Cirkelmodellen del 3

Då har vi kommit in på del 3 av cirkelmodellen: att skriva en gemensam text. Detta är ett steg som många gärna hoppar över. Jag själv hade inte tänkt att ta med detta steg igen då jag uppfattar att de redan har kunskap kring faktatexter. Jag litade lite på min intuition som envisades med att jag ändå skulle genomföra denna del (jag som alltid talar mig varm om att detta steg alltid bör genomföras). Det som fick mig att omvärdera min tanke var att jag då hade chansen att kolla av vilka elever som känner sig relativt säkra på hur en faktatext skrivs och vilka som behöver mer stöd.

Vi beslutade att repetera texten om renen och våra kunskaper. Varje elev fick via ”no hands up” bidra med en mening om renen. Man hade chansen att säga pass vilket indikerar för mig vilka jag behöver hålla extra uppsikt på. Jag skrev ner all information utifrån det eleverna sa att jag skulle skriva i en enda klump. Punkt och kommatecken var också något de behövde vara extra tydliga med. Därefter började vi strukturera texten. Eleverna hade god koll på strukturen och vad varje struktursteg skulle innehålla för typ av information. Elever som tidigare sagt pass flikade in vilket gjorde att jag kunde ha ännu större överblick om det fanns någon elev som behövde mer stöd. Därefter tittade vi på språket i texten och om meningarna lät korrekt samt hur vi i så fall kunde ändra om.

Till slut fick vi fram en färdig produkt. Vi tog fram de exempeltexter som vi tittat på tidigare och jämförde vår text. Inom vilket betyg skulle den hamna? Eleverna kom fram till att den texten vi skapat tillsammans nog skulle landa mellan E och C, alltså D. Vi började diskutera hur vi skulle kunna utveckla texten, vad saknades? Efter ytterligare en bearbetning av texten så var eleverna nöjda. En del tyckte att det var en C-text medan andra tyckte att det var en B-text. De flesta resonerade att för att kunna utveckla texten till ett A krävdes längre beskrivningar under varje underrubrik. Vi hade ju arbetat helt utifrån minnet och utifrån det var vi nöjda. Jag lät en kollega att göra en bedömning av texten för att eleverna skulle få en opartisk feedback. Kollegan och jag var överens om ett B för årskurs 4. Det som kunde ha förhöjt texten var som eleverna sa själva: mer beskrivningar under varje underrubrik.

 

Detta blev resultatet av vår gemensamma text:

                Renen

                Klassifikation

Renen tillhör hjortfamiljen. I hjortfamiljen finns även älg och hjort.

 

                        Förekomst

De bor oftast i fjällen och när det blir vinter vandrar de ner till andra skogsområden. Renen finns i norra delen av Lappland som ligger i Sverige och norra polcirkeln.

 

                       Kännetecken

Renens päls är ihålig för att värma den under vintern. Deras päls är lite brunaktig. På undersidan av magen och i skägget är den gråaktig. Renen har två lättklövar som sitter på bakbenen så att den inte sjunker ner i snön. Renen har horn och den fäller sina horn under vintern. En fullvuxen rentjur väger 110kg, blir cirka 2 meter lång och är 140cm i mankhöjd.

 

                              Föda

Renarna äter lavar och trädlavar under vintern när de inte hittar mat. De äter även örter, gräs och mossa.

 

                             Livscykel

Renhonan föder en kalv på våren och kalven diar under sommaren. Därefter får kalven hitta egen föda. Sedan föder honan på nytt till våren.

 

                                Övrigt

Renens kött är en delikatess. Man kan tillverka väskor och kläder av renens päls. Man kan tillverka smycken av renens horn.

 

Källa: 4B och Skrivrummet.

Detta är elevernas egna ord. Jag har enbart skrivit det som eleverna bett mig att skriva. Jag har ställt frågor på texten och därefter har eleverna omformulerat eller ändrat.

Nu går eleverna in i nästa fas som är att skriva egna texter om sina landskapsdjur och landskapsväxter. Mer om detta längre fram.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*