Cirkelmodellen del 3

Då har vi kommit in på del 3 av cirkelmodellen: att skriva en gemensam text. Detta är ett steg som många gärna hoppar över. Jag själv hade inte tänkt att ta med detta steg igen då jag uppfattar att de redan har kunskap kring faktatexter. Jag litade lite på min intuition som envisades med att jag ändå skulle genomföra denna del (jag som alltid talar mig varm om att detta steg alltid bör genomföras). Det som fick mig att omvärdera min tanke var att jag då hade chansen att kolla av vilka elever som känner sig relativt säkra på hur en faktatext skrivs och vilka som behöver mer stöd.

Vi beslutade att repetera texten om renen och våra kunskaper. Varje elev fick via ”no hands up” bidra med en mening om renen. Man hade chansen att säga pass vilket indikerar för mig vilka jag behöver hålla extra uppsikt på. Jag skrev ner all information utifrån det eleverna sa att jag skulle skriva i en enda klump. Punkt och kommatecken var också något de behövde vara extra tydliga med. Därefter började vi strukturera texten. Eleverna hade god koll på strukturen och vad varje struktursteg skulle innehålla för typ av information. Elever som tidigare sagt pass flikade in vilket gjorde att jag kunde ha ännu större överblick om det fanns någon elev som behövde mer stöd. Därefter tittade vi på språket i texten och om meningarna lät korrekt samt hur vi i så fall kunde ändra om.

Till slut fick vi fram en färdig produkt. Vi tog fram de exempeltexter som vi tittat på tidigare och jämförde vår text. Inom vilket betyg skulle den hamna? Eleverna kom fram till att den texten vi skapat tillsammans nog skulle landa mellan E och C, alltså D. Vi började diskutera hur vi skulle kunna utveckla texten, vad saknades? Efter ytterligare en bearbetning av texten så var eleverna nöjda. En del tyckte att det var en C-text medan andra tyckte att det var en B-text. De flesta resonerade att för att kunna utveckla texten till ett A krävdes längre beskrivningar under varje underrubrik. Vi hade ju arbetat helt utifrån minnet och utifrån det var vi nöjda. Jag lät en kollega att göra en bedömning av texten för att eleverna skulle få en opartisk feedback. Kollegan och jag var överens om ett B för årskurs 4. Det som kunde ha förhöjt texten var som eleverna sa själva: mer beskrivningar under varje underrubrik.

 

Detta blev resultatet av vår gemensamma text:

                Renen

                Klassifikation

Renen tillhör hjortfamiljen. I hjortfamiljen finns även älg och hjort.

 

                        Förekomst

De bor oftast i fjällen och när det blir vinter vandrar de ner till andra skogsområden. Renen finns i norra delen av Lappland som ligger i Sverige och norra polcirkeln.

 

                       Kännetecken

Renens päls är ihålig för att värma den under vintern. Deras päls är lite brunaktig. På undersidan av magen och i skägget är den gråaktig. Renen har två lättklövar som sitter på bakbenen så att den inte sjunker ner i snön. Renen har horn och den fäller sina horn under vintern. En fullvuxen rentjur väger 110kg, blir cirka 2 meter lång och är 140cm i mankhöjd.

 

                              Föda

Renarna äter lavar och trädlavar under vintern när de inte hittar mat. De äter även örter, gräs och mossa.

 

                             Livscykel

Renhonan föder en kalv på våren och kalven diar under sommaren. Därefter får kalven hitta egen föda. Sedan föder honan på nytt till våren.

 

                                Övrigt

Renens kött är en delikatess. Man kan tillverka väskor och kläder av renens päls. Man kan tillverka smycken av renens horn.

 

Källa: 4B och Skrivrummet.

Detta är elevernas egna ord. Jag har enbart skrivit det som eleverna bett mig att skriva. Jag har ställt frågor på texten och därefter har eleverna omformulerat eller ändrat.

Nu går eleverna in i nästa fas som är att skriva egna texter om sina landskapsdjur och landskapsväxter. Mer om detta längre fram.


Cirkelmodellen Rekonstruktion

Efter att eleverna blivit klara med sin text om lodjuret så fick de i par eller mindre grupp en faktatext om en varg. De fick klippa isär meningarna och sedan börja sätta ihop texten korrekt enligt strukturen. Eleverna fick här träna sig på att använda begreppen i ett sammanhang.

När de uppfattade sig som klara fick jag komma och se över texten. Om någon mening låg fel så plockade jag ur den och sa att den inte tillhörde den strukturdelen. Eleverna fick prata ihop sig och sedan kom jag tillbaka när de kände att de fått meningen på rätt ställe. Ibland behövde eleverna lite extra hjälp och då fick jag diskutera meningens innehåll och jämföra med strukturstegens innehåll. Oftast kom eleverna då på med var meningen skulle placeras.

Under vissa underrubriker så följde meningarna en ordning som gjorde att det inte blev begripligt för läsaren. Då uppmärksammade jag detta och frågade hur vi kunde göra så texten mer hänger ihop. Detta hjälpte eleverna att förstå att under varje rubrik behöver de skapa ett sammanhang.

