Insikter, tankar och nya ideer

Tillbaks efter ett halvårs föräldraledighet. Nu är det dags att kavla upp ärmarna och arbeta med det språkutvecklande arbetet på skolan både i klass och tillsammans i kollegiet. Jag har upptäckt att när man haft en paus får man nya glasögon, tankar, insikter och idéer inför sitt uppdrag.

Insikter så här långt är följande:

  • Ord och begrepp är något vi i ännu högre utsträckning behöver jobba med generellt på alla skolor. Givetvis jobbar vi med ord och begrepp redan men en vanlig missuppfattning är att bara för att man förklarat ordet så har kunskap befästs. Visst kan detta stämma för några elever. Vissa behöver ha mycket mer repetition. Likaså är tiden en faktor, man stannar inte upp och låter inlärningen ta tid. Jag har själv lärt mig den viktiga läxan med att ge tid. Jag blev oftast stressad av att hinna med allt som skulle hinnas med vilket gjorde att jag skyndade mig igenom uppgifter och teman där elevernas kunskap inte blev lika djup som den kunde ha blivit. Vi har en gedigen läroplan och man kan lätt känna att man måste hinna med allt. Måste man verkligen det? Vilket är bäst? Kvalitet eller kvantitet? Är det inte bättre att eleverna får kunskaper som stannar kvar än glöms bort så fort temat är avklarat? Hur vi arbetar med ord och begrepp är otroligt relevant. Jag rekommenderar läsningen som finns via legilexi om ordförråd för att inspireras. Även Visättraskolans IKT-sida för språkutvecklande arbetssätt ger tips och idéer hur man kan arbeta språkutvecklande och med ord och begrepp. Den uppdateras med jämna mellanrum.

 

  • Begreppskort. Vilken övning det är! I min klass har vi kort där det på ena sidan står ett ord och på den andra förklaringen till ordet. Eleverna får sedan gå runt och berätta förklaringen för varandra och deras kamrater ska då försöka komma fram till vilket ord det är de söker. Svarar båda rätt på varandras kort så byter man kort. Svarar en fel och en rätt byter man inga kort. Svarar båda fel byts inga kort heller. Givetvis kan du modifiera övning hur du vill. En mycket givande övning som gör att eleverna får mängder med repetition om du ser till att göra detta ofta. 

 

  • Läsförståelse är något vi aktivt måste arbeta med i klassrummet. Det är alldeles för lätt att tro att speciallärarna ska anta sig den utmaningen men det ansvaret är faktiskt vårt. I läroplanen för svenska står följande:

Kunskapskrav för åk 1:

Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse.”

 

Kunskapskrav för åk 3:

“Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. “

 

Kunskapskrav för åk 6 för betyget E:

“Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.”

 

Kunskapskrav för åk 9 för betyget E:

“Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.”

Pauline Gibbons pratade om på sin föreläsning år 2016 att i de lägre årskurserna är fokuset att knäcka läskoden, öva upp ett flyt i läsningen och träna läsförståelse. Lågstadielärarna har oftast mycket god kunskap från kodknäckning till läsförståelse. Om någon elev halkar efter med läsningen och kommer till mellanstadiet utan läsförståelse pekas ofta lärarna i de yngre årskurserna ut som att de gjort ett dåligt jobb eftersom mellanstadielärarna har relativt låg kunskap i att arbeta med läsförståelse från grunden. I mellanstadiet räknar man med att eleverna kan avkoda och ha läsförståelse och faller någon elev utanför ramarna beskylls lågstadielärarna. Mellanstadielärarna blir handfallna och önskar att speciallärarna ska göra jobbet.

Men det är inte speciallärarnas jobb att fixa till läsförståelsen även om de kan hjälpa till och ge extra övningstillfällen. Men ytterst ansvarig är ändå läraren som undervisar i svenska. För som läroplanen klart och tydligt uttrycker är det ett krav för att de ska nå kunskapskraven. Språkutvecklande undervisning kan hjälpa oss på vägen när vi undervisar i läsförståelse.

Min erfarenhet är inte densamma som Gibbons men jag ser en stor osäkerhet kring HUR:et att arbeta med läsförståelse. Hur kan vi ge verktygen och motivera lärarna att använda sig av dem?

  • Individanpassning är en annan viktig insikt. Vilken effekt det ger till eleverna och möter dem där de är. Individanpassning behöver inte innebära olika läromedel utan kan helt enkelt anpassas till att vissa sidor i grundböckerna är grundläggande att göra medan andra sidor kan fungera som extrasidor. Läs samma text men de som behöver får en lite kortare och de som behöver mer utmaning får en något längre. Några exempel inom ett otroligt brett område.

 

  • Sist men absolut inte minst! Vilka superhjältar vi är som arbetar inom skolan. Allt som ofta får man trolla med knäna, bemöta alla typer av människor, förväntas ge en likvärdig undervisning till alla elever trots olika svårigheter, leva med stress osv. Alla fantastiska och engagerade lärare där ute… Ni är galet duktiga!

 

Mina insikter är baserade på olika observationer dels i media, dels i genom forskning och tills viss del även på skolan genom kollegialt utbyte men även genom min egna undervisning. Jag tycker det är oerhört intressant och det ska bli spännande att arbeta vidare med detta.

På återläsning….