Språkkonferens del 3

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 3 (del 1 finns här och del 2 här):

”Att synliggöra lärande – Metoder och strategier för en formativ språk- och kunskapsutvecklande undervisning.”

Föreläsare: Charlotta Karlsson                                                                       www.mittflippadeklassrum.wordpress.com

Bok av Charlotta: Vänd på tanken

Undervisning är att skapa ramar och struktur men samtidigt uppmuntra eleverna att gå utanför trygghetszonen. De ska även kunna komma tillbaka in i trygghetszonen, men aldrig bosätta sig där. Allas trygghetszon ser olika ut så anpassa den!

The big five blev en fantastisk hjälp för Charlotta att förstå läroplanen. Läroplanen är en fantastisk metodbok…när vi förstår den. The big five gjorde det tydligt för eleverna vad de ska träna på i skolan och vad det är som de blir bedömda på. Det som är viktigt att tänka på också att man inte kan rycka förmågorna ur ett sammanhang.

Resonera och samband förekommer flest gånger i läroplanen!

Varför The big five är så bra:

  • Skapar en röd tråd inom ämnen, mellan ämnen och mellan förskola/grundskola/fritidshem.
  • Skapar en samstämmighet mellan planering, undervisning och bedömning.
  • Synliggör för elever och för förälder de mål vi arbetar mot.

Skolans uppdrag:

Fil 007 (4)

De gulmarkerade orden kallas även för entreprenöriella förmågor. Det innebär inte att alla ska bli entreprenörer och egna företagare, det är valfritt. Men lära sig att tänka ”outside the box” är nyttigt för alla oavsett om du jobbar på ett företag eller skapar ett eget, menar Charlotta.

20160926_105809

Tips från Charlotta: Istället för att läraren pratar och det blir för lite arbetstid för eleverna så gör ett kort klipp med det viktigaste som de sedan får titta på en stund och därefter börja arbeta. Kanske finns det något färdigt på webben redan?

Eleverna behöver TTT (Tid Till Tanke). Detta är jätteviktigt! Skynda inte vidare!

Höga förväntningar är otroligt viktigt, det innebär inte att vi ska plocka bort stödet bara för att vi har höga förväntningar, hjälp snarare eleverna dit de ska. Flexibilitet i vår undervisning är viktigt, stöttning, kontextrika sammanhang där vi ger eleverna ett meningsfullt sammanhang inte enbart massa årtal de ska kunna, interaktion såsom diskutera/samtala-ett tyst klassrum är inte språkutvecklande! 

Ett språkutvecklande arbetssätt är inte något man enbart gör på vissa lektioner, det ska genomsyra ALLT arbete. Detta betonar Charlotta.

Språkutvecklande tips:

20160926_110642

Tips från Charlotta: Gå igenom eller skicka en flipp om det ämnesområde ni ska arbeta med under den lektionen som de kollar på hemma och diskutera sedan i klassrummet en kort stund kring innehållet. De får sedan arbeta i basgrupper 4-5 stycken i varje grupp och läsa in sig på ämnet. Detta arbetsätt bör pågå i 6-8 veckor. Det här arbetssättet gör att eleverna arbetar i sin proximala utvecklingszon och underlättar för dig som lärare att ha en överblick var du behöver stötta upp och individanpassa. 

EPA=tänka ENSKILT, diskutera i grupp eller i PAR, läs upp för ALLA och diskutera. Därefter redovisa.

20160926_111916

Det handlar om att se var vi befinner oss och vad nästa steg är. Om vi lärare bara gör matriser som innehåller rätt eller fel så krävs det ju enbart av eleven att memorera kunskaper. Hur vet vi att eleverna befäst kunskaperna? Vi kan och bör använda matriser eller prov, men i viss mån, det är dock inte enbart det verktyget vi ska använda. Vi behöver se om eleverna har tillägnat sig kunskaperna och om de kan sätta dessa i ett sammanhang. Är verkligen Napoleons dödsdag eller vilket land som anföll vilket det här året relevant att bara kunna rabbla, eller kan det vara värt att diskutera och jämföra Napoleons krigsstrategi med nutida? Eller kan man diskutera varför det uppstod krig förr i tiden och varför det uppstår krig idag? Vi behöver fundera kring vilka frågor vi ställer till eleverna och hur de kan resonera och se samband.

 

Detta var föreläsning nummer tre. Fortsättning följer på språkkonferensen…

 


Språkkonferens del 2

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 2 (del 1 finns här):

”Att stötta ämnesspråklig utveckling -metoder för ämnesspråklig undervisning för att öka begreppsliga och kommunikativa förmågor.”

Föreläsare: Agneta Isaksson (lärare i syslöjd, NO och teknik).