När eleverna var klara med rekonstruktionen fick de skriva av texten för hand eller på ipad men även sätta in korrekta underrubriker (som inte fanns med från början av vargtexten) för att vi skulle befästa strukturstegen och dess begrepp ytterligare.

Nästa gång skriver vi en gemensam faktatext och jämför den med exempeltexter för olika betygskriterier så eleverna vet vad som krävs av dem när de sedan börjar skriva egna faktatexter. Vid varje lektion har jag repeterat kursplanens mål för eleverna för att de ska förstå vad det är de bedöms på och vilka förmågor det är vi tränar. Majoriteten av eleverna ser fram emot att få jobba med faktatexterna då de får ett sammanhang i det som sker.

Bild och film: Visättraskolans. Alla elever har tillstånd av vårdnadshavare.


Cirkelmodellen Dictogloss

Till slut kom vi in på nästa del i att studera genretexten. Jag läste en faktatext om lodjuret tre gånger. Första gången fick eleverna lyssna. Andra och tredje gången fick de anteckna stödord.

När jag läst klart fick eleverna sitta i grupper. I varje grupp öppnades ett google dokument som de sedan lärde sig att dela med varandra så alla kunde ta del av texten samtidigt och hjälpa till. De skulle sedan sammanställa texten om lodjuret utifrån sina stödord. De uppmuntrades att gå tillbaka i texten flera gånger och dubbelkolla så de fått med allt från de ämnesspecifika orden och alla tips samt struktur.

Två grupper hann bli klara och fick visa upp sin text. De hade även med källhänvisningar och hade gjort ett gediget arbete med sina texter:

 

Vid nästa tillfälle kommer de övriga grupperna att få visa upp och vi kommer att arbeta med en rekonstruktion av en text.

Bilder och film: Visättraskolans. Alla elever har tillstånd av föräldrar och har gett sitt godkännande att lägga upp bilderna.


Cirkelmodellen del 2

Nästa steg i cirkelmodellen är att möta olika faktatexter och bygga upp en förståelse för strukturen, språket och grammatiken.

Vi mötte återigen texten om renen men den här gången tittade vi på strukturen. Jag hade skrivit upp de sex olika strukturstegen på tavlan lite huller om buller. Jag bad eleverna att förklara orden som de kunde. Jag hjälpte till med orden som var svåra. Vi diskuterade även skillnaden på föda (mat och att föda ungar) och livscykel för att klargöra var man förklarar vilket fenomen. Därefter fick eleverna i grupper förklara orden och repetera. Sedan fick de enskilt skriva ner orden och förklara dem, en omvänd EPA. Kort därefter gick vi igenom texten med renen och delade upp texten i de olika strukturstegen. Eleverna fick först prova enskilt, diskutera i grupp och sedan gick vi igenom tillsammans.

Vid nästa lektionstillfälle mötte vi en text om en järv. Den innehöll luckor. Strukturen var korrekt men vi var tvungna att lösa luckorna. Vi pratade då om verb. Verb i en faktatext ska skrivas i presens. Vi har tidigare arbetat med preteritum och infinitiv så här fick vi chans att repetera och lägga till. Därefter kunde vi knäcka koden genom att sätta in korrekt verb i rätt tempus i lucktexten. Eleverna fick prova i samarbete med varandra och även markera strukturstegen i texten. Därefter gick vi igenom det tillsammans.

Vid nästa tillfälle pratade vi om synonymer, adjektiv och interpunktion. Vi fokuserade på verben först. Ett exempel var att järven går upp i ett träd. Det gör den ju men kan vi komma på ett annat ord som nästan betyder samma sak? Jo givetvis klättrar. Detta fortsatte vi att repetera och att det kallas för synonymer.

Därefter repeterade vi adjektiv och kunde jämföra. ”Järven ser ut som en björn” eller ”Järven ser ut som en liten, mörkbrun björn”? Vi drog in lässtrategierna, kan man se att järven är brun och liten om man enbart säger att den ser ut som en björn? Eleverna fick prova att se inre bilder medan jag läste upp första meningen. Nej en del kunde se en svart björn, en del en vit. De flesta ser björnen som ett djur som är stort och det är också det man ser. Men om man läser andra meningen blir det mer tydligt genom de inre bilderna. För varje meningen vi arbetade med gjorde vi på samma sätt.

Så kom vi till interpunktion. Vi repeterade punkt, frågetecken och utropstecken men även kommatecken. Vi gjorde några uppgifter tillsammans och sedan fick de arbeta individuellt. Jag gick runt som stöd.

Vid nästa lektionstillfälle hade jag skrivit ner ämnesspecifika ord på ett stort papper och viktiga saker att tänka på i en faktatext som vi tidigare gått igenom:

Vi tittade därefter på exempeltexter som symboliserade F, E, C och A i betyg för att tydliggöra för eleverna vad det är jag tittar på i min bedömning när de ska producera egna texter. Jag hade även gjort en bedömningsmatris i samma dokument så vi kunde titta och jämföra om bedömningen stämde överens. Otroligt matnyttigt för eleverna.

Därefter följde två språkövningar för att öva oss på strukturen men de får egna inlägg tilldelade sig…