Ämnesintegrerat arbete om vikingatiden

Åk 4 redovisade sitt tema om vikingatiden idag genom en blotfest för skolan. Vikingatiden har varit ett ämnesintegrerat område där eleverna fått lära sig om gamla måttenheter (matematik), konstruerat vikingaskepp i miniatyrer (teknik), tillverkat halsband (hantverksyrket SYV), ristat och sytt runor där man med hjälp av en runnyckel skulle kunna tyda skriften (SYV, slöjd, bild), bakat bröd grundat på recept från vikingatiden samt gjort eget smör (hemkunskap, svenska, matematik, biologi), läst upp texter om vikingatiden på engelska som de skrivit själva (engelska, svenska), byggt byar eller bondgårdar utifrån hur de såg ut på den tiden i minecraft (teknik), tagit reda på lekar som var typiskt för vikingatiden (idrott och hälsa, matematik) samt gjort affischer och tillverkat egna spel (samhällskunskap, geografi, historia, religion, svenska). Ett helt fantastiskt arbete av alla elever.

Ämnesintegrerat arbete är magiskt och i synnerhet när man kan samarbeta med andra ämnen. På Visättraskolan planerar vi tillsammans för att synliggöra den röda tråden och förstärka elevernas kunskaper. Detta gör att språket utvecklas och begrepp befästs. Fantastiskt!

/Sandra Grängstedt Mbalire


Läsförståelse del 1

Reciprocal teaching, även kallad RT, är utvecklad av Palinscar och Brown. Forskarna önskade öka läsförståelsen hos elever som hade utmaningar i sin läsning och lyckades i sina testgrupper från 10% till 85%. Fyra grundprinciper är viktiga hörnstenar för att läsförståelsen ska öka och det är:

  • Förutsäga (spågumman)
  • Ställa frågor (reportern)
  • Reda ut begrepp/ord (detektiven)
  • Sammanfatta (cowboy)

Orden i parantes är lässtrategier från en läsande klass som är utmärkta att använda i den här metoden, i synnerhet för yngre barn.

Metoden bör tillämpas regelbundet ca 2 gånger i veckan. Den bygger på att läraren först vägleder eleverna i läsningen genom ovanstående lässtrategier för att sedan låta eleverna öva på egen hand med uppsikt. Detta kan genomföras genom litteraturcirklar, parläsning eller individuell läsning. Strategianvändningen får aldrig ta över själva läsningen. RT lämpar sig mest för skönlitterär läsning men går även till viss del att tillämpa på andra texter.

I tisdags höll jag en workshop för lärarna på Visättraskolan om just RT och där de fick öva sig på samma sätt som eleverna för att bättre förstå metoden. Kollegialt lärande när det är som bäst:

Jag använder även RT i min klass. Just nu arbetar vi med Nidstången (samma bok som lärarna fick öva sig på) och eleverna längtar efter läsningen. Anledningen till att de längtar är för att vi byggt upp en god förförståelse för att lära känna huvudpersonerna innan, vi har pratat om omslaget, googlat på nidstång, läst om författarna och tittat på bilder. Jag läste de första 20 sidorna med inlevelse som skapade ett intresse för boken. Eleverna sitter i litteraturcirklar där de bestämmer hur mycket var och en läser. De tillämpar strategierna genom att innan varje kapitel prata om vad de tror kommer hända, de stoppar varandra vid svåra ord och reder ut dem genom att läsa om ordet, läsa om meningen, leta ledtrådar, söka upp ordet eller fråga en vuxen. De ställer en fråga på texten (vilket är den mest utmanande strategin) samt sammanfattar. De är vana med arbetssättet sen åk 3. Alla deltar utifrån sin förmåga och tar hjälp av varandra.

Läsning är magiskt!