig att träna ordavkodningen och då krävs en påbyggnad i mellanstadiet av läsförståelsen? Kanske eleven är nyanländ? Orsakerna är som sagt många. 

Fil 006 (3)

Fil 007 (3)

Alla elever kan lära sig läsa om vi ger dem rätt läsundervisning från grunden.

Fil 008 (3)

Sången: ”Bä bä vita lamm” kan en del elever tolka som att barnen ÅT kläderna. Eleverna har inte förstått att ordet åt betyder två olika saker. Eleverna har dock börjat göra kopplingar om de uppmärksammar att de vill sjunga om barnen som ÅT kläder. Där behövs en diskussion. Dra gärna in sånger i faktatexter eller koppla musiken till faktaarbeten! Motivation är viktigt och om eleverna förstår detta så sker en inlärning.

OECD säger: ”Svenska elever och lärare tycker att allt ska vara lustfyllt annars är det inte värt att lära sig.” Det går inte alltid att göra allt lustfyllt. Vi behöver lära oss att vissa saker tar emot att göra för att lära nytt men om man vet att man kommer lära sig vid ansträning så sås ett frö av motivation och man genomför uppgifterna till man lärt sig dem vilket blir belöningen. Återigen är det viktigt för eleverna att få ett growth mindset implementerat för att de ska skapa en tro på sig själva oavsett motgång. Tron på kraften att alla kan lära-Det är aktiv läskraft!

Språk är makt! Barbro Westlund menar att om jag inte har språket så andra lyssnar på mig så får jag hitta ett annat sätt, exempelvis starta bilbränder. Ungdomarna som gör detta vill förmedla något och vi måste lära oss att lyssna.

En snickare lär sig att använda alla verktyg i en verktygslåda. Man säger ju inte att man bara får använda en hammare i flera månader och bara den. Alla verktyg måste ju användas, detsamma gäller för lässtrategierna. Dock får inte lässtrategierna ta över läsningen, de ska bara fungera som en stöttning.

Vilka teorier och kunskapssyn bygger aktiv läsförståelseundervisning på?

  • Vygotskys teorier om lärandet bla ZPD, scaffolding och imitation. Imitation innebär ju inte att vara en papegoja men till exempel att du ger en modell för hur du ska tänka när du läser. Eller så kallad skuggläsning från Pauline Gibbons. 
  • Rosenblatts transaktionsteori (bla estetisk och efferent läsposition). Man kan ändra sitt tänkande om man läser om en text två eller tre gånger.
  • Anderson & Pearsons schemateori (förståelsescheman, inferenser).

Fil 001 (2)

Det är fel att enbart lyfta fram de sociokulturella perspektiven, det finns fler viktiga teorier som också inkluderar det sociala men inte fokuserar enbart på detta. Det finns inga motsättningar i andra teorier det är bara att det lyfts fram lite annorlunda.

Fil 003 (5)

645 gånger uttrycks resonemangsspråk i läroplanen. Hur viktigt är det inte då att gå igenom vad resonemang innebär? Återigen gemensamt språkbruk ÄR viktigt!

 

Tips!

Det är viktigt att prata vad som händer före, under och efter läsningen. Tänk lässtrategierna, de ger en utmärkt infallsvinkel på vad för strategier man behöver behärska för att bli en god läsare. 

Kontrasteringsläsning i Venndiagram: Se en likhet mellan dig och huvudpersonen i en saga som ni läser eller har läst. Detta kan göras även i historia: Likhet mellan franska revolutionen och den amerikanska till exempel. 

Fil 005 (5)

Detta var föreläsning nummer fyra. Fortsättning följer på språkkonferensen…


Språkkonferens del 3

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 3 (del 1 finns här och del 2 här):

”Att synliggöra lärande – Metoder och strategier för en formativ språk- och kunskapsutvecklande undervisning.”

Föreläsare: Charlotta Karlsson                                                                       www.mittflippadeklassrum.wordpress.com

Bok av Charlotta: Vänd på tanken

Undervisning är att skapa ramar och struktur men samtidigt uppmuntra eleverna att gå utanför trygghetszonen. De ska även kunna komma tillbaka in i trygghetszonen, men aldrig bosätta sig där. Allas trygghetszon ser olika ut så anpassa den!

The big five blev en fantastisk hjälp för Charlotta att förstå läroplanen. Läroplanen är en fantastisk metodbok…när vi förstår den. The big five gjorde det tydligt för eleverna vad de ska träna på i skolan och vad det är som de blir bedömda på. Det som är viktigt att tänka på också att man inte kan rycka förmågorna ur ett sammanhang.

