Språkkonferens del 4

Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 3 (del 1 finns här, del 2 här och del 3 här):

”Senaste forskningen om elevers läs- och skrivutveckling:”

Föreläsare: Barbro Westlund

Department of Language Education

Fil 000

Bok: Läskraft

Bilden ovan är metaforisk: Se lärandet som en trädgård. En trädgård sköter ju inte sig självt bara för att man planterar lite frön…

Många elever bedöms ha god läsförståelse, mot bakgrund av att de läser flytande. I högstadiet och gymnasiet så kommer det fram att läsförståelsen inte har följt med eleverna. Bara för att en elev läser flytande innebär det inte att denne förstår vad den läser. En studie i USA på 171 elever från årskurs 2-4 med varierad språkbakgrund  så visar resultatet att drygt en tredjedel av eleverna har problem med läsförståelsen men läser flytande. (Citat av Appelgate)

Det är inte en speciell undervisningsteknik som är avgörande för elevers skolframgångar enligt Barbro Westlund.

Fil 001 (5)

Ibland är det inte lustfyllt att lära sig, ibland måste det få vara lite jobbigt och utmanande. Då är det viktigt att tänka på begreppet mindset, ett fixed eller growth mindset. Lärarna behöver utveckla ett individuellt och kollektivt mindset till eleverna för att de ska tro på sig själva när de stöter på utmaning. Eleverna behöver även tillgång till stöttning (scaffolding). För att sitta bredvid och stötta ger framgång.

Barbro Westlund påpekar vikten av ett gemensamt språkbruk på våra skolor. Det finns krav i läroplanen att eleverna ska göra kopplingar i viss mån, vad är då en koppling? Vad vill vi att eleverna ska känna till? När vi arbetar med genrer till exempel; ska eleverna kunna begreppet narrativ eller håller vi oss till saga? Lärarna behöver diskutera och bygga upp ett gemensamt språkbruk som ska gälla på skolan, detta ska inte vara individuellt utan ett gemensamt fattat beslut för att eleverna ska få en likvärdig undervisning.

Fil 004 (4)

Språkförståelseprocesser är bra att använda från åk 2 och uppåt (ej yngre åldrar än så). Detta är en pågående studie av Westlund och Malloy. Modellen är från Cummins. Modellen innebär att rutan längst upp till vänster där har eleven svag ordavkodning och god läsförståelse. Om man har ett bra språkbruk och får mycket stöttning så kan eleverna uppvisa goda resultat. Mät inte läsförståelse på oförberedd högläsning. Barbro Westlund är oerhört kritisk till detta. I rutan högst upp till höger där har eleven god ordavkodning och god förståelse. I rutan nere till höger har eleven svag ordavkodning och svag förståelse. Och i sista rutan till vänster har eleven god ordavkodning och svag förståelse. De kan inte få rådet att enbart läsa mer. Man behöver ge ut strategiundervisning för att stötta vidare på läsförståelsen.

Fil 005 (4)

I den här studien så är det många elever i åk 8 som inte förstår vad de läser. Många lärare i studien upplevde att de inte får stöd i läroplanen för att förstå vilken nivå läsförståelsen bör ligga på. Vad är läsflyt till exempel? En del anser att det innefattar förståelse och andra anser att det enbart klassas som flytet i själva ordavkodningen. Det är tolkningsbart. Detta måste tydliggöras för alla. Lågstadielärare vet oftast vad skillnaden är men högre upp i stadierna vet man oftast inte. Detta beror på att lågstadielärarna har läs- och skrivinlärning i sitt arbete från grunden, det har inte alla eftersom eleverna redan lärt sig läsa och anses kunna det. I och med detta blir eleven oftast inte hjälpt på grund av att denne inte har med sig läsförståelsen från lågstadiet. Orsakerna till att eleven inte har med sig läsförståelsen kan vara många, t.ex. kanske eleven behöver tid på sig att träna ordavkodningen och då krävs en påbyggnad i mellanstadiet av läsförståelsen? Kanske eleven är nyanländ? Orsakerna är som sagt många. 

Fil 006 (3)

Fil 007 (3)

Alla elever kan lära sig läsa om vi ger dem rätt läsundervisning från grunden.

