Supporting participation and learning in multicultural and multilingual classrooms by Pauline Gibbons

image

Jag fick förmånen att gå på Pauline Gibbons föreläsning: Supporting participation and learning in multicultural and multilingual classrooms. Pauline Gibbons är professor och jobbar i Australien, South Wales. Hon har skrivit boken Stärk språket, stärk lärandet bland annat och den boken har varje lärare på vår skola ett exemplar av. Det är även den vi har utgått ifrån på våra pedagogiska möten där vi bland annat har introducerat Gibbons cirkelmodell för språkutveckling och ämnesintegration.

Gibbons gör sin research huvudsakligen från egna klassrumsstudier.

image

image

Så här fungerar det i South Wales när man tar hand om nyanlända eller flerspråkiga elever.
Pauline Gibbons anser att vi inte ska förenkla språket så mycket som vi ibland gör. Självfallet krävs detta i vissa situationer och samband men man ska vara försiktig med att göra det för mycket eftersom eleverna går miste om mycket kring det akademiska språket som är så viktigt för dem ju äldre de blir och detta kan då skapa svårigheter. Vi lärare behöver jobba mycket mer med begrepp i skolan, något många lärare kan tycka äter tid men som enligt Gibbons är välinvesterad tid.

image

Pauline Gibbons tycker att vi har en god läroplan i Sverige vilket gör att vi fyller kunskapsluckorna bättre än i South Wales.

Hon belyste även hur viktigt det är att eleverna diskuterar i klassrummet, ett tyst klassrum leder inte till språkutveckling. Vi behöver tillåta eleverna att prata tillsammans och diskutera huret vid olika uppgifter och problem,  detta gör att det blir lättare för dem att lösa problem både i vardagen och i skolämnena.

Gibbons poängterar att inte tvinga eleverna att förklara saker genom hela meningar eller att de ska svara med en hel mening. För en elev med ett andraspråk kan det bli svårt, vägled istället eleven och upprepa svaret i en meningen för att eleven ska öka sitt ordförråd så mycket som möjligt.

image

Cirkelmodellen/ämnesintegration är väldigt bra integrerad i läroplanen och vill verka för att det används i undervisningen. Den är forskningsbaserad och fungerar väldigt väl för andra språks eller flerspråkiga elever.
Viktigt att tänka på när vi arbetar med genrer är att inte bara känna till som lärare hur genren är uppbyggd utan vi måste veta hur vi bryter ner den i mindre delar för att göra den lättförståelig och hanterbar för eleverna. När vi lärt oss hur man cyklar så kan vi det, men för att någon annan ska lära sig det behöver vi visa, uppmuntra, arbeta med del för del och så vidare. Många lärare kan genrerna inom sitt ämne väldigt väl precis som med cykeln, men för att lära ut den behöver vi bryta ner genren i mindre delar och visa på exempelvis struktur, grammatik, språkliga drag och så vidare.

Cirkelmodellen som består av fyra faser (förförståelse/bygga upp kunskap, arbeta med modelltexter och struktur, skriva gemensam text och avsluta med en individuell text) är en metod som tar veckor att arbeta med, det är inget man gör på två lektioner. Enligt Gibbons brukar lärare ibland vilja skippa steget där man skriver en gemensam text då man anser det vara antingen svårt eller för styrt. Gibbons hävdar bestämt att steg tre är lika viktigt som de övriga stegen och inget man ska bortprioritera. Steg tre är ju den viktigaste hjälpen för eleverna där de får vägledning och har läraren till hands hela tiden. Kamratrespons är otroligt viktigt enligt Gibbons.

Hon har lagt till ett femte steg; Student reflection on writing, där eleverna får en matris med viktiga drag som ska finnas med i genren. Eleven får gå igenom sin egen text efter kamratrespons och lärarens kommentarer och själv titta igenom ifall texten är korrekt eller om ändringar behöver göras. På så vis får eleven reflektera över sitt eget skrivande och tänkande.

Vi fick även göra en del workshops som jag tar med mig till lärarna på skolan att prova på framöver.