Resonera och samband förekommer flest gånger i läroplanen!

Varför The big five är så bra:

  • Skapar en röd tråd inom ämnen, mellan ämnen och mellan förskola/grundskola/fritidshem.
  • Skapar en samstämmighet mellan planering, undervisning och bedömning.
  • Synliggör för elever och för förälder de mål vi arbetar mot.

Skolans uppdrag:

Fil 007 (4)

De gulmarkerade orden kallas även för entreprenöriella förmågor. Det innebär inte att alla ska bli entreprenörer och egna företagare, det är valfritt. Men lära sig att tänka ”outside the box” är nyttigt för alla oavsett om du jobbar på ett företag eller skapar ett eget, menar Charlotta.

20160926_105809

Tips från Charlotta: Istället för att läraren pratar och det blir för lite arbetstid för eleverna så gör ett kort klipp med det viktigaste som de sedan får titta på en stund och därefter börja arbeta. Kanske finns det något färdigt på webben redan?

Eleverna behöver TTT (Tid Till Tanke). Detta är jätteviktigt! Skynda inte vidare!

Höga förväntningar är otroligt viktigt, det innebär inte att vi ska plocka bort stödet bara för att vi har höga förväntningar, hjälp snarare eleverna dit de ska. Flexibilitet i vår undervisning är viktigt, stöttning, kontextrika sammanhang där vi ger eleverna ett meningsfullt sammanhang inte enbart massa årtal de ska kunna, interaktion såsom diskutera/samtala-ett tyst klassrum är inte språkutvecklande! 

Ett språkutvecklande arbetssätt är inte något man enbart gör på vissa lektioner, det ska genomsyra ALLT arbete. Detta betonar Charlotta.

Språkutvecklande tips:

20160926_110642

Tips från Charlotta: Gå igenom eller skicka en flipp om det ämnesområde ni ska arbeta med under den lektionen som de kollar på hemma och diskutera sedan i klassrummet en kort stund kring innehållet. De får sedan arbeta i basgrupper 4-5 stycken i varje grupp och läsa in sig på ämnet. Detta arbetsätt bör pågå i 6-8 veckor. Det här arbetssättet gör att eleverna arbetar i sin proximala utvecklingszon och underlättar för dig som lärare att ha en överblick var du behöver stötta upp och individanpassa. 

EPA=tänka ENSKILT, diskutera i grupp eller i PAR, läs upp för ALLA och diskutera. Därefter redovisa.

20160926_111916

Det handlar om att se var vi befinner oss och vad nästa steg är. Om vi lärare bara gör matriser som innehåller rätt eller fel så krävs det ju enbart av eleven att memorera kunskaper. Hur vet vi att eleverna befäst kunskaperna? Vi kan och bör använda matriser eller prov, men i viss mån, det är dock inte enbart det verktyget vi ska använda. Vi behöver se om eleverna har tillägnat sig kunskaperna och om de kan sätta dessa i ett sammanhang. Är verkligen Napoleons dödsdag eller vilket land som anföll vilket det här året relevant att bara kunna rabbla, eller kan det vara värt att diskutera och jämföra Napoleons krigsstrategi med nutida? Eller kan man diskutera varför det uppstod krig förr i tiden och varför det uppstår krig idag? Vi behöver fundera kring vilka frågor vi ställer till eleverna och hur de kan resonera och se samband.

 

Detta var föreläsning nummer tre. Fortsättning följer på språkkonferensen…

 


Språkkonferens del 2

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 2 (del 1 finns här):

”Att stötta ämnesspråklig utveckling -metoder för ämnesspråklig undervisning för att öka begreppsliga och kommunikativa förmågor.”

Föreläsare: Agneta Isaksson (lärare i syslöjd, NO och teknik).

Det är viktigt att plocka ut begrepp som man ska arbeta med inom ämnesområdet för att veta vilka ord man behöver befästa. Inom syslöjd kanske man arbetar med virkning och viktiga begrepp då är t.ex. virknål och garn viktiga begrepp. Det är viktigt att ge eleverna begreppen så tidigt som möjligt, vänta inte med detta. Eleverna behöver även förstå innebörden av begreppen: Varför säger man inte pinne istället för virknål? Vad är skillnaden? Är garn samma sak som tråd? Vad är skillnaden? Eleverna behöver också kunna relatera begreppen till varandra: Jag använder garn till virkning, jag använder tråd när jag syr osv. Detta är otroligt viktigt för att begreppen skall sätta sig. Alla sinnen behöver vara aktiverade vid inlärning i så lång utsträckning som möjligt av nya begrepp anser Agneta för att det ska gå lättare att lära in, och i synnerhet ju äldre eleverna blir för att språket då oftast blir väldigt abstrakt.

