Cirkelmodellen faktatexter del 1

I fyrorna arbetar vi tematiskt med landskapen hela vårterminen. I detta arbete kommer vi skapa faktatexter både om själva landskapet men även till landskapsdjuren och landskapsväxten för att koppla in biologi. Mer om temat finns att läsa här under ”Den stora Sverigeresan”.

I min klass har vi tidigare arbetat med faktatexter när vi arbetade med rymden samt resultaten på nationella proven så min uppskattning var att eleverna redan har relativt bra koll på vad en faktatext är. I min planering hade jag därför tänkt hoppa över vissa bitar kring genomgången av en faktatext. Som tur var hann jag gå en kurs om språklig sårbarhet där jag fick med mig mycket matnyttigt och bestämde mig för att kolla av kunskaperna och insåg att jag behöver gå igenom faktatexter tydligare. Vi har nya elever i klassen, vissa behöver repetition och vissa behöver fylla upp vissa luckor.

Vi arbetar med Zick Zack skrivrummet som är väldigt bra att utgå ifrån men som givetvis inte täcker in allt inom genrepedagogiken. Vi började med att läsa en text om renen. I vanliga fall brukar mina elever får säga stopp i texten när det kommer svåra ord men den här gången bad jag dem att stryka under dem i sin bok och låta mig läsa klart. Efteråt frågade jag hur många som tyckte att de förstod huvuddragen vad det handlade om. Jo men så långt var alla med. Det handlade ju om en ren. Men hur många skulle kunna återberätta texten med en röd tråd. Händerna var lätträknade. Vi har ett klimat i klassen där man vågar fråga och vara ärlig, detta måste man givetvis vara uppmärksam på. Jag la upp texten på projektorn och läste om texten, mening för mening, och eleverna fick säga svåra ord som dök upp. Vi strök under och förklarade dem. Sedan läste jag texten en gång till efter att alla orden gåtts igenom och frågade då hur många som kände större säkerhet kring texten. Alla händer flög upp i luften.

Nästa lektion hade vi samma text. Den här gången hade jag den på projektorn, läste högt och eleverna fick stoppa mig så fort någon av renens delar nämndes i texten. Därefter fick de placera ut delarna via en mall. De fick 1 min på sig, sedan byta bok med en kompis som tittade igenom och talade om ifall den höll med eller om något skulle ändras eller eventuellt hjälpa till i 1-2 min och sedan byta tillbaka och genomföra eventuella ändringar. Vi gick igenom renens delar tillsammans via projektorn.

Tredje lektionen läste jag texten om renen igen för att friska upp minnet. Eleverna fick sedan en lucktext där de skulle placera in rätt ord eller begrepp så det skapades ett sammanhang kring renen. Eleverna kunde hela tiden gå tillbaka och titta i texten om renen om de behövde. Kring den här övningen fick de samarbeta med kompisar. Därefter gick vi igenom svaren på tavlan där eleverna fick komma fram och skriva. Jag drog ett namn varje gång som fick komma fram. Man hade alltid möjlighet att säga pass men det gjorde ingen. Hade man inte hunnit klart och ens namn drogs så uppmuntrade vi till ett försök och sedan om hjälp ifall man kände sig osäker. Funkade otroligt bra.

På detta sätt byggde vi upp förförståelse och mötte en faktatext. Del 1 i cirkelmodellen.


Svenska eller svenska?

Borde inte alla elever läsa efter samma läroplan i Sverige? Alla ska väl ändå lära sig svenska? Jo visst ska alla lära sig det svenska språket men som med allt annat så har vi alla olika förutsättningar.

Någon som växer upp i Sverige, med båda föräldrarna som har svenska som modersmål och det svenska samhällets kulturella referensramar, behöver givetvis inte fokusera på att förstå språket utan kan koncentrera sig på innehållet och ta in ämneskunskaper utan att språket står i vägen.

Någon som kommer till Sverige i cirka 8 års åldern där föräldrarna inte talar språket och där man har helt andra kulturella referensramar behöver både lära sig språket och förstå innehållet vilket blir en dubbel utmaning. Har man inte heller samma alfabet utmanas man givetvis ännu mer.

Någon som växer upp i Sverige, med båda föräldrarna som har svenska som modersmål och det svenska samhällets kulturella referensramar, kan ändock ha en medfödd sårbarhet för språket.

