Läsförståelse genom RT

Vi har en lektion i veckan där vi är halvklass och tränar oss på att läsa tjockare böcker och  öva på läsförståelsen. Just nu läser vi:

image

Innan vi startade upp så började vi diskutera omslaget på boken, vem som är författaren, vad kommer den handla om, vi läste baksidan och diskuterade, vad tror de författaren tänkt på när hon skrev den här boken osv. De första 20 sidorna läste jag högt samtidigt som jag tänkte högt kring lässtrategierna.

De fem lässtrategierna är:

image

Spågumman där man gissar vad man tror kommer hända i texten genom att läsa rubrik och titta på bilder.

Detektiven där man hittar svåra ord som man behöver ta reda på vad de betyder elle om ett ord stavas annorlunda att man uppmärksammar det.

Reportern ställer frågor på texten, tänker mellan raderna.

Konstnären visar inre bilder.

Cowboyen sammanfattar vad man läst.

Eleverna fick ett varsitt bokmärke med symbolerna upptrycka och sedan post-it lappar. Därefter fick eleverna läsa ett kapitel individuellt och samtidigt skriva ner på post-it lappar när de använder en strategi och på vilken sida samt skriva ner svåra ord eller frågor.

När alla läst kapitlet så återsamlades vi i storgrupp och pratade om vilka strategier som använts, hur kan man ta reda på svåra ord (ordbok, lexikon eller fråga någon) samt sammanfattade kapitlet så alla verkligen förstått. Vid nästa kapitel visste eleverna mer säkert hur de skulle gå tillväga och strategierna användes mer inkluderat i läsningen vilket gjorde att det gick lättare för dem. Strategierna får aldrig ta över läsningen, de ska enbart fungera som en fördjupning av läsupplevelsen.

Elever som har svårt att läsa så pass många sidor på egen hand och upplever det svårt att organisera upp sin läsning kan istället sitta med läraren och läsa kapitlet högt. De kan sammanfatta efter varje sida och läraren måste då vara noga med att elevena ska implementera strategierna. Läraren fungerar som ett stöd hela tiden och utmanar eleverna på deras nivå mot en mer individualiserad läsning.

Allt detta är en forskningsbaserad metod som heter RT (Reciprocal Teaching). Detta ska gynna både den egna läsningen men även läsförståelsen. Det är viktigt att läraren använder sig av tänka-högt-metoden, låter eleverna läsa själva till ett visst, stoppar läsningen för att återkoppla om strategierna används och om eleverna har förstått för att sedan låta eleverna fortsätta läsningen.

Källor: Barbro Westlund, Att undervisa i läsförståelse. En läsande klass: http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/

Bilder: Privata.


Stenåldern med språkutveckling

Vi arbetar med stenåldern och har bland annat använt en tanketavla för att samla all inhämtad information på ett ställe samt gjort en ordbank med viktiga ord som eleverna kommer behöva till sina texter senare.

image

image

Vi har läst i våra SO-böcker, rett ut svåra ord och begrepp, pratat tidslinje och diskuterat ifall texterna vi läst varit faktatexter eller berättande texter. Eleverna har varit rörande överens om att det varit faktatexter ”eftersom det berättar om något som är sant och har hänt förr i tiden”. Efter att vi diskuterat strukturen på en faktatext så fick eleverna en faktatext som jag har skrivit och fick klippa isär meningarna, blanda och sedan sätta ihop igen genom att diskutera tillsammans hur texten ska sitta ihop.

Den här övningen kallas rekonstruktion och gör att eleverna får öva på språket och titta på hur textens struktur ska byggas upp.

Lektionen efter fick eleverna samma text igen men den här gången var vissa ämnesspecifika ord borttagna ur texten, en så kallad lucktext. De skulle alltså skriva dit rätt ord eller liknande ord för att få ihop texten igen. Den här texten fick de först prova på själva, sedan byta med en kompis och återigen få tillbaka sitt papper för att sedan samarbeta. Detta göra att eleverna först får försöka på egen hand, de får sedan titta igenom sin kompis svar, lägga till/ändra för att sedan byta och se över sin egna text och till slut samtala  för att putsa till texten ytterligare.

Vid ett senare tillfälle fick eleverna papper och penna för att sedan lyssna på samma text som lästes upp fyra gånger. Första gången skulle de bara lyssna och de andra gångerna skriva ner stödord. Därefter fick de först två och två få ihop texten och efter en stund fyra och fyra. Det här kallas för dictogloss:

Det här gör att eleverna dels behöver lyssna noga, öva sig på att plocka ut viktiga ord, försöka få ihop en text med hjälp av stödorden, samtala, samarbeta, tydliggöra skrivregler och struktur på texten. De får även formulera texten med egna ord.