Stort tack till både Pauline Gibbons, Norrtälje kommun och ledningen på skolan som möjliggjorde mitt besök.


Ett stort tack innan sommarlovet

Sommaren närmar sig med stormsteg, just nu kan man ju tycka att den redan är här med tanke på värmeböljan. Eftersom sommaren i princip är här så är det dags för eleverna att få sommarlov och även för oss lärare. För mig innebär detta att jag varit förstelärare i två år nu inom språkutveckling.

Jag har fått vara med om intressanta språkutvecklingsföreläsningar av otroligt kompetenta lärare. Jag har fått delta på BETT och både besökt engelska skolor som att jag fått ta del av underbara föreläsningar av bland annat James Nottingham och Torkel Klingberg. Jag har fått delta i en föreläsning av Abdul Chohan och hans arbete på Essay Academy. Jag har besökt Knutbyskolan tillsammans med försteläraren i pedagogisk utveckling för att lära oss mer om genrepedagogiken. Jag har på skolan fått tagit emot besök från bland annat Balingsnäs för att sprida inspiration om hur vi jobbar med språkutveckling på Visättraskolan. Jag har läst massor av litteratur och forskning både av Pauline Gibbons som Britt Johansson och Anniqa Sandell som James Nottingham som Barbro Vestlund.

image

Inte minst har jag fått lära mig massor av mitt arbete på skolan. Jag och försteläraren i pedagogisk utveckling har hållit i pedagogiska samtal på måndagarna där vi gjort språkutvecklande övningar, diskuterat strukturen och de språkliga dragen i en genre samt diskuterat ämnesövergripande arbete via bland annat cirkelmodellen. Vi har lyft in GAFE och arbetat i classroom för att kombinera språkutveckling och IT. Jag har gått på klassrumsbesök hos lärarna och haft givande återkopplingssamtal samt möjliggjort för lärarna att besöka varandra för att låta oss i verksamheten inspireras och ta del av varandras kompetenser. Jag har även tillsammans med biblioteksgruppen som består av mig själv och några lärare sorterat upp i biblioteket, utarbetat ett lånesystem och märkt upp böcker som legat nedpackade i lådor. Jag har även suttit i givande möten med vår biträdande chef och de andra förstelärarna på skolan där vi haft givande diskussioner hur vi ska utvecklas vidare och framåt.

Vi får heller inte glömma det läs- och skrivprojekt som jag och försteläraren i pedagogisk utveckling introducerade i höstas till F-4 som ett pilotprojekt och som har gett otroligt bra resultat. Projektet kommer inför nya läsåret introduceras även för 5-6 så hela skolan arbetar med detta. Mer om läs- och skrivprojektet kan ni läsa om här.

Hur som helst har jag fått vara med om så otroligt mycket spännande och resan fortsätter. Jag vill tacka alla fantastiska kollegor (på såväl fritids som i klasserna) som låter mig besöka dem både annonserat och oannonserat. Jag vill även tacka mina kollegor för de återkopplande samtal som vi har efter besöken men även under de pedagogiska mötena. Vi har en fantastisk kompetens på Visättraskolan och under nästa läsår hoppas jag kunna möjliggöra att lärarna går in i andra årskurser och olika ämnen. Ni har varit fantastiska!

Jag vill också tacka rektor Semira och biträdande Dounya för deras feedback och engagemang i att låta de prioriterade områdena få ta plats i verksamheten OCH att vi har tydliga arbetsbeskrivningar. Speciellt tack till Dounya som är en stor hjälp när reviderandet av våra arbetsplaner ska uppdateras.

Men mest av allt vill jag tacka Veronica Johansson, förstelärare i pedagogisk utveckling som jag haft ett nära samarbete med. Första året var det mycket svett och tårar för vilket upplägg vi skulle ha på de pedagogiska mötena, för som med allt annat måste man hitta en rutin som fungerar och det lyckades vi med. Du och jag har tillsammans besökt Knutbyskolan och livligt diskuterat genrepedagogik. Vi har tillsammans gjort en resa som varit som alla resor uppochner, med mycket arbete men alltid, alltid med humor med oss för att underlätta färden.

image

Tack så jättemycket för dessa tvår år. Nu (läs snart) tar vi semester och ses med nya krafter under läsåret 2016/2017 då jag går in på det tredje året av mitt uppdrag.