Fil 008 (3)

Sången: ”Bä bä vita lamm” kan en del elever tolka som att barnen ÅT kläderna. Eleverna har inte förstått att ordet åt betyder två olika saker. Eleverna har dock börjat göra kopplingar om de uppmärksammar att de vill sjunga om barnen som ÅT kläder. Där behövs en diskussion. Dra gärna in sånger i faktatexter eller koppla musiken till faktaarbeten! Motivation är viktigt och om eleverna förstår detta så sker en inlärning.

OECD säger: ”Svenska elever och lärare tycker att allt ska vara lustfyllt annars är det inte värt att lära sig.” Det går inte alltid att göra allt lustfyllt. Vi behöver lära oss att vissa saker tar emot att göra för att lära nytt men om man vet att man kommer lära sig vid ansträning så sås ett frö av motivation och man genomför uppgifterna till man lärt sig dem vilket blir belöningen. Återigen är det viktigt för eleverna att få ett growth mindset implementerat för att de ska skapa en tro på sig själva oavsett motgång. Tron på kraften att alla kan lära-Det är aktiv läskraft!

Språk är makt! Barbro Westlund menar att om jag inte har språket så andra lyssnar på mig så får jag hitta ett annat sätt, exempelvis starta bilbränder. Ungdomarna som gör detta vill förmedla något och vi måste lära oss att lyssna.

En snickare lär sig att använda alla verktyg i en verktygslåda. Man säger ju inte att man bara får använda en hammare i flera månader och bara den. Alla verktyg måste ju användas, detsamma gäller för lässtrategierna. Dock får inte lässtrategierna ta över läsningen, de ska bara fungera som en stöttning.

Vilka teorier och kunskapssyn bygger aktiv läsförståelseundervisning på?

  • Vygotskys teorier om lärandet bla ZPD, scaffolding och imitation. Imitation innebär ju inte att vara en papegoja men till exempel att du ger en modell för hur du ska tänka när du läser. Eller så kallad skuggläsning från Pauline Gibbons. 
  • Rosenblatts transaktionsteori (bla estetisk och efferent läsposition). Man kan ändra sitt tänkande om man läser om en text två eller tre gånger.
  • Anderson & Pearsons schemateori (förståelsescheman, inferenser).

Fil 001 (2)

Det är fel att enbart lyfta fram de sociokulturella perspektiven, det finns fler viktiga teorier som också inkluderar det sociala men inte fokuserar enbart på detta. Det finns inga motsättningar i andra teorier det är bara att det lyfts fram lite annorlunda.

Fil 003 (5)

645 gånger uttrycks resonemangsspråk i läroplanen. Hur viktigt är det inte då att gå igenom vad resonemang innebär? Återigen gemensamt språkbruk ÄR viktigt!

 

Tips!

Det är viktigt att prata vad som händer före, under och efter läsningen. Tänk lässtrategierna, de ger en utmärkt infallsvinkel på vad för strategier man behöver behärska för att bli en god läsare. 

Kontrasteringsläsning i Venndiagram: Se en likhet mellan dig och huvudpersonen i en saga som ni läser eller har läst. Detta kan göras även i historia: Likhet mellan franska revolutionen och den amerikanska till exempel. 

Fil 005 (5)

Detta var föreläsning nummer fyra. Fortsättning följer på språkkonferensen…

2 kommentarer

Kommentarrubrik

Språkutvecklande arbetssätt » Språkkonferens del 5

Språkutvecklande arbetssätt » Språkkonferens del 5

[…] Jag har fått delta på en språkkonferens i två dagar och kommer här göra olika delar med återkoppling från dessa föreläsningar. Kommentera gärna! Här kommer del 5 (del 1 finns här, del 2 här, del 3 här och del 4 här): […]

Svara

Kommentarrubrik

Språkutvecklande arbetssätt » Språkkonferens del 6

Språkutvecklande arbetssätt » Språkkonferens del 6

[…] Kommentera gärna! Här kommer del 6 (del 1 finns här, del 2 här, del 3 här,  del 4 här och del 5 […]

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*