Därefter skrev vi en gemensam text där eleverna sa vad och hur jag skulle skriva, alla elever har bidragit med faktainformation och på ett eller annat sätt redigerat texten för att få den riktigt bra:

Stenåldern

Förr i tiden gjorde man saker av sten därför kallas den tiden för stenåldern.

Under stenåldern samlade man mat och man odlade också säd. Människorna var bönder. De plockade bär, frukter och nötter för att äta. Honung var som godis för människorna.

Man jagade djuren för köttet, tog deras ben till att göra nålar, pälsen för att göra kläder och senor till att sy.

Förr hade man vargar som husdjur. När man jagade tog man vargungarna från sina mammor och så gjorde man så de blev tama.

Människorna bodde i små byar och i varje by bodde det någon som bestämde, en hövding. När en hövding dog la man liket i ett speciellt rum som kallas för gravkammare. Hövdingens släktingar var också nära honom och hans familj.

De offrade saker och människor till solen för att då trodde man att solen var en gud.

Av flinta kan man tillverka verktyg och den kan gå sönder väldigt lätt. De slipade flintan med andra sorts stenar. De gjorde vapen av stenar, trä och flinta.

Människorna hade ont om mat. Några svalt och då kidnappade de barn från andra byar, och sa:

Du måste ge oss mat annars får du inte tillbaka barnet!
Sedan skapades det krig.

På den tiden tyckte man att männen var viktigare än kvinnorna.

De som hittar all fakta om stenåldern kallas för arkeologer.

 

Fantastiskt arbete!

Bilder: Privata


Kunskapsvägg

Det är viktigt för eleverna att veta vilka mål vi ska jobba mot under lektionerna och därför är det bra med en kunskapsvägg. Vår kunskapsvägg sitter i grupprummet eftersom den annars lätt blir en aning rörig. Vi plockar sedan in de mål vi arbetar med i klassrummet varje dag för att se vad vi arbetar med just den dagen. Detta för att göra eleverna medvetna om vilka mål vi arbetar mot.

image

Bild: Privat


Torkel Klingberg

Jag fick möjlighet att följa med på BETT 2015 och fick då lyssna till Torkel Klingberg som föreläste om den lärande hjärnan.

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm Brain Institute.

Torkel Klingberg pratade om vad arbetsminne är, sociala jämställdhetskontexter och om tonåringars belönings- och riskområden i hjärnan.

Arbetsminne
Arbetsminne är förmågan att hålla information aktuell under kort tid. Arbetsminnet håller oss koncentrerade och fokuserade. Arbetsminnet är begränsat men går att utarbeta och ökar från år till år med 10%. Arbetsminnet är viktigt för att utveckla läsförmåga och matematisk förmåga. Fattigdom bidrar till kronisk stress och nedsatt arbetsminne. Stress i alla dess former och situationer påverkar arbetsminnet negativt.

De som har ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) har ofta nedsatt arbetsminne. Det blir då svårare att koncentrera sig och hålla fokus. Instruktioner i flera led blir otroligt svårt, även enkla instruktioner kan bli en utmaning och behöver både upprepning och konstant träning. Arbetsminnet går som sagt att utarbeta.

Robomemo är ett bra program för arbetsminnesträning.

Men man kan även ha nedsatt arbetsminne utan att ha ADHD.

Belöning, fara och kontroll
Belönings- och faraområdet i hjärnan mognar tidigare än kontrollregleringen. Tonåringar drivs ofta och mycket av risktagande och belöning i hjärnan eftersom självkontrollen ännu inte mognat.

Jämställdhet
Man har mätt jämställdheten i olika länder genom matematik och därigenom skillnad på resultat. De länder där jämställdheten var låg var resultaten sämre och glappen mellan män och kvinnor stora. I de nordiska länderna var det dock tvärtom; hög jämställdhet och glappen mindre mellan män och kvinnor.
Dock kunde man se i dessa testgrupper att när en grupp med bara kvinnor testades gick resultaten bra, men när två män placerades i gruppen sjönk resultaten tack vare den sociala kontexten; ”kvinnor är inte lika bra som män”. Kvinnorna sänkte alltså sig själva på grund av den allmänna jämställdhetsfaktorn.