Agneta använder ofta metoderna EPA och APE på sina lektioner oavsett om det är NO eller slöjd. EPA innebär att eleverna får tänka först Enskilt sedan diskutera i Par för att sedan lyfta det i helgrupp=EPA. Men hon vänder även på metoden och diskuterar med Alla, de får prata om förståelsen/begreppen/uppgiften i Par för att sedan tänka Enskilt på all information man precis tagit emot=APE. Hon anser det vara nyttigt att göra både och för elevernas egna tänkande och språk.

Agneta uppmuntrar även till att göra samma saker flera gånger för att eleverna ska få upprepning och chans till att befästa både kunskaper och begrepp.

När eleverna inte förstår ett ord/begrepp eller om eleverna får en uppgift så ser Agnetas samtalsstruktur oftast ut så här:

Eleverna tänker enskilt en stund, kanske till och med provar själva eller söker information själva.

Eleverna pratar/undersöker sedan i par/grupp.

Läraren lyfter svaren i helgrupp.

Eleverna får sedan sprida sina kunskaper vidare på något sätt (oftast vid ett temaarbete eller avslutad uppgift).

 

Kooperativt lärande är att göra eleverna ömsesidigt beroende av varandra.

Detta är en språkutvecklande övning från syslöjden som Agneta brukar göra med sina elever:

Fil 004

  1. Eleverna får beskriva och förklara vad de ser? (30 sekunders betänketid)
  2. Eleverna får sedan i par beskriva vad de ser och den andra lyssnar. Efter 30 sek byter de roller så den andra får beskriva och den andra parten får lyssna. Man får upprepa eller säga det som den andra har sagt eller utveckla det som den andra har påbörjat.
  3. Återkoppla sedan i grupp där eleverna gemensamt får berätta om bilden. Skriv gärna ner medan de berättar.

Ytterligare en övning:

Eleverna sitter i grupper med ett A3-papper och en penna, alla elever i samma grupp ska ha olika färgpennor. Du visar sedan eleverna ett ord, ett begrepp eller ställer en fråga. Eleverna ska skriva ner antingen svaret på frågan/förklara begreppet eller ordet. Eleverna får sedan prata i gruppen om vad man skrivit och vilka förklaringar/svar som de tycker är viktiga/rätta och ringa in dem. Läraren går sedan runt och tittar vad de har skrivit. Du kan avancera övningen och ta tid. Återkoppla alltid i helgrupp så alla får höra förklaringar och red ut eventuella misstag.

Detta var föreläsning nummer två. Fortsättning följer på språkkonferensen…


Språkkonferens föreläsning 1

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 1:

”Att arbeta språkutvecklande ämnesövergripande för ökad språklig medvetenhet hos eleverna.”

Föreläsare: Terese Andersson från Hovsjöskolan

50.000 ord behöver eleverna i sitt ordförråd i slutet av åk 9, vilket sker via egen läsning eller högläsning regelbundet av olika texter såsom berättande texter, nyhetsartiklar med mera. Om eleverna inte läser eller läser ytterst lite så kommer de upp i bara 15.000-17.00 ord i slutet av åk 9. I lågstadiet beräknas en elev ha 7000 ord i sitt ordförråd.

7 gånger behöver man höra varje ord för att det ska sätta sig, en elev med bland annat språkstörning behöver höra ordet 200-400 gånger. I fyra år räknas nyanlända elever som nyanlända.

Therese pratade även om formativ bedömning med utgångspunkt i cirkelmodellen bland annat:

Fil 000 (5)

Fil 001 (6)

Hon pratade även om genrepedagogik och hur man kan arbeta med VÖL-schema tillsammans med lärarna för att skapa diskussion och dela kollegiala erfarenheter. I ena spalten finns det som vi redan vet kring genren och vad vi behöver tänka på. I andra spalten finns det som vi önskar veta och diskutera för att utvecklas. I tredje spalten får vi skriva ner det som vi tar till oss inom de olika områdena.

Fil 003 (2)

 

Hon lyfte även deras arbete via lesson study:

Fil 004 (1)

Lesson study innebär att man sätter upp mål som eleverna ska kunna och därefter skrivs en gemensam planering i t.ex. ett arbetslag. Kollegorna går sedan in till varandra och observerar lektioner utifrån den här gemensamma planeringen. Därefter genomför man en analys av lektionen och återkopplar till målen. Revidera sedan planeringen om det behövs och genomför en ny spegling. Man kan gärna filma varandra för att lära sig mer.

