Tips på synliggörandet av strukturstegen i en narrativ text

Vi har under våra pedagogiska diskussioner på Visättraskolan pratat bl.a. om strukturstegen i en narrativ text. Lärarna har fått sitta i mindre grupper för att samtala och skriva in i documents som sedan lagts in i classroom.

Lärarna på Visättraskolan har kommit fram till riktigt bra förslag på hur man kan synliggöra strukturstegen för eleverna så därför tänkte jag här dela vad de kommit fram till för att sprida kompetens och förslag såväl för de som inte jobbar på skolan men även för den inre kretsen.

Hur synliggörs strukturstegen i en narrativ text för eleverna så den blir begriplig? 

  • Dramatisera eller rollspela en saga och ta bort t.ex. händelsen och se vad som händer. Låt även eleverna gestalta figurerna för att öva på känslohantering.
  • Läs sagor och diskutera hur sagan börjar, handlingen och slutet.
  • Visa olika typer av sagor för att visa på variation och förebilder.
  • Läs upp och visa texter som börjar med slutet för att på så vis göra dem uppmärksamma på ordningen.

image

  • Dela upp texten och sätt ut rubriker som t.ex. början, vem, var, hur, händelser och slut för att markera hur sagan är uppbyggd.
  • Kasta om delarna och se vad som händer.
  • Ta bort vissa delar ur texten, hur påverkar det berättelsen?
  • Visa filmer som börjar med slutet.
  • Lägg ut bildstöd till texten som visar strukturen och att det finns en tydlig ordning.

Hoppas detta gav inspiration till hur man kan arbeta med strukturstegen i en narrativ text.

Lycka till!


Är språket viktigt eller inte?

Jag och försteläraren i pedagogik arbetar med genrer på våra pedagogiska möten med lärarna. När vi arbetar med genrer kommer vi ofta in på hur strukturen är uppbyggd i en text och även de språkliga drag texten har.

image

(Bild: Privat)

Strukturen är oftast lättast att beskriva då den är konkret och tydlig. Det som blir lite knepigare är språket. Texter kan vara knepiga i sig att skriva för eleverna men grundkärnan är ju trots allt språket, har du inget språk blir det svårt att uttrycka sig och producera en text. Vill du å andra sidan inte producera en text utan arbeta med en instruerande genre men i rörlig bild som t.ex. i film så behöver eleverna även där språket och strukturen.

Strukturen i en specifik genre är oftast konkret och det finns många övningar för detta. Det är väldigt lätt att vi säger till eleverna att vi ska skriva faktatext och sedan godtar att eleverna använder ord som: Björnen HAR päls, björnen ÄR brun, alltså enkla satser. Detta är så klart ok om vi har elever som inte kan eller behärskar språket eller elever som t.ex. inte kan läsa eller skriva ännu. Men elever som utvecklas i sitt skriftspråk måste också ges förutsättningar i hur de kan utveckla sin text rent språkligt. Har de lärt sig strukturen blir den inte ett hinder men utvecklas inte det språkliga brister till slut texten.

Vår utmaning som pedagoger är att ge verktyg till eleverna både vad gäller struktur för en genre och språket. Elever i åk 3 t.ex. ska kunna skriva en faktatext och en berättande text. Arbetar man då i den åldern behöver vi vara väl bevandrade i genrerna och vägleda eleverna både i struktur och genom språket.

Följer vi cirkelmodellen så ingår uppgifter där vi arbetar mycket med just struktur och modeller av texter. Här har vi även chansen att implementera språket och vidareutveckla språket. Missar vi den delen så blir texten haltande. Texten kan vara ok för stunden men den kommer behöva vidareutvecklas eftersom elevernas språk stärks och då behöver de också utmanas och ges chanser till att arbeta språkutvecklande.

Det vi ofta glömmer är att språket är kulturellt bundet och det som gör det svårt att lära sig ett språk är hur väl (eller inte) du förstår kulturen till språket. Anländer vi t.ex. till Sverige behöver vi förstå kulturen i Sverige för att utveckla språket och förstå hur man uttrycker sig. I Sverige räcker det med att vi säg ett hej när vi hälsar på varandra men i andra kulturer anses det direkt oartigt om man inte först frågar hur familjen mår. Vi behöver alltså låta eleverna inte bara arbeta språkutvecklande på lektionen,utan de behöver också delta i olika kulturella sammanhang både i och utanför skolan samt lära sig att samspela med andra elever som talar språket mer flytande för att lättare kunna ta det till sig. Eleverna behöver även få olika kulturella sammanhang förklarade för sig och hur de förväntas agera och uppföra sig för att de tydligt ska kunna ta till sig detta istället för att behöva ”läsa mellan raderna”.

image (Bild: Från Visättraskolans fritidshem)

Språkutveckling är komplext men också fantastiskt roligt. Se till att leka med språket ofta med eleverna så att de inte ser det som en tyngd när de sen ska arbeta med det, detta gäller små elever som stora.

Jag vill alltså belysa vikten av hur viktigt språket är för eleverna, oavsett om vi redan tänker på det i vardagen eller inte så är det trots allt språket som binder oss samman och som i slutänden allt som oftast leder till goda relationer som är otroligt viktiga för att eleven ska utvecklas och känna tilltro till sin egen förmåga.

På språkligt återseende!


Gissa och lucktext

I måndags var det dags för språkutvecklingsgrupper igen tillsammans med lärarna som blev satta med språkövningar.

Första språkövningen gick till så att lärarna delades in i A och B grupper. A-gruppen fick gå ut i korridoren en stund medan B-gruppen sedan fick se en bild på en ren och ord de inte skulle få använda var ren, hjortdjur, samer fjäll, älg, rådjur, horn. B-gruppen skulle alltså beskriva djuret utan att använda dessa ord. A-gruppen kallades in och de fick börja beskriva. Självklart kan man försvåra och förenkla den här övningen. Då  barns första 100 ord består mestadels av substantiv och lite verb så är just beskrivningar svåra. Därför är detta bra för språket och för att förmedla någonting. Lärarna klarade givetvis detta galant.

Efter att vi läst lite om renen så fick lärarna sitta två och två och stryka under renens kroppsdelar och sedan skriva detta på tavlan som sedan skulle ner i en lucktext. Detta är bra för eleverna för att skapa en ämnesspecifik bank samt sätta in orden i ett sammanhang för att på så sätt befästa orden och kunna använda dem.

 

Prova gärna och berätta hur det gick.

Lycka till!