Glad sommar!


Tips på synliggörandet av strukturstegen i en narrativ text

Vi har under våra pedagogiska diskussioner på Visättraskolan pratat bl.a. om strukturstegen i en narrativ text. Lärarna har fått sitta i mindre grupper för att samtala och skriva in i documents som sedan lagts in i classroom.

Lärarna på Visättraskolan har kommit fram till riktigt bra förslag på hur man kan synliggöra strukturstegen för eleverna så därför tänkte jag här dela vad de kommit fram till för att sprida kompetens och förslag såväl för de som inte jobbar på skolan men även för den inre kretsen.

Hur synliggörs strukturstegen i en narrativ text för eleverna så den blir begriplig? 

  • Dramatisera eller rollspela en saga och ta bort t.ex. händelsen och se vad som händer. Låt även eleverna gestalta figurerna för att öva på känslohantering.
  • Läs sagor och diskutera hur sagan börjar, handlingen och slutet.
  • Visa olika typer av sagor för att visa på variation och förebilder.
  • Läs upp och visa texter som börjar med slutet för att på så vis göra dem uppmärksamma på ordningen.

image

  • Dela upp texten och sätt ut rubriker som t.ex. början, vem, var, hur, händelser och slut för att markera hur sagan är uppbyggd.
  • Kasta om delarna och se vad som händer.
  • Ta bort vissa delar ur texten, hur påverkar det berättelsen?
  • Visa filmer som börjar med slutet.
  • Lägg ut bildstöd till texten som visar strukturen och att det finns en tydlig ordning.

Hoppas detta gav inspiration till hur man kan arbeta med strukturstegen i en narrativ text.

Lycka till!


Är språket viktigt eller inte?

Jag och försteläraren i pedagogik arbetar med genrer på våra pedagogiska möten med lärarna. När vi arbetar med genrer kommer vi ofta in på hur strukturen är uppbyggd i en text och även de språkliga drag texten har.

image

(Bild: Privat)

Strukturen är oftast lättast att beskriva då den är konkret och tydlig. Det som blir lite knepigare är språket. Texter kan vara knepiga i sig att skriva för eleverna men grundkärnan är ju trots allt språket, har du inget språk blir det svårt att uttrycka sig och producera en text. Vill du å andra sidan inte producera en text utan arbeta med en instruerande genre men i rörlig bild som t.ex. i film så behöver eleverna även där språket och strukturen.

Strukturen i en specifik genre är oftast konkret och det finns många övningar för detta. Det är väldigt lätt att vi säger till eleverna att vi ska skriva faktatext och sedan godtar att eleverna använder ord som: Björnen HAR päls, björnen ÄR brun, alltså enkla satser. Detta är så klart ok om vi har elever som inte kan eller behärskar språket eller elever som t.ex. inte kan läsa eller skriva ännu. Men elever som utvecklas i sitt skriftspråk måste också ges förutsättningar i hur de kan utveckla sin text rent språkligt. Har de lärt sig strukturen blir den inte ett hinder men utvecklas inte det språkliga brister till slut texten.

Vår utmaning som pedagoger är att ge verktyg till eleverna både vad gäller struktur för en genre och språket. Elever i åk 3 t.ex. ska kunna skriva en faktatext och en berättande text. Arbetar man då i den åldern behöver vi vara väl bevandrade i genrerna och vägleda eleverna både i struktur och genom språket.

Följer vi cirkelmodellen så ingår uppgifter där vi arbetar mycket med just struktur och modeller av texter. Här har vi även chansen att implementera språket och vidareutveckla språket. Missar vi den delen så blir texten haltande. Texten kan vara ok för stunden men den kommer behöva vidareutvecklas eftersom elevernas språk stärks och då behöver de också utmanas och ges chanser till att arbeta språkutvecklande.

