Språkutvecklande arbete i pedagogiska lärargrupper

På Visättraskolan har vi pedagogiska grupper en till två gånger i månaden som under läsåret letts av förstelärarna . Jag som är förstelärare i språkutveckling har tillsammans med Veronica som är förstelärare i pedagogik lett grupperna utifrån Pauline Gibbons bok; Stärk språket, stärk lärandet. All personal har fått boken och vi har utifrån den diskuterat, gjort övningar, delat med oss och även provat på övningarna själva för att förstå hur det ska genomföras med eleverna.

I första kapitlet så hade vi en PowerPoint till hjälp där vi mest diskuterade innehållet och hur viktigt språket är på lektionerna, i förberedelseklasserna och i fritidsverksamheten.

I andra kapitlet introducerad vi hem och expertgrupper som bygger på att eleverna ska kommunicera och samarbeta. Låt oss säga att vi läser om årstiderna så kan man dela in eleverna i mindre grupper där de får läsa in sig på en årstid. Det är viktigt att alla samarbetar och hänger med eftersom de ska bli experter på detta. När de läst in sig på sin årstid så placeras en från varje grupp/årstid i en ny grupp, en s.k. expertgrupp. De ska nu dela med sig om respektive årstid till varandra. Sedan tas diskussion upp i helklass av vad vi lärt oss eller en variant är att expertgrupperna får redovisa vad de kommit fram till gemensamt. Detta arbetssätt går att förenkla och avancera beroende på grupp, ålder och erfarenheter. Detta utvecklar språket enormt där eleverna dessutom får chansen att diskutera på sin nivå och de elever som behöver utveckla sitt språk kan uttrycka sig friare och även lära in enklare än om läraren ska stå och ge orden. De elever som även har svårt med språket får en förförståelse och mer ord att jobba med och kan lättare hänga med i helklass när läraren sammanfattar området med klassen. Har man en klass där många pratar samma språk kan de få prata på sitt modersmål för att lättare förstå och därefter föra över det på svenskan. Då får de elever som kommit längre i svenskan hjälpa till vid översättning och de som inte kommit lika långt får chansen att säga sitt på modersmålet och även höra det på svenska. Detta har Veronica provat i sin förberedelseklass.

Lärarna blev här indelade i tre till fyra hemgrupper med olika frågor att diskutera. Efter en stund bröt vi och delade in lärarna med en från varje fråga så de fick dela med sig av det de diskuterat i just sin grupp, en så kallad expertgrupp. Därefter samlades vi i helgrupp och utbytte tankar och inspiration hur detta kunde omsättas i verksamheten. En ”läxa” blev att prova.

När vi sågs nästa gång så hade en hel del provat hem och expertgrupper. Mycket positivt och lärarna såg en tydlig utveckling i arbetssättet både språkligt och kunskapsmässigt. Det som sedan utvecklades var lärarnas egna reflektioner och glädjen av att dela med sig vad man gjorde, skulle prova eller upplevde. Många frågade mig, Veronica eller varandra hur man kunde arbeta och få idéer till lektionerna och mer implementeras i verksamheten. När jag och Veronica var ute och besökte klasserna var det tydligt hur fler och fler anammade arbetssättet med hem och expertgrupper. En wow-faktor!

Tredje kapitlet så lät jag och Veronica lärarna reflektera över vilka genrer som ingick i deras ämnen och skriva ner detta. De fick diskutera vilka förmågor som krävdes i ämnet dessutom. Detta skrevs in i mallar som jag och Veronica sedan sparade för att använda vid ett senare tillfälle. Här blev det synligt hur lärarna visade ett tydligt engagemang och blottade sin kompetens. Helt fantastiskt vilka erfarenheter vi alla besitter på en arbetsplats. Vi hade även rektor Semira på besök den här eftermiddagen.

Kapitel fyra handlade om det största arbetsmomentet och som krävde massor av förarbete för att alla i personalen skulle få en förståelse kring arbetsområdet. Cirkelmodellen.

Cirkelmodellen är en metod som har stöd i forskning och som tydligt utvecklar och stärker barnen i deras språk och kunskapsutveckling. Cirkelmodellen bygger på att bygga en förförståelse kring ämnet man ska arbeta med, utgå ifrån elevernas kunskap och erfarenhet. Därefter börjar man leta fakta utifrån kunskapsluckorna de saknar och behöver fylla på. Här kan hem och expertgrupperna vara en bra grund. Fas två innebär att arbeta med den modelltext vi vill att eleverna ska lära sig. Ska vi arbeta med en faktatext så behöver eleverna få förebilder på hur sådana ser ut och byggs upp. Läraren visar en eller flera olika faktatexter och diskuterar grammatik, struktur och innehåll. Därefter genomförs olika övningar för att förstärka kunskaperna kring textens huvuddrag. I fas tre skriver eleverna och läraren en gemensam faktatext där läraren skriver det eleverna säger. Läraren går sedan in och frågar och synliggör struktur och grammatik. Läraren styr INTE upplägget utan utgår ifrån eleverna och stöttar dem i uppbyggnad. Den gemensamma texten sätts sedan upp i klassrummet som en förebild.

image image image

Eleverna i årskurs 1 har här arbetat med yrken och ska själva skriva en text om sitt yrke, men innan det så har vi gått igenom hur texten skall skrivas och hittat på att vi alla vill bli brandmän. Då vi varit på en brandstation och läst lite om brandmannens arbete så hade vi en förkunskap att utgå ifrån. Den gemensamma texten blev fantastisk och de själva har poängterat punkt, stor bokstav, meningsuppbyggnad och till och med kommatecken.