Det är viktigt att plocka ut begrepp som man ska arbeta med inom ämnesområdet för att veta vilka ord man behöver befästa. Inom syslöjd kanske man arbetar med virkning och viktiga begrepp då är t.ex. virknål och garn viktiga begrepp. Det är viktigt att ge eleverna begreppen så tidigt som möjligt, vänta inte med detta. Eleverna behöver även förstå innebörden av begreppen: Varför säger man inte pinne istället för virknål? Vad är skillnaden? Är garn samma sak som tråd? Vad är skillnaden? Eleverna behöver också kunna relatera begreppen till varandra: Jag använder garn till virkning, jag använder tråd när jag syr osv. Detta är otroligt viktigt för att begreppen skall sätta sig. Alla sinnen behöver vara aktiverade vid inlärning i så lång utsträckning som möjligt av nya begrepp anser Agneta för att det ska gå lättare att lära in, och i synnerhet ju äldre eleverna blir för att språket då oftast blir väldigt abstrakt.

Agneta använder ofta metoderna EPA och APE på sina lektioner oavsett om det är NO eller slöjd. EPA innebär att eleverna får tänka först Enskilt sedan diskutera i Par för att sedan lyfta det i helgrupp=EPA. Men hon vänder även på metoden och diskuterar med Alla, de får prata om förståelsen/begreppen/uppgiften i Par för att sedan tänka Enskilt på all information man precis tagit emot=APE. Hon anser det vara nyttigt att göra både och för elevernas egna tänkande och språk.

Agneta uppmuntrar även till att göra samma saker flera gånger för att eleverna ska få upprepning och chans till att befästa både kunskaper och begrepp.

När eleverna inte förstår ett ord/begrepp eller om eleverna får en uppgift så ser Agnetas samtalsstruktur oftast ut så här:

Eleverna tänker enskilt en stund, kanske till och med provar själva eller söker information själva.

Eleverna pratar/undersöker sedan i par/grupp.

Läraren lyfter svaren i helgrupp.

Eleverna får sedan sprida sina kunskaper vidare på något sätt (oftast vid ett temaarbete eller avslutad uppgift).

 

Kooperativt lärande är att göra eleverna ömsesidigt beroende av varandra.

Detta är en språkutvecklande övning från syslöjden som Agneta brukar göra med sina elever:

Fil 004

  1. Eleverna får beskriva och förklara vad de ser? (30 sekunders betänketid)
  2. Eleverna får sedan i par beskriva vad de ser och den andra lyssnar. Efter 30 sek byter de roller så den andra får beskriva och den andra parten får lyssna. Man får upprepa eller säga det som den andra har sagt eller utveckla det som den andra har påbörjat.
  3. Återkoppla sedan i grupp där eleverna gemensamt får berätta om bilden. Skriv gärna ner medan de berättar.

Ytterligare en övning:

Eleverna sitter i grupper med ett A3-papper och en penna, alla elever i samma grupp ska ha olika färgpennor. Du visar sedan eleverna ett ord, ett begrepp eller ställer en fråga. Eleverna ska skriva ner antingen svaret på frågan/förklara begreppet eller ordet. Eleverna får sedan prata i gruppen om vad man skrivit och vilka förklaringar/svar som de tycker är viktiga/rätta och ringa in dem. Läraren går sedan runt och tittar vad de har skrivit. Du kan avancera övningen och ta tid. Återkoppla alltid i helgrupp så alla får höra förklaringar och red ut eventuella misstag.

Detta var föreläsning nummer två. Fortsättning följer på språkkonferensen…


Språkkonferens föreläsning 1

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 1:

”Att arbeta språkutvecklande ämnesövergripande för ökad språklig medvetenhet hos eleverna.”

Föreläsare: Terese Andersson från Hovsjöskolan

50.000 ord behöver eleverna i sitt ordförråd i slutet av åk 9, vilket sker via egen läsning eller högläsning regelbundet av olika texter såsom berättande texter, nyhetsartiklar med mera. Om eleverna inte läser eller läser ytterst lite så kommer de upp i bara 15.000-17.00 ord i slutet av åk 9. I lågstadiet beräknas en elev ha 7000 ord i sitt ordförråd.

7 gånger behöver man höra varje ord för att det ska sätta sig, en elev med bland annat språkstörning behöver höra ordet 200-400 gånger. I fyra år räknas nyanlända elever som nyanlända.

Therese pratade även om formativ bedömning med utgångspunkt i cirkelmodellen bland annat:

Fil 000 (5)

Fil 001 (6)

Hon pratade även om genrepedagogik och hur man kan arbeta med VÖL-schema tillsammans med lärarna för att skapa diskussion och dela kollegiala erfarenheter. I ena spalten finns det som vi redan vet kring genren och vad vi behöver tänka på. I andra spalten finns det som vi önskar veta och diskutera för att utvecklas. I tredje spalten får vi skriva ner det som vi tar till oss inom de olika områdena.

Fil 003 (2)

 

Hon lyfte även deras arbete via lesson study:

Fil 004 (1)

Lesson study innebär att man sätter upp mål som eleverna ska kunna och därefter skrivs en gemensam planering i t.ex. ett arbetslag. Kollegorna går sedan in till varandra och observerar lektioner utifrån den här gemensamma planeringen. Därefter genomför man en analys av lektionen och återkopplar till målen. Revidera sedan planeringen om det behövs och genomför en ny spegling. Man kan gärna filma varandra för att lära sig mer.

Önskar man läsa mer klicka här och här (eget tillägg).

Fortsättning följer…