Det vi ofta glömmer är att språket är kulturellt bundet och det som gör det svårt att lära sig ett språk är hur väl (eller inte) du förstår kulturen till språket. Anländer vi t.ex. till Sverige behöver vi förstå kulturen i Sverige för att utveckla språket och förstå hur man uttrycker sig. I Sverige räcker det med att vi säg ett hej när vi hälsar på varandra men i andra kulturer anses det direkt oartigt om man inte först frågar hur familjen mår. Vi behöver alltså låta eleverna inte bara arbeta språkutvecklande på lektionen,utan de behöver också delta i olika kulturella sammanhang både i och utanför skolan samt lära sig att samspela med andra elever som talar språket mer flytande för att lättare kunna ta det till sig. Eleverna behöver även få olika kulturella sammanhang förklarade för sig och hur de förväntas agera och uppföra sig för att de tydligt ska kunna ta till sig detta istället för att behöva ”läsa mellan raderna”.

image (Bild: Från Visättraskolans fritidshem)

Språkutveckling är komplext men också fantastiskt roligt. Se till att leka med språket ofta med eleverna så att de inte ser det som en tyngd när de sen ska arbeta med det, detta gäller små elever som stora.

Jag vill alltså belysa vikten av hur viktigt språket är för eleverna, oavsett om vi redan tänker på det i vardagen eller inte så är det trots allt språket som binder oss samman och som i slutänden allt som oftast leder till goda relationer som är otroligt viktiga för att eleven ska utvecklas och känna tilltro till sin egen förmåga.

På språkligt återseende!


Gissa och lucktext

I måndags var det dags för språkutvecklingsgrupper igen tillsammans med lärarna som blev satta med språkövningar.

Första språkövningen gick till så att lärarna delades in i A och B grupper. A-gruppen fick gå ut i korridoren en stund medan B-gruppen sedan fick se en bild på en ren och ord de inte skulle få använda var ren, hjortdjur, samer fjäll, älg, rådjur, horn. B-gruppen skulle alltså beskriva djuret utan att använda dessa ord. A-gruppen kallades in och de fick börja beskriva. Självklart kan man försvåra och förenkla den här övningen. Då  barns första 100 ord består mestadels av substantiv och lite verb så är just beskrivningar svåra. Därför är detta bra för språket och för att förmedla någonting. Lärarna klarade givetvis detta galant.

Efter att vi läst lite om renen så fick lärarna sitta två och två och stryka under renens kroppsdelar och sedan skriva detta på tavlan som sedan skulle ner i en lucktext. Detta är bra för eleverna för att skapa en ämnesspecifik bank samt sätta in orden i ett sammanhang för att på så sätt befästa orden och kunna använda dem.

 

Prova gärna och berätta hur det gick.

Lycka till!


Språkutveckling möter idrott

Jag har besökt vår ena idrottslärare Marielle som hade idrott med en av våra fyror. Eleverna samlades på mattor istället för bänkar vilket uppskattades massor av eleverna.

image

Eleverna hade eget val och hade på den här lektionen bestämt sig för att leka tjuvar i natten. Marielle tog upp på projektorn frågor som eleverna skulle diskutera med varandra om t.ex. regler och undvikande av skador. Marielle gick runt och pratade med eleverna och frågade vad de kommit fram till. Sedan hölls en återsamling där eleverna fick knyta ihop vad eleverna hade pratat om i sina smågrupper så alla fick höra vad som gällde. De pratade om att värma upp vilket eleverna själva fick ge förslag på hur de skulle värma upp och framför allt varför detta var så viktigt. Eleverna fick diskutera sig fram till vilken uppvärmning de skulle ha och det blev tunnelkull som eleverna själva fick förklara reglerna kring. Efter uppvärmningen var det dags att leka deras lek som de själva valt. Innan detta samlades eleverna i ring tillsammans med Marielle och eleverna fick förklara reglerna. Därefter fick de hjälpas åt att plocka fram materialet och under tiden diskuterade de, speciellt när de tjocka mattorna ska fram hur de ska göra. Därefter fick de leka sin lek. De hade sedan en återsamling där Marielle bedömde förståelsen av vad de tränat och ställde frågor relaterat till detta.

