Läs- och skrivprojekt

Jag och min kollega Veronica Johansson har lett lärarmöten under förra läsåret i språkutveckling där vi pratat mycket om bland annat cirkelmodellen och vikten av att arbeta efter denna för att utveckla språket hos eleverna. Vi utgick ifrån boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons.

Under läsåret 2015/2016 ville vi fördjupa cirkelmodellen och arbetet på skolan genom ett läs- och skrivprojekt. Ursprungstanken är att arbeta med ålders- och ämnesintegrerad undervisning som leder till att elevernas språkliga kunskaper stärks, kvaliteten på elevernas egna presentationer höjs samt att självkänsla och delaktighet ökar. För att komma dit behöver eleverna få arbeta i ett socialt sammanhang men också få den individuella anpassning de behöver allt utifrån det sociokulturella perspektivet. Under och efter ett arbetsområde behöver läraren tillämpa formativ bedömning och dokumentation. Arbetet ska sedan delas med andra, helst utanför sin egna klass.

12191392_414711555399643_7375236496512683006_n

Hur fungerar då läs- och skrivprojektet?

I en klass kanske man arbetat med temat vikingarna och ämnesintegrerad undervisning har förekommit. Eleverna får då gå ut i andra klasser och redovisa sitt arbete, hur många klasser och vilka bestämmer oftast eleverna. Det gäller att eleverna tänker efter vilken mottagare just deras tema kan vara lämpligt för och hur behöver de anpassa sin redovisning för eventuell åldersnivå. Klassen som tar emot besök kan efteråt prata om redovisningen, alternativt rita, skriva eller på annat sätt redogöra tankar och idéer de precis fått från det de tagit del av. Klassen behöver inte arbeta med ett tema för att redovisa, de kan lika gärna få läsa böcker för yngre elever eller läsa upp en dikt de har skrivit. Syftet är helt enkelt att arbetsområdet som man arbetat med ska bli meningsfullt, motiverande, begripligt och hanterbart.

F-4 har pilotstartat projektet under det här läsåret och under nästa läsår kommer 5-6 att invigas i projektet. Hos F-4 har fyrorna redovisat för treorna om sitt vikingaprojekt, treorna har besökt förskoleklasserna för att prata om sin första skoldag, tvåorna har redovisat rymden för förskoleklasserna, ettorna, treorna och fyrorna, tvåorna har redovisat sina djur och växter för ettor, treor och fyror,  förskoleklassen har besökt tvåorna för att prata om sin svampar och fåglar samt att tvåorna har haft högläsning för förskoleklasseleverna. Det har varit hög aktivitet på att dela med sig.

Syns det någon utveckling på elevernas språkliga kunskaper, kvaliteten på presentationerna, självkänslan och delaktigheten?

Ja. Vad gäller språkutvecklingen upplever lärarna att eleverna lär sig nya ämnesspecifika ord, de får ta emot och ge feedback och genrer och ämnesövergripande arbetssätt blir mer synliggjort. Vad gäller presentationer så blir eleverna mer trygga och bekväma i att redovisa. Vad gäller självkänslan och delaktigheten så ökade självsäkerheten hos eleverna genom att få gå ut och dela med sig av sina arbeten, de yngsta vågade sig ut i andra klasser och det fick upp ögonen för eleverna att det är viktigt att öva sig innan. Eleverna växer i sina egna och andras ögon och ingen anser att man är bättre än någon annan utan alla tar till sig den kunskap som de delar med sig av.

12356789_423405724530226_444586390901886041_o

Det bästa är ändå att samhörigheten har ökat i klasserna då arbetena blir synliggjorda och vi får se mer av klasserna än när alla håller sig i sina klassrum.

Läs- och skrivprojektet följs upp under terminerna och utvärderas i slutet av läsåret. Eftersom detta är vårt första år och vi redan ser positiva resultat så kommer läs- och skrivprojektet att fortskrida framöver. Otroligt spännande.

12316389_10153446977413773_7378752644060461039_n

 

 

 

 

 

 


Dictogloss

Ett tips på språkutvecklande övningar är bland annat dictogloss. Dictogloss är en bra användning när eleverna arbetar med genrer i synnerhet.

Dictogloss fungerar på följande sätt:

Läs upp en text som är bekant för eleverna i den genre ni arbetar med. Läs den två gånger, eleverna ska bara lyssna. Tredje gången du läser så ska eleverna få anteckna det de hör och hinna med att skriva. Se till att läsa i lagom takt och poängtera att de inte behöver tänka på stavning eller handstil.