I fas fyra producerar eleverna en egen text om ämnet de läst in sig på. Eleverna uppmuntras att gå igenom sin text själv, sedan med en kompis innan läraren får se den. Därefter sker en eventuell revidering och texten är klar. Alla information kring ämnet och hur en faktatext byggs upp skall sitta uppe synligt för eleverna så de har stöd i sin kontext. Här anpassas kvantitet beroende på elevens förmåga, med andra ord individanpassning. Som lärare när du bedömer texten ska du INTE sitta med en röd penna och stryka över allt utan du diskuterar med eleven under tiden ni gör ändringar vad denne skulle tänka på. Är fokuset stor bokstav och punkt rent grammatiskt så är det detta ni fokuserar på samt hur texten är uppbyggd enligt strukturerna som ni gått igenom. Även här kan individanpassning ske. Viktigt att komma ihåg är att cirkelmodellen inte genomförs under en lektion utan är övergripande och passar utmärkt att involvera i andra ämnen.

Lärarna hade under de pedagogiska grupperna fått diskutera fas ett och varför förförståelse är så viktigt. Därefter fick de ge förslag på hur man kan ta reda på information på olika sätt.

image

Sedan blev det dags för en workshop. Lärarna fick en modelltext om mätning.
Första övningen var dictogloss. De fick texten uppläst två gånger i lagom lästakt. Tredje gången fick de anteckna stödord. Därefter fick de tillsammans försöka sammanställa texten ungefär som de hört den, det viktiga är inte exakt utan att de förstår strukturen. När lärarna var klara fick de skriva ner texten på ett blädderblock. Blädderblocken sattes upp och lästes upp. Därefter tittade vi på texten på projektorn och jämförde texterna. Intressant att alla texter var olika och nästan korrekt återgivna. En mycket uppskattad övning.

Andra övningen bestod av springdiktamen. Samma text sattes upp utanför klassrummet. Lärarna delades i två grupper. En skulle skriva medan de andra turades om att springa ut i korridoren och memorera så mycket man kunde för att sedan återge till den som skrev. Man fick springa hur många gånger som helst men inte samtidigt som någon från samma grupp. Det som återgavs ska återges så exakt som möjligt. Eleverna brukar tycka att den här övningen är oerhört rolig och det brukar vara rejält högljutt. Det komiska var att varken lärarna eller eleverna var speciellt högljudda när jag genomförde den i min grupp. Rolig var det dock. Efteråt jämförde vi med ursprungstexten. Vad hade vi missat?
Detta ställer krav på samarbetsförmågan och arbetsminnet också. Viktigt att poängtera för eleverna är att de kommer ihåg så mycket de känner att de själva klarar om det så bara är ett ord.

Tredje övningen bestod av en lucktext. I en lucktext tar man bort vissa ord eller grammatiska delar för att synliggöra för eleverna hur det bör se ut. Samma sak fick lärarna prova. Vi jämförde med ursprungstexten.

image image image image

Fjärde övningen var en rekonstruktion av texten. Jag och Veronica hade blandat ihop två texter och uppgiften för lärarna var att reda ut vilka meningar som hörde till vilken text och återställa dem. Klurigt och inte helt enkelt.

image image

Workshopen uppskattades enormt av alla eftersom det blev tydliga exempel på hur man kunde arbeta med eleverna. Därefter pratade vi om hur man skriver en gemensam text och hur eleverna skriver en egen. Lärarna fick både en PowerPoint som sammanfattade cirkelmodellen och en lathund som jag och Veronica gjort.

Vi ser fram emot arbetet till hösten med cirkelmodellen och lärarnas enorma kompetens. Genrepedagogiken kommer självfallet att fortsätta. Hur får ni följa 😉

Tack alla lärare för ert fantastiska engagemang!

3 kommentarer

Kommentarrubrik

Semira

Semira

Härlig läsning Sandra! Ni gör ett fantastiskt jobb! Spännande att se vad ni har hittat på till nästa läsår! ;)

Svara

Kommentarrubrik

Sandra Grängstedt

Sandra Grängstedt

Tack Semira :) Känns sååå spännande!

Svara

Kommentarrubrik

- Kugghjulet

- Kugghjulet

[…] stärk lärandet som vi diskuterar och utför workshops kring på våra pedagogiska möten. Här finns ett inlägg att läsa kring just dessa […]

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*