image

På Marielles lektion visar hon en fantastisk språkutveckling genom att använda ämnesord och begrepp som är anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. Hon knyter sedan ämnesbegrepp till tidigare erfarenheter och vad de tidigare gått igenom för att skapa förförståelse och påminnelse. Hon använder ett rikt utbud av material med hjälp av projektor, mattor och kroppsspråk. Ämnesinnehållet är tydligt och anpassat samt visas på projektorn i idrottshallen. Marielle ser till att eleverna kommunicerar och har en aktiv interaktion både med varandra och Marielle. Det imponerande i detta är att Marielle arrangerar samtalen i princip som i ett klassrum där de får uppgifter som de får diskutera både i mindre grupper men även återkoppla i helgrupp. Det muntliga språket är anpassat till elevernas språknivå. Marielle såväl som eleverna förklarar tydligt de uppgifter och instruktioner som de ska göra.

Under lektionen talar Marielle tydligt, säger samma sak på olika sätt, betonar, använder bildspel och ger ledtrådar. En variation av frågetyper och kognitivt komplexa frågor ställs som till exempel vad konditionsträning är, vilken/vilka muskler tränades under deras lektion samt nämnde vad de tränat i överlag. Eleverna får tillräckligt med betänketid av Marielle som i sin tur ser till att de ökar förståelsen i samarbete med andra innan de samlas i helgrupp. Marielle ger även regelbundet feedback på elevernas yttranden både innehållsmässigt och deras arbetssätt. Det som utmärker Marielle i hennes arbete är hur hon uppmuntrar eleverna att beskriva vad de menar istället för att peka och säga: där. Det visar på en språklig feedback som är nyttig för eleverna för att utveckla språket vidare. Att i slutet av lektionen gå igenom med eleverna vad de tränat och vad de gjort under lektionen visar på en bedömning av förståelse och inlärning av ämnet.

 Tack så mycket Marielle för att jag har fått vara med på din lektion och se en fantastisk språkutveckling i det praktiska vilket blir en kontrast mot det teoretiska.

 


Besök i vår förberedelseklass 1-3

Jag besökte skolans förberedelseklass och blev direkt inbjuden i ring. Tina och eleverna genomförde en presentationsrunda och inkluderade mig i den. Därefter räknade de hur många de var den här dagen med hjälp av ramsräkning. Sedan gick de över och pratade om hur många som saknades. Tina visade även med siffror och olika räknesätt hur man kunde komma fram till både hur många som var närvarande men även hur många som saknades. Eleverna fick förklara hur de tänkte och även lära sig begreppet kontrollräkna. Tina bad sedan eleverna att ta fram sina läxor, lite oklarheter kring hur läxan skulle ha genomförts uppstod så Tina beslutade att byta uppgift.

Alla elever fick ställa sig upp och tillsammans sjöng vi en visa om tummen som fryser, klappade fem gånger, stampade sex gånger och snurrade tre gånger. Därefter fick de öva på rollspel och att föra en dialog utifrån när de bakade semlor veckan innan. I slutet så fick två flickor läsa upp sin dialog frivilligt. Tina stöttade upp hela tiden genom att uppmuntra dem att tänka på att tala tydligt och med varandra.