Därefter sätter sig eleverna två och två för att återskapa texten du läst upp. De ska även få ihop textens struktur och dela med sig av varandras anteckningar. Låt dem sitta i några minuter. Därefter paras de ihop med två andra par så de blir fyra. Se nu över texten. Är strukturen korrekt? Har eleverna fått med allt? Då kan det vara läge att kolla grammatiska strukturer och peta i texten utan att avslöja för mycket. De får skriva på ett stort papper den gemensamma texten.

Titta sedan tillsammans på texten via en projektor och diskutera strukturen, de språkliga dragen och grammatiska strukturer.

 

Övningen går att anpassa för alla åldrar. För de allra yngsta kan man bara korta ner texten och sedan ge dem bilder som de ska sätta ihop i rätt ordning först två och två och sedan fyra och fyra för att se att allt blev rätt. För elever mellan 7-9 år kan texten behöver läsas två gånger till när de antecknar för att hinna med. Elever 10-12 år kan ha en mer omfattande text med mer fokus på grammatik och så vidare. Alla övningar går att anpassa för ålder, grupp och kunskapsnivå.

image

Lycka till! 🙂


Språkutveckling och ämnesintegration med musik

 

Jag vill lyfta vår musiklärare Marianne och hennes fantastiskt språkutvecklande lektion med 6AB.

Marianne började lektionen med att repetera musikens hus: puls, tempo, taktart, rytm, melodi, ackord m.m. För varje ord och begrepp förklarade hon ordet för eleverna. Marianne gled även in på fjärdedelstakt och åttondelstakt och uppmuntrade eleverna att klappa takten för att få en förståelse för skillnaden och hur en takt ter sig. Hon fanns som en stöttepelare hela tiden. Marianne satte sedan igång musik som eleverna sedan fick klappa takten till hela tiden med ledning och stöttning av henne själv. Vid ett tillfälle fick eleverna ställa sig upp och stampa rytmen för att uppfatta skillnaden mellan takt och rytm. Marianne stöttade upp genom att själv visa med kroppen men också genom att be eleverna själva att berätta vad som händer. Eleverna fick diskutera sig fram till vad och hur rytmen förändras till. Marianne tog tillfället i akt att repetera vad rytm är för att sedan gå över till att variera rytmen.

Hon gick sedan över till melodi och vad det var. Hon uppmuntrade en elev att spela ett ackord och samtidigt förklara vad eleven gjorde på ett så kallat musikspråk.

Marianne använde även för gruppen kognitivt utmanade frågor för att de skulle tänka till extra och hänga med på lektionen. När eleverna ombads att spela och sedan förklara vad de gjorde så bekräftade hon att de lätt kan spela det som de gått igenom på lektionen men det är svårare att förklara det och därför ägnar de så stor tid till just detta. Eleverna fick därefter välja notblad de skulle spela efter och börja spela på antingen keyboard eller gitarr.

Marianne kom även in på olika begrepp som hör till matematiken såsom varannan, km omvandlat till hastighet, multiplicera, fjärdedel, dubbelt och åttondel. Hon gled även in på svenskan genom att förklara orden i musikens hus, engelska ord som behövde översättas och idrotten när man pratar om t.ex. puls. Hon lyckades även ämnesintegrera både matematik, svenska, engelska och idrott i sitt eget ämne samt såg till att ta sig tiden till att förklara och repetera.

Ur ett språkutvecklingsperspektiv så var ämnesorden anpassade efter elevernas ålder och undervisningsnivå. Ämnesorden knöts till tidigare erfarenheter och andra ämnen där man diskuterar just detta. Målet med lektionen presenterads i början för att tydliggöra för eleverna vad de skulle fokusera på. Det fanns ett gediget och varierat material för eleverna med bildstöd och stöttning av musikläraren. Det muntliga språket var anpassat till elevernas språknivå och det gavs goda möjligheter till interaktion mellan lärare-elev med goda förutsättningar för stöttning. Marianne stöttade eleverna hela tiden genom att tala tydligt, sa samma sak på olika sätt, skrev ner på tavlan, betonade, visade med kroppen, använde bilder och så vidare. Instruktioner och förklaringar var tydliga och kroppsligt redovisade. Hon gav regelbundet feedback till eleverna och uppmuntrade dem ofta. Hon utmanade även eleverna kognitivt.

Tack Marianne och vilket trolleri det var att få se dig ämnesintegrera och jobba med språket i ditt eget ämne. Magiskt!

image