Språkövningar från pedagogiska möten

Här kommer beskrivningar på språkutvecklande övningar när man arbetar med bland annat narrativ text (självfallet kan dessa användas utan att man arbetar med just den här genren) som personalen på Visättraskolan bland annat provade på på en av våra pedagogiska möten:

Karaktärer

Läs in er på en saga/berättelse, arbeta med sagan genom att diskutera, återberätta, skapa arbetsuppgifter och titta på film om det finns om sagan. Se till att eleverna bekantar sig med karaktärerna. När ni känner att eleverna har tillräckligt bra kännedom om sagan och karaktärerna så sätt eleverna i par. En av eleverna i elevparet ska nu föra sig och agera som en av karaktärerna. Den andra ska intervjua personen, antingen styrt eller fritt. Den som spelar en karaktär behöver inte hitta på svar utan kan svara sanningsenligt men ska föra sig som karaktären så likt som möjligt. En otroligt rolig övning som lockar till skratt och eleverna får även komma i kontakt med känslor att öva sig på att sätta sig in i en annan roll än sin egen.

Språkliga/grammatiska strukturer

Efter att ni pratat med eleverna hur en narrativ text är uppbyggd och vilken grammatik som krävs (detta kan varieras från stor bokstav och punkt till substantiv, adjektiv och verb till konjunktioner och djupare grammatik) ge eleverna en kortfattad version av sagan (om sagan inte är flera sidor lång och kan få plats på ett A4 så behöver den inte sammanfattas). Instruera eleverna att först individuellt leta efter grammatiska strukturer som ni berättar vilka de är. Ska eleverna leta efter stor bokstav och punkt samt substantiv så berätta det. Eleverna får markera i texten. Efter en stund så be eleverna att sitta två och två och markera i texten.

Citat från en av lärarna: ”Först när man satt själv blev det oförståeligt men när vi fick sitta två och två så började man se det på ett annat sätt och hittade fler och fler ord och man såg nya strukturer man tidigare inte sett. Så häftigt! Det här måste man ju jobba mer med!”

OBS! Lärarna fick ett professionellt språk att arbeta med och större omfång såsom aktionsprocesser, nominalgrupper, evaluernade språk, specifika deltagare osv.

Nominalgrupper och indirekt tal

Lärarna fick även sitta i två olika grupper delat på F-6. Ena gruppen fick arbeta med nominalgrupper, att beskriva ett substantiv. De fick en bild på en häxa och skulle beskriva häxan: Jag ser en ful häxa. Jag ser en ful och arg häxa. Jag ser en ful, arg och kutryggig häxa osv.

Andra gruppen fick öva på att omsätta indirekt tal till direkt tal för att se skillnaden.

Vi kom även i gemensamma diskussioner in på att man kan färgsätta olika ordklasser för att det ska bli enklare för eleverna. Både Karlstadmodellen och Montessori har färgsättningar för just detta. Om man vill läsa mer om karlstadmodellen så klicka här.

Är man intresserad av Montessorimaterial finns det här.

Även de Bonos hattar kom på tal och om dessa kan du läsa här.

Lycka till!


Tankekarta

image

Tankekartor är bra att göra när man vill strukturera upp information som man samlar på sig om ett ämne. Ska man arbeta om t.ex. naturen så fråga eleverna vad de kan om naturen eller vad de tänker på när de hör naturen. Gör sedan en ny tankekarta när ni samlat på er information och jämför med vad ni kunde innan och vad ni nu lärt er.

Blir tankekartan full kan man sortera upp informationen istället. Ni kanske har läst om ett ämne och vill samla all information i en tankekarta. Dela då ut post-it lappar där eleverna får skriva ner den information som just de hittat, antingen i grupper eller individuellt. På så vis kan ni se hur ni ska strukturera upp informationen så den blir mer lättöverskådlig. Kanske är det så att er andra tanketavla med mer information behöver sorteras in i kategorier och underkategorier för att få det så överskådligt som möjligt?

Mycket nöje!


Röd tråd hos treorna

Jag besökte treorna på deras svenskalektion. Jag började mitt besök hos Carina som först gick igenom dagen och sedan läste högt ur läsläran; Vi läser. Carina stannade då och då upp i högläsningen och gick igenom eventuellt svåra ord eller allmän ordförståelse efter vägen. Hon betonade, vägledde och hjälpte eleverna hela tiden samt skrev upp orden på tavlan. Hon ställde även frågor på texten för att öka läsförståelsen. När högläsningen var klar så repeterade hon homonymer och synonymer, något klassen pratat om sen tidigare. Eleverna kunde förklara vad orden innebär och gav även exempel något Carina visade via tavlan samt tydliggjorde även skillnaderna på begreppen.
Här lämnade jag Carina och smög in till Theres som höll på med exakt samma sak. Vilken känsla att gå från ena parallellklassen till den andra och ändå ha med sig hela sammanhanget exakt samtidigt, otroligt häftigt! Det var som att aldrig behöva byta klassrum egentligen. Hos Theres fick eleverna sedan öppna google classroom, som de arbetar en hel del med, och göra relaterade uppgifter till det som diskuterats på lektionen (detta genomfördes även i parallellklassen). I google classroom låg dokument med tillhörande uppgifter på just begrepp, ordförståelse och läsförståelse. Ämnesinnehållet var anpassat i text och bild.

