Språkkonferens del 2

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 2 (del 1 finns här):

”Att stötta ämnesspråklig utveckling -metoder för ämnesspråklig undervisning för att öka begreppsliga och kommunikativa förmågor.”

Föreläsare: Agneta Isaksson (lärare i syslöjd, NO och teknik).

Det är viktigt att plocka ut begrepp som man ska arbeta med inom ämnesområdet för att veta vilka ord man behöver befästa. Inom syslöjd kanske man arbetar med virkning och viktiga begrepp då är t.ex. virknål och garn viktiga begrepp. Det är viktigt att ge eleverna begreppen så tidigt som möjligt, vänta inte med detta. Eleverna behöver även förstå innebörden av begreppen: Varför säger man inte pinne istället för virknål? Vad är skillnaden? Är garn samma sak som tråd? Vad är skillnaden? Eleverna behöver också kunna relatera begreppen till varandra: Jag använder garn till virkning, jag använder tråd när jag syr osv. Detta är otroligt viktigt för att begreppen skall sätta sig. Alla sinnen behöver vara aktiverade vid inlärning i så lång utsträckning som möjligt av nya begrepp anser Agneta för att det ska gå lättare att lära in, och i synnerhet ju äldre eleverna blir för att språket då oftast blir väldigt abstrakt.

Agneta använder ofta metoderna EPA och APE på sina lektioner oavsett om det är NO eller slöjd. EPA innebär att eleverna får tänka först Enskilt sedan diskutera i Par för att sedan lyfta det i helgrupp=EPA. Men hon vänder även på metoden och diskuterar med Alla, de får prata om förståelsen/begreppen/uppgiften i Par för att sedan tänka Enskilt på all information man precis tagit emot=APE. Hon anser det vara nyttigt att göra både och för elevernas egna tänkande och språk.

Agneta uppmuntrar även till att göra samma saker flera gånger för att eleverna ska få upprepning och chans till att befästa både kunskaper och begrepp.

När eleverna inte förstår ett ord/begrepp eller om eleverna får en uppgift så ser Agnetas samtalsstruktur oftast ut så här:

Eleverna tänker enskilt en stund, kanske till och med provar själva eller söker information själva.

Eleverna pratar/undersöker sedan i par/grupp.

Läraren lyfter svaren i helgrupp.

Eleverna får sedan sprida sina kunskaper vidare på något sätt (oftast vid ett temaarbete eller avslutad uppgift).

 

Kooperativt lärande är att göra eleverna ömsesidigt beroende av varandra.

Detta är en språkutvecklande övning från syslöjden som Agneta brukar göra med sina elever:

Fil 004

  1. Eleverna får beskriva och förklara vad de ser? (30 sekunders betänketid)
  2. Eleverna får sedan i par beskriva vad de ser och den andra lyssnar. Efter 30 sek byter de roller så den andra får beskriva och den andra parten får lyssna. Man får upprepa eller säga det som den andra har sagt eller utveckla det som den andra har påbörjat.
  3. Återkoppla sedan i grupp där eleverna gemensamt får berätta om bilden. Skriv gärna ner medan de berättar.

Ytterligare en övning:

Eleverna sitter i grupper med ett A3-papper och en penna, alla elever i samma grupp ska ha olika färgpennor. Du visar sedan eleverna ett ord, ett begrepp eller ställer en fråga. Eleverna ska skriva ner antingen svaret på frågan/förklara begreppet eller ordet. Eleverna får sedan prata i gruppen om vad man skrivit och vilka förklaringar/svar som de tycker är viktiga/rätta och ringa in dem. Läraren går sedan runt och tittar vad de har skrivit. Du kan avancera övningen och ta tid. Återkoppla alltid i helgrupp så alla får höra förklaringar och red ut eventuella misstag.

Detta var föreläsning nummer två. Fortsättning följer på språkkonferensen…

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*