Önskar man läsa mer klicka här och här (eget tillägg).

Fortsättning följer…


Läsförståelse genom RT

Vi har en lektion i veckan där vi är halvklass och tränar oss på att läsa tjockare böcker och  öva på läsförståelsen. Just nu läser vi:

image

Innan vi startade upp så började vi diskutera omslaget på boken, vem som är författaren, vad kommer den handla om, vi läste baksidan och diskuterade, vad tror de författaren tänkt på när hon skrev den här boken osv. De första 20 sidorna läste jag högt samtidigt som jag tänkte högt kring lässtrategierna.

De fem lässtrategierna är:

image

Spågumman där man gissar vad man tror kommer hända i texten genom att läsa rubrik och titta på bilder.

Detektiven där man hittar svåra ord som man behöver ta reda på vad de betyder elle om ett ord stavas annorlunda att man uppmärksammar det.

Reportern ställer frågor på texten, tänker mellan raderna.

Konstnären visar inre bilder.

Cowboyen sammanfattar vad man läst.

Eleverna fick ett varsitt bokmärke med symbolerna upptrycka och sedan post-it lappar. Därefter fick eleverna läsa ett kapitel individuellt och samtidigt skriva ner på post-it lappar när de använder en strategi och på vilken sida samt skriva ner svåra ord eller frågor.

När alla läst kapitlet så återsamlades vi i storgrupp och pratade om vilka strategier som använts, hur kan man ta reda på svåra ord (ordbok, lexikon eller fråga någon) samt sammanfattade kapitlet så alla verkligen förstått. Vid nästa kapitel visste eleverna mer säkert hur de skulle gå tillväga och strategierna användes mer inkluderat i läsningen vilket gjorde att det gick lättare för dem. Strategierna får aldrig ta över läsningen, de ska enbart fungera som en fördjupning av läsupplevelsen.

Elever som har svårt att läsa så pass många sidor på egen hand och upplever det svårt att organisera upp sin läsning kan istället sitta med läraren och läsa kapitlet högt. De kan sammanfatta efter varje sida och läraren måste då vara noga med att elevena ska implementera strategierna. Läraren fungerar som ett stöd hela tiden och utmanar eleverna på deras nivå mot en mer individualiserad läsning.

Allt detta är en forskningsbaserad metod som heter RT (Reciprocal Teaching). Detta ska gynna både den egna läsningen men även läsförståelsen. Det är viktigt att läraren använder sig av tänka-högt-metoden, låter eleverna läsa själva till ett visst, stoppar läsningen för att återkoppla om strategierna används och om eleverna har förstått för att sedan låta eleverna fortsätta läsningen.

Källor: Barbro Westlund, Att undervisa i läsförståelse. En läsande klass: http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/

Bilder: Privata.


Stenåldern med språkutveckling

Vi arbetar med stenåldern och har bland annat använt en tanketavla för att samla all inhämtad information på ett ställe samt gjort en ordbank med viktiga ord som eleverna kommer behöva till sina texter senare.

image

image

Vi har läst i våra SO-böcker, rett ut svåra ord och begrepp, pratat tidslinje och diskuterat ifall texterna vi läst varit faktatexter eller berättande texter. Eleverna har varit rörande överens om att det varit faktatexter ”eftersom det berättar om något som är sant och har hänt förr i tiden”. Efter att vi diskuterat strukturen på en faktatext så fick eleverna en faktatext som jag har skrivit och fick klippa isär meningarna, blanda och sedan sätta ihop igen genom att diskutera tillsammans hur texten ska sitta ihop.

Den här övningen kallas rekonstruktion och gör att eleverna får öva på språket och titta på hur textens struktur ska byggas upp.

Lektionen efter fick eleverna samma text igen men den här gången var vissa ämnesspecifika ord borttagna ur texten, en så kallad lucktext. De skulle alltså skriva dit rätt ord eller liknande ord för att få ihop texten igen. Den här texten fick de först prova på själva, sedan byta med en kompis och återigen få tillbaka sitt papper för att sedan samarbeta. Detta göra att eleverna först får försöka på egen hand, de får sedan titta igenom sin kompis svar, lägga till/ändra för att sedan byta och se över sin egna text och till slut samtala  för att putsa till texten ytterligare.

