Besök hos Visättraskolans förskoleklass del 2

Jag har även haft förmånen att få gå in till vår andra förskoleklass. Läs och inspireras!

Jag var tidig in i vår andra förskoleklass. Jag satt och försökte göra mig osynlig, det gick inte så bra eftersom några barn upptäckte mig och jag blev presenterad. Alla samlades framme vid tavlan. En av pedagogerna frågade vilka som hade fler än sex bokstäver i sina namn. Namnlapparna låg utspridda på golvet. Eleverna hittade sina namn och satte dem på tavlan. Likaså med frågan om vilka som har färre bokstäver än sex i sitt namn och vilka som hade exakt sex bokstäver i sitt namn.
Sedan räknade de alla som var på plats och tog bort de som inte fanns där. De sjöng även en veckosång med tillhörande tecken.
Pedagogen gick sedan igenom dagen och sedan var det dags för forskargruppen att gå iväg så de ställde sig på ett led. Det var dem jag skulle följa med.

Vi gick till ett annat rum. En av pedagogerna placerade ut eleverna på mattan och bjöd även in mig att sitta med. Spännande! Pedagogerna plockade fram planscher med bild och text om olika svampar. Eleverna hade under hösten läst om svampar, varit i skogen och tittat på svampar, ritat och skrivit om svamparna i grupper. Pedagogerna frågade grupperna vad deras rubrik var, var den stod på planschen och bad dem berätta om sina svampar. De lyfte även att det var faktatexter de hade skrivit och repeterade ordet fakta eller forska. Alla elever kunde redogöra något om svamparna.

Därefter pratade pedagogerna om hur de skulle dela med sig av sin kunskap. Det lyftes att de hade fått besök i sina klasser av olika årskurser och de ville ju också gå och redovisa i andra klasser, kanske till och med för hela skolan! Pedagogerna frågade då hur man gör när man redovisar och skrev på tavlan det som eleverna sa. De visade även med kroppsspråk och exempel hur man agerar och inte och eleverna fick rätta dem eller hålla med. Därefter var det dags att öva på att redovisa. Jag blev inbjuden i en grupp och pedagogerna tog resten av gruppen. I min grupp pratade eleverna om vad de skulle säga, memorerade och repeterade. Sedan kom en av pedagogerna tillbaka och då fick min grupp redovisa för pedagogen. Tiden rann iväg och plötsligt var vi tvungna att avsluta och gå tillbaka för lunchen närmade sig.

Ur ett språkutvecklingsperspektiv så var ämnesorden och begreppen anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå samt att ämnesbegreppen knöts till det som de tidigare lärt in och forskat om. Eleverna hade haft material för att öva in ämneskunskaper och begrepp i klassen. Nya begrepp knöts tydligt till elevernas erfarenheter och intressen. Ämnesinnehållet anpassades även till elevernas olika kompetenser i skriftspråket, via bilder och till viss del läsning (ljuda/bokstavskännedom). De hade använt ett rikt utbud av läromedel med böcker, skogsutflykter och bilder. När pedagogerna frågade hur redovisningar skulle genomföras så skrev pedagogerna ner detta på tavlan för att eleverna skulle få möta skriftspråket. Det muntliga språket var anpassat till elevernas språknivå. Under lektionen så stöttade pedagogerna eleverna i förståelse och formulerande på olika sätt samt använde kognitivt utmanande frågor som t.ex. färre och fler.
Det fanns även en rik interaktion mellan lärare-elev. Det framkom även tydligt att interaktionen hade varit aktiv mellan eleverna under forskarstadiet. Alla språkfärdigheter fanns med: tala, lyssna, läsa och skriva. Dessutom använde sig pedagogerna av genrepedagogiken och fokuserade på faktatexter på ett enkelt cirkelmodellsbaserat sätt som gjorde att den röda tråden synliggjordes trots att jag bara fick se slutprodukten.

Tack FA för ett magiskt besök!

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*