Så visst ska alla lära sig det svenska språket men för att underlätta för någon som är flerspråkig så kan vissa delar i kursplanen behöva lite extra övning och andra delar inte lika stort fokus. Omvänt för någon som läser kursplanen i svenska så kan man behöva ta del av våra nordiska grannländers språk och andra minoritetsspråk istället för att fokusera på uttalet. En elev som läser kursplanen i svenska har ett enormt försprång från någon som läser svenska som andraspråk att det är helt orimligt att ha samma kursplan. En elev som tränar basket och har gjort i flera år behöver inte lägga tid på att lära sig grunderna i skolan och en som aldrig spelat basket kan inte kasta sig in i en match och förväntas briljera. Om alla ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar måste vi ta hänsyn till allas bakgrund.

Likaså är forskarna överens om att elever som är flerspråkiga behöver stärkas i modersmålet och andraspråket parallellt med varandra istället för att utesluta det. Det handlar fortfarande om att lära sig svenska. Ju starkare vårt modersmål är desto lättare är det att anamma ett nytt språk.

”Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.” Lgr 11

Därför är det otroligt viktigt att vi som pedagoger känner till likheterna och skillnaderna i de två olika kursplanerna. På Visättraskolan har vår biträdande rektor Dounya skrivit en lathund riktat mot svenska som andraspråk där målen skiljer sig från kursplanen i svenska, vilket är ett riktmärke för lärarna att få en större uppfattning om vilka elever som behöver läsa kursplanen i svenska eller svenska som andraspråk.

Men sen när vi vet vem som ska läsa vilken kursplan hur arbetar vi med detta och är det ens viktigt? Givetvis är en språkutvecklande undervisning gynnsam för både elever som läser svenska som för elever som läser svenska som andraspråk. Det ökar även elevernas skolresultat. Att arbeta språkutvecklande innebär att man ser till att arbeta MED språket och inte enbart med innehållet.

Vi som pedagoger behöver se över läromedlen som vi arbetar med och hur väl de passar elevgruppen. Vi kan inte enbart ge eleverna en bok och sedan låta dem arbeta självständigt. I synnerhet elever som läser svenska som andraspråk behöver hjälp med att behandla innehållet, begreppen och sätta allt i ett begripligt sammanhang. Vi ska inte förenkla men vi kan välja läromedel där vi arbetar med språket men samtidigt kan låta eleverna få öva sig på innehållet, istället för att välja läromedel där språket kräver fler genomgångar och en labyrint att ta sig fram till själva förståelsen. Vi kommer alltid att få arbeta med innehållet på ett eller annat sätt och förklara begrepp men vi kan välja läromedel som underlättar utan att behöva förenkla.

Som tidigare nämnt kan eleverna behöva öva på olika förmågor i kursplanen. Ett exempel kan vara att har vi tidigare haft genomgångar och övningar med synonymer och jag som pedagog vet att några behöver öva mer och några mindre så kan jag lättare ordna med grupper. Grupperna kan färgkodas om man önskar för att eliminera utpekning. Blå grupp kan arbeta med en övning kring synonymer som inte kräver repetition, gul grupp kan arbeta med en gruppövning kring synonymer som kräver samarbete, medan grön grupp kan få repetition och genomgång av synonymer av en vuxen. På så vis kan jag ordna de elever som behöver mer övning, respektive de som behöver mer utmaning i ett naturligare sammanhang. Detta gynnar inte bara elever med ett andraspråk utan alla elever.

Så nej alla elever borde inte läsa samma kursplan då vi alla är i behov av olika stimulans i språket. Det betyder inte att någon är bättre eller sämre, det betyder bara att vi behöver öva oss på olika saker. Varför ska en elev som läser svenska lära sig grunderna i skolan när de redan har gjort det i hemmet? Varför ska en elev med svenska som andraspråk eller annan svårighet hoppa över grunderna för att den inte haft möjlighet att tillgodogöra sig det i hemmet?

Bild: Föreläsning om alternativa digitala lärverktyg och stödstrukturer vid språkstörning. Föreläsare: Erica Eklöf och Johanna Kristensson från Resurscentrum i Halmstad och Oribi i Lund.