Vid ett senare tillfälle fick eleverna papper och penna för att sedan lyssna på samma text som lästes upp fyra gånger. Första gången skulle de bara lyssna och de andra gångerna skriva ner stödord. Därefter fick de först två och två få ihop texten och efter en stund fyra och fyra. Det här kallas för dictogloss:

Det här gör att eleverna dels behöver lyssna noga, öva sig på att plocka ut viktiga ord, försöka få ihop en text med hjälp av stödorden, samtala, samarbeta, tydliggöra skrivregler och struktur på texten. De får även formulera texten med egna ord.

Därefter skrev vi en gemensam text där eleverna sa vad och hur jag skulle skriva, alla elever har bidragit med faktainformation och på ett eller annat sätt redigerat texten för att få den riktigt bra:

Stenåldern

Förr i tiden gjorde man saker av sten därför kallas den tiden för stenåldern.

Under stenåldern samlade man mat och man odlade också säd. Människorna var bönder. De plockade bär, frukter och nötter för att äta. Honung var som godis för människorna.

Man jagade djuren för köttet, tog deras ben till att göra nålar, pälsen för att göra kläder och senor till att sy.

Förr hade man vargar som husdjur. När man jagade tog man vargungarna från sina mammor och så gjorde man så de blev tama.

Människorna bodde i små byar och i varje by bodde det någon som bestämde, en hövding. När en hövding dog la man liket i ett speciellt rum som kallas för gravkammare. Hövdingens släktingar var också nära honom och hans familj.

De offrade saker och människor till solen för att då trodde man att solen var en gud.

Av flinta kan man tillverka verktyg och den kan gå sönder väldigt lätt. De slipade flintan med andra sorts stenar. De gjorde vapen av stenar, trä och flinta.

Människorna hade ont om mat. Några svalt och då kidnappade de barn från andra byar, och sa:

Du måste ge oss mat annars får du inte tillbaka barnet!
Sedan skapades det krig.

På den tiden tyckte man att männen var viktigare än kvinnorna.

De som hittar all fakta om stenåldern kallas för arkeologer.

 

Fantastiskt arbete!

Bilder: Privata


Kunskapsvägg

Det är viktigt för eleverna att veta vilka mål vi ska jobba mot under lektionerna och därför är det bra med en kunskapsvägg. Vår kunskapsvägg sitter i grupprummet eftersom den annars lätt blir en aning rörig. Vi plockar sedan in de mål vi arbetar med i klassrummet varje dag för att se vad vi arbetar med just den dagen. Detta för att göra eleverna medvetna om vilka mål vi arbetar mot.

image

Bild: Privat


Torkel Klingberg

Jag fick möjlighet att följa med på BETT 2015 och fick då lyssna till Torkel Klingberg som föreläste om den lärande hjärnan.

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm Brain Institute.

Torkel Klingberg pratade om vad arbetsminne är, sociala jämställdhetskontexter och om tonåringars belönings- och riskområden i hjärnan.

Arbetsminne
Arbetsminne är förmågan att hålla information aktuell under kort tid. Arbetsminnet håller oss koncentrerade och fokuserade. Arbetsminnet är begränsat men går att utarbeta och ökar från år till år med 10%. Arbetsminnet är viktigt för att utveckla läsförmåga och matematisk förmåga. Fattigdom bidrar till kronisk stress och nedsatt arbetsminne. Stress i alla dess former och situationer påverkar arbetsminnet negativt.

De som har ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) har ofta nedsatt arbetsminne. Det blir då svårare att koncentrera sig och hålla fokus. Instruktioner i flera led blir otroligt svårt, även enkla instruktioner kan bli en utmaning och behöver både upprepning och konstant träning. Arbetsminnet går som sagt att utarbeta.

Robomemo är ett bra program för arbetsminnesträning.

Men man kan även ha nedsatt arbetsminne utan att ha ADHD.

Belöning, fara och kontroll
Belönings- och faraområdet i hjärnan mognar tidigare än kontrollregleringen. Tonåringar drivs ofta och mycket av risktagande och belöning i hjärnan eftersom självkontrollen ännu inte mognat.

Jämställdhet
Man har mätt jämställdheten i olika länder genom matematik och därigenom skillnad på resultat. De länder där jämställdheten var låg var resultaten sämre och glappen mellan män och kvinnor stora. I de nordiska länderna var det dock tvärtom; hög jämställdhet och glappen mindre mellan män och kvinnor.
Dock kunde man se i dessa testgrupper att när en grupp med bara kvinnor testades gick resultaten bra, men när två män placerades i gruppen sjönk resultaten tack vare den sociala kontexten; ”kvinnor är inte lika bra som män”. Kvinnorna sänkte alltså sig själva på grund av den allmänna jämställdhetsfaktorn.