Translanguaging

Vad är nu detta för nymodigheter kan man ju lätt tänka av namnet, i alla fall gjorde jag det.

Translanguaging bildades på 90-talet av walesaren Cen Williams och betyder att du använder alla resurser samtidigt för att förstå, prata, skriva osv. Trans betyder i det här fallet att man överskrider socialt konstruerade språkstrukturer. Man vill i den här metoden integrera alla språk med varandra och inte särskilja dem åt. Språk kan vara som broar för att överbrygga förståelsen i olika språk och det är detta som translanguaging vill främja.

Metoden förekommer främst i USA, Kanada och Indien.
I Sverige på sina håll i skolor så tillåter man bara svenska och inget annat språk annat än vid modersmål eller moderna språk. Då skär man av de kunskaper eleverna redan kan och deras språk osynliggörs. Det är hämmande för utvecklingen både kunskapsmässigt och identitetsmässigt enligt metoden.

Det är en god idé att integrera modersmålslärarna och studiehandledarna i klassrummet istället.

Exempel på lektion enligt translanguaging: Ni ska arbeta med demokrati. Dela då in era elever i grupper där de pratar samma språk. Ställ två frågor till klassen som de ska diskutera på sitt språk och sedan skriva svar på både på svenska och på sitt språk. Detta gör att de får möjlighet att ta fram de kunskaper de sitter inne med på sitt språk som sedan får kläs i ord på svenska. 

Självklart kan just det här exemplet bli svårt om man har flera elever som inte pratar samma språk men har man grupper där många pratar samma språk är detta ett bra sätt. Kanske kan man slå ihop klassen med parallellklassen? I förberedelseklasser är det fördelaktigt att arbeta med den här metoden också.

Känner du för att prova, har arbetat eller arbetar i detta nu med den här metoden, skriv gärna en rad och berätta! Eller vill du veta mer så läs mer här.

/Sandra


Supporting participation and learning in multicultural and multilingual classrooms by Pauline Gibbons

image

Jag fick förmånen att gå på Pauline Gibbons föreläsning: Supporting participation and learning in multicultural and multilingual classrooms. Pauline Gibbons är professor och jobbar i Australien, South Wales. Hon har skrivit boken Stärk språket, stärk lärandet bland annat och den boken har varje lärare på vår skola ett exemplar av. Det är även den vi har utgått ifrån på våra pedagogiska möten där vi bland annat har introducerat Gibbons cirkelmodell för språkutveckling och ämnesintegration.

Gibbons gör sin research huvudsakligen från egna klassrumsstudier.

image

image

Så här fungerar det i South Wales när man tar hand om nyanlända eller flerspråkiga elever.
Pauline Gibbons anser att vi inte ska förenkla språket så mycket som vi ibland gör. Självfallet krävs detta i vissa situationer och samband men man ska vara försiktig med att göra det för mycket eftersom eleverna går miste om mycket kring det akademiska språket som är så viktigt för dem ju äldre de blir och detta kan då skapa svårigheter. Vi lärare behöver jobba mycket mer med begrepp i skolan, något många lärare kan tycka äter tid men som enligt Gibbons är välinvesterad tid.

image

Pauline Gibbons tycker att vi har en god läroplan i Sverige vilket gör att vi fyller kunskapsluckorna bättre än i South Wales.

Hon belyste även hur viktigt det är att eleverna diskuterar i klassrummet, ett tyst klassrum leder inte till språkutveckling. Vi behöver tillåta eleverna att prata tillsammans och diskutera huret vid olika uppgifter och problem,  detta gör att det blir lättare för dem att lösa problem både i vardagen och i skolämnena.

Gibbons poängterar att inte tvinga eleverna att förklara saker genom hela meningar eller att de ska svara med en hel mening. För en elev med ett andraspråk kan det bli svårt, vägled istället eleven och upprepa svaret i en meningen för att eleven ska öka sitt ordförråd så mycket som möjligt.

image

Cirkelmodellen/ämnesintegration är väldigt bra integrerad i läroplanen och vill verka för att det används i undervisningen. Den är forskningsbaserad och fungerar väldigt väl för andra språks eller flerspråkiga elever.
Viktigt att tänka på när vi arbetar med genrer är att inte bara känna till som lärare hur genren är uppbyggd utan vi måste veta hur vi bryter ner den i mindre delar för att göra den lättförståelig och hanterbar för eleverna. När vi lärt oss hur man cyklar så kan vi det, men för att någon annan ska lära sig det behöver vi visa, uppmuntra, arbeta med del för del och så vidare. Många lärare kan genrerna inom sitt ämne väldigt väl precis som med cykeln, men för att lära ut den behöver vi bryta ner genren i mindre delar och visa på exempelvis struktur, grammatik, språkliga drag och så vidare.

Cirkelmodellen som består av fyra faser (förförståelse/bygga upp kunskap, arbeta med modelltexter och struktur, skriva gemensam text och avsluta med en individuell text) är en metod som tar veckor att arbeta med, det är inget man gör på två lektioner. Enligt Gibbons brukar lärare ibland vilja skippa steget där man skriver en gemensam text då man anser det vara antingen svårt eller för styrt. Gibbons hävdar bestämt att steg tre är lika viktigt som de övriga stegen och inget man ska bortprioritera. Steg tre är ju den viktigaste hjälpen för eleverna där de får vägledning och har läraren till hands hela tiden. Kamratrespons är otroligt viktigt enligt Gibbons.

Hon har lagt till ett femte steg; Student reflection on writing, där eleverna får en matris med viktiga drag som ska finnas med i genren. Eleven får gå igenom sin egen text efter kamratrespons och lärarens kommentarer och själv titta igenom ifall texten är korrekt eller om ändringar behöver göras. På så vis får eleven reflektera över sitt eget skrivande och tänkande.

Vi fick även göra en del workshops som jag tar med mig till lärarna på skolan att prova på framöver.

Stort tack till både Pauline Gibbons, Norrtälje kommun och ledningen på skolan som möjliggjorde mitt besök.