image 

I just en förberedelseklass är det av största nödvändighet att arbeta språkutvecklande och att vara hos Tina är magiskt. Ämnesord och begrepp är anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. Ämnesinnehållet anpassades till elevernas olika kompetenser (t.ex. i text och uppgifter) genom att det fanns två olika svårigheter på dialogerna, en kort och en lite längre. Eleverna fick även öva på en viss typ av rollspel vilket blir en betydelsefull och språklig aktivitet. Tina knöt tydligt an till nya ämnesord och innehåll kring tidigare upplevelser och erfarenheter. Det muntliga språket är anpassat till elevernas språknivå. Tina ger även tydliga förklaringar och instruktioner så alla förstår vad de ska göra. Tina och eleverna använder sig av olika tekniker för att förtydliga ämnesbegrepp både genom gester, kroppsspråk, demonstrationer och bilder. Eleverna ges möjligheter till att använda språkliga strategier och får även översättning när språket inte räcker till, otroliga resurser som stärker upp och hjälper till med språkutvecklingen. Tina stöttade hela tiden genom att tala tydligt, betona och visa. Tina såg även till att ställa kognitivt utmanande frågor så alla fick tänka och även ge möjlighet till att förklara. Interaktionen var stor både mellan lärare och elev och mellan elever. Eleverna gavs gott om betänketid och hade stöd av de språkliga resurserna. Tina använde sig av alla språkfärdigheterna såsom tala, lyssna, skriva och läsa. Feedback på elevernas språk gav Tina regelbundet och uppmuntrade ofta.

Stort tack Tina för besöket.

 


Språkövningar från pedagogiska möten

Här kommer beskrivningar på språkutvecklande övningar när man arbetar med bland annat narrativ text (självfallet kan dessa användas utan att man arbetar med just den här genren) som personalen på Visättraskolan bland annat provade på på en av våra pedagogiska möten:

Karaktärer

Läs in er på en saga/berättelse, arbeta med sagan genom att diskutera, återberätta, skapa arbetsuppgifter och titta på film om det finns om sagan. Se till att eleverna bekantar sig med karaktärerna. När ni känner att eleverna har tillräckligt bra kännedom om sagan och karaktärerna så sätt eleverna i par. En av eleverna i elevparet ska nu föra sig och agera som en av karaktärerna. Den andra ska intervjua personen, antingen styrt eller fritt. Den som spelar en karaktär behöver inte hitta på svar utan kan svara sanningsenligt men ska föra sig som karaktären så likt som möjligt. En otroligt rolig övning som lockar till skratt och eleverna får även komma i kontakt med känslor att öva sig på att sätta sig in i en annan roll än sin egen.

Språkliga/grammatiska strukturer

Efter att ni pratat med eleverna hur en narrativ text är uppbyggd och vilken grammatik som krävs (detta kan varieras från stor bokstav och punkt till substantiv, adjektiv och verb till konjunktioner och djupare grammatik) ge eleverna en kortfattad version av sagan (om sagan inte är flera sidor lång och kan få plats på ett A4 så behöver den inte sammanfattas). Instruera eleverna att först individuellt leta efter grammatiska strukturer som ni berättar vilka de är. Ska eleverna leta efter stor bokstav och punkt samt substantiv så berätta det. Eleverna får markera i texten. Efter en stund så be eleverna att sitta två och två och markera i texten.

Citat från en av lärarna: ”Först när man satt själv blev det oförståeligt men när vi fick sitta två och två så började man se det på ett annat sätt och hittade fler och fler ord och man såg nya strukturer man tidigare inte sett. Så häftigt! Det här måste man ju jobba mer med!”

OBS! Lärarna fick ett professionellt språk att arbeta med och större omfång såsom aktionsprocesser, nominalgrupper, evaluernade språk, specifika deltagare osv.

Nominalgrupper och indirekt tal

Lärarna fick även sitta i två olika grupper delat på F-6. Ena gruppen fick arbeta med nominalgrupper, att beskriva ett substantiv. De fick en bild på en häxa och skulle beskriva häxan: Jag ser en ful häxa. Jag ser en ful och arg häxa. Jag ser en ful, arg och kutryggig häxa osv.

Andra gruppen fick öva på att omsätta indirekt tal till direkt tal för att se skillnaden.

Vi kom även i gemensamma diskussioner in på att man kan färgsätta olika ordklasser för att det ska bli enklare för eleverna. Både Karlstadmodellen och Montessori har färgsättningar för just detta. Om man vill läsa mer om karlstadmodellen så klicka här.