Ur ett språkutvecklingsperspektiv så var ämnesord och begrepp anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. Carina och Theres använde sig av varierat material såsom tavlan, läseboken och iPad. Ämnesinnehållet anpassades till elevernas olika kompetenser i både text (högläsning, google documents) och uppgifter (google classroom, google documents). Ämnesbegrepp knöts tydligt till elevernas tidigare upplevelser och vad de tidigare gått igenom. Nya begrepp knöts tydligt till innehåll som tidigare lärts in samt upprepades och skrevs upp på tavlan. Det muntliga språket var anpassat så även tydliga instruktioner och uppgifter. Både Carina och Theres gav ledtrådar, talade tydligt, betonade och skrev ner nyckelord. Det gavs goda möjligheter till interaktion och djupgående diskussioner mellan lärare och elever, samt mellan elever kring ämnesbegreppen och uppgifterna. Eleverna fick tillräckligt med betänketid både vid genomgångar och i arbete med uppgifter. Carina och Theres hade genom tydliga genomgångar, diskussioner och uppgifter skapat en stimulerande aktivitet för att tillämpa språk- och ämneskunskaper i klassen. Dessutom integrerade Carina och Theres alla språkfärdigheter (läsa, tala, skriva, lyssna) direkt i början av lektionen, otroligt skickligt. Eleverna fick även feedback kontinuerligt från början av lektionen till slutet. En otroligt språkutvecklande lektion och helt fantastiskt att kunna gå emellan klassrummen och samtidigt kunna följa den röda tråden.

Stort tack Carina och Theres för både en inspirerande och språkutvecklande upplevelse.


Two stars and a wish

Jag besökte Henrik som hade svenska i en av femmorna. Henrik berättade att de arbetat en del med formativ bedömning och eleverna fick förklara vad det begreppet innebar. Efter det så berättade eleverna att de tidigare fått läsa en beskrivande text som de sedan skulle avsluta. På den här lektionen skulle eleverna läsa upp sina texter. De som lyssnade skulle ge feedback till den som läste genom att säga det som var bra och ge en önskan om vad som kunde förbättras, two stars and a wish. Eleverna som lyssnat gav feedback på både innehåll, läsning vad gäller hastighet, inlevelse och tydlighet samt hur texten upplevdes. Eleven som läst upp sin text antecknade för att ta till sig detta i vidare arbeten.

Ur ett genrepedagogiskt perspektiv har eleverna arbetat med genren narrativ och fått en uppfattning om hur den är uppbyggd. Ur ett språkutvecklingsperspektiv får eleverna läsa upp sina egna texter som de skrivit med egna ord som är anpassade efter deras ålder. Henrik har även arbetat mycket med konjunktioner vilket syntes och hördes i elevernas texter. Eleverna har använt sina ipads i skrivningen och läst ursprungstexten ur en lärobok, Henrik använder alltså varierat arbetsmaterial. Ämnesinnehållet är anpassat efter eleverna. Det muntliga språket var anpassat och eleverna fick själva träna på att framföra muntliga presentationer både genom att de som läste fick öva på sitt sätt att framföra ett budskap men även för eleverna som gav feedback på vad de önskade att uppläsaren skulle träna mer på vilket blir en språkutveckling styrd av eleverna. Henrik fanns hela tiden med i gruppen och stöttade eleverna genom uppmuntran, påminnelser och gav ledtrådar.

Henrik öppnade även upp för diskussioner mellan sig och eleverna samt gav betänketid till de som behövde detta när feedback återkopplades. Detta är en otroligt bra aktivitet där läraren håller sig i bakgrunden genom att tidigare ha byggt en grund för eleverna och som de sedan utvecklar och bygger vidare på tillsammans genom just uppläsning och feedback. Istället för att Henrik ger återkoppling, vilket han naturligtvis också gjorde då och då, så fick eleverna vara de som styrde och Henrik var mer i bakgrunden och stöttade upp. En fantastisk insats som ger eleverna mod, självförtroende och ökad språkutveckling.

image

Tack Henrik!