Är man intresserad av Montessorimaterial finns det här.

Även de Bonos hattar kom på tal och om dessa kan du läsa här.

Lycka till!


Tankekarta

image

Tankekartor är bra att göra när man vill strukturera upp information som man samlar på sig om ett ämne. Ska man arbeta om t.ex. naturen så fråga eleverna vad de kan om naturen eller vad de tänker på när de hör naturen. Gör sedan en ny tankekarta när ni samlat på er information och jämför med vad ni kunde innan och vad ni nu lärt er.

Blir tankekartan full kan man sortera upp informationen istället. Ni kanske har läst om ett ämne och vill samla all information i en tankekarta. Dela då ut post-it lappar där eleverna får skriva ner den information som just de hittat, antingen i grupper eller individuellt. På så vis kan ni se hur ni ska strukturera upp informationen så den blir mer lättöverskådlig. Kanske är det så att er andra tanketavla med mer information behöver sorteras in i kategorier och underkategorier för att få det så överskådligt som möjligt?

Mycket nöje!


Röd tråd hos treorna

Jag besökte treorna på deras svenskalektion. Jag började mitt besök hos Carina som först gick igenom dagen och sedan läste högt ur läsläran; Vi läser. Carina stannade då och då upp i högläsningen och gick igenom eventuellt svåra ord eller allmän ordförståelse efter vägen. Hon betonade, vägledde och hjälpte eleverna hela tiden samt skrev upp orden på tavlan. Hon ställde även frågor på texten för att öka läsförståelsen. När högläsningen var klar så repeterade hon homonymer och synonymer, något klassen pratat om sen tidigare. Eleverna kunde förklara vad orden innebär och gav även exempel något Carina visade via tavlan samt tydliggjorde även skillnaderna på begreppen.
Här lämnade jag Carina och smög in till Theres som höll på med exakt samma sak. Vilken känsla att gå från ena parallellklassen till den andra och ändå ha med sig hela sammanhanget exakt samtidigt, otroligt häftigt! Det var som att aldrig behöva byta klassrum egentligen. Hos Theres fick eleverna sedan öppna google classroom, som de arbetar en hel del med, och göra relaterade uppgifter till det som diskuterats på lektionen (detta genomfördes även i parallellklassen). I google classroom låg dokument med tillhörande uppgifter på just begrepp, ordförståelse och läsförståelse. Ämnesinnehållet var anpassat i text och bild.

Ur ett språkutvecklingsperspektiv så var ämnesord och begrepp anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. Carina och Theres använde sig av varierat material såsom tavlan, läseboken och iPad. Ämnesinnehållet anpassades till elevernas olika kompetenser i både text (högläsning, google documents) och uppgifter (google classroom, google documents). Ämnesbegrepp knöts tydligt till elevernas tidigare upplevelser och vad de tidigare gått igenom. Nya begrepp knöts tydligt till innehåll som tidigare lärts in samt upprepades och skrevs upp på tavlan. Det muntliga språket var anpassat så även tydliga instruktioner och uppgifter. Både Carina och Theres gav ledtrådar, talade tydligt, betonade och skrev ner nyckelord. Det gavs goda möjligheter till interaktion och djupgående diskussioner mellan lärare och elever, samt mellan elever kring ämnesbegreppen och uppgifterna. Eleverna fick tillräckligt med betänketid både vid genomgångar och i arbete med uppgifter. Carina och Theres hade genom tydliga genomgångar, diskussioner och uppgifter skapat en stimulerande aktivitet för att tillämpa språk- och ämneskunskaper i klassen. Dessutom integrerade Carina och Theres alla språkfärdigheter (läsa, tala, skriva, lyssna) direkt i början av lektionen, otroligt skickligt. Eleverna fick även feedback kontinuerligt från början av lektionen till slutet. En otroligt språkutvecklande lektion och helt fantastiskt att kunna gå emellan klassrummen och samtidigt kunna följa den röda tråden.

Stort tack Carina och Theres för både en inspirerande och språkutvecklande upplevelse.