Ordförråd och skönlitteratur

De senaste veckorna har det självklara blivit en uppenbarelse för mig; vikten av att arbeta med ordförrådet och vilket stöd skönlitteratur kan ge både språket och ämnena i skolan.

I min klass arbetar vi med medeltiden och läser Bröderna Lejonhjärta som bland annat har kopplingar till just det ämnesområdet. Mitt fokus har varit att arbeta med lässtrategierna eftersom behovet är stort för detta.

Innan vi började med boken fick eleverna reflektera kring framsidan, läsa baksidestexten och prata om författaren. Därefter läste jag de första två kapitlen högt och ”tänkte högt” samtidigt som jag använde lässtrategierna. Inför kapitel 2 hade jag även tagit ut svåra ord och skrivit en förklaring till dem. Därefter fick eleverna i grupper blanda korten och börja med att para ihop begrepp med förklaring. Efter det skulle eleverna dela in orden i substantiv, verb, adjektiv och övrigt. Eftersom vi nyss arbetat med ordklasserna vill jag skapa ordning i elevernas ordförråd och bad dem därför att sortera in orden under rätt grupp. Svårt men också mycket givande.

Eleverna fick sedan med sig boken hem för att läsa med syfte att träna läsflytet. Utöver det hade de även fått skriva ner fem ord som de tyckte var svåra, sammanfatta vad de läst, skriva ner en fråga som de undrat över till kapitlet och berätta om en av bilderna. Detta hade vi redan gjort i klassen genom att jag väglett och guidat dem igenom kapitlen samtidigt som jag använt strategierna, så eleverna hade fått en hel del förkunskaper.

Kapitel 3 fick eleverna läsa i grupper och samtidigt fick alla grupper strategikort som de kunde ta hjälp av vid behov. De uppmuntrades att stoppa vid svåra ord och att öva på strategierna för att ta reda på ordets betydelse. De fick återigen samma typ av läxa som tidigare kapitel.

Inför kapitel 4 läste jag högt och använde strategierna genom att tänka högt igen. I det kapitlet fanns det inte lika många svåra ord så jag valde att inte göra någon övning till det här kapitlet.

Kapitel 5 fick eleverna läsa i grupper men innan hade jag tittat igenom de svåra orden jag trodde skulle bli svåra. De fick begrepp, förklaring och bilder till de ord som gick att ha bilder till. Eleverna fick blanda allt och sedan försöka para ihop bild, begrepp och förklaring. Därefter fick de läsa i mindre grupper. Om de tycket att de placerat något ord felaktigt fick de ändra under läsningens gång. Orden jag valt ut var mycket riktigt svåra. Eleverna kunde, med hjälp av övningen innan, direkt titta om ordet fanns med i uppgiften som jag gett dem. Detta gjorde att de fick en direkt förklaring och kunde fortsätta läsningen. Visst dök det upp fler ord på vägen som var svåra och givetvis skulle de ta reda på vad de betydde, men läsningen underlättades avsevärt eftersom de flesta orden redan hade skapat en förförståelse.

Eleverna hade sedan två kapitel i läsläxa och då enbart att träna läsflyt eftersom det var ganska mycket att läsa.

Det som gav ringar på vattnet och som gjorde att jag fick en fantastisk känsla inombords var när elever som har eller har haft svårt med läsningen fått en större begreppsförståelse genom att sitta och gå igenom de svåra orden och att våga stoppa när de inte förstått. Man märkte också att i mindre grupper vågade de försöka läsa på ett helt annat sätt. De fick en förståelse vilket underlättade för dem när orden sen dök upp i andra sammanhang och de med stolthet faktiskt kunde delta från att tidigare ha suttit tysta. Till exempel när vi läste i historieboken dök ordet kammare upp och det hade det redan gjort i Bröderna Lejonhjärta. De elever som glömt bort ordet kunde stoppa och fråga varpå andra kunde berätta ordets betydelse och eleverna då kom ihåg att det hade vi ju läst i Bröderna Lejonhjärta.

Eller elever som aldrig velat läsa högt förut (ingen tvingas i min klass) helt plötsligt vill läsa högt inför hela klassen och då inte bara några meningar utan en halv sida i historieboken. Helt fantastiskt!

Det är så viktigt att arbeta med ordförrådet och att begreppsförståelsen hos eleverna. Motivera, berätta varför det är viktigt och uppmärksamma när det blir positivt. Jag är så otroligt stolt över mina elever och vad de åstadkommer varje dag. Det är fantastiskt att få vara lärare och se dessa framsteg.

På återläsning…


Varierade prov

Det pratas en hel del om varierad undervisning. Till viss del pratar man om varierade bedömningsformer. En varierad undervisning är viktigt för att eleverna ska orka med att fokusera. Hjärnan slutar ta in information efter 20-30 min. Då kan kroppen behöva röra på sig för att få ny energi. Därav är det otroligt viktigt att undervisningen är varierande så eleverna orkar ta in information. Att sitta still och arbeta med en och samma uppgift/bok under lång tid är med andra ord inte givande. Alla lär heller inte in på samma sätt och därför behövs variation för att alla elever ska kunna ta till sig informationen på bästa sätt.

Varierade bedömningsformer är också otroligt viktigt. Undervisningen speglar ju vad eleverna lärt sig och hur de lärt sig. Men vi får också tänka att vi har elever med olika svårigheter, alla kan inte lära in på samma sätt, inte heller kan de prestera på samma sätt och ska heller inte bli bedömda utifrån en och samma mall.

Det absolut vanligaste sättet att bedöma elever på är genom prov med ett korrekt svar eller redovisning. Det förekommer givetvis andra bedömningsformer men det är vanligast enligt min erfarenhet. Finns det andra typer av bedömningsformer? Javisst. Nedan följer förslag:

Hemprov

Eleverna får ta med sig frågor hem och skriver provet hemma. De får använda boken, internet, föräldrar, syskon med mera. Är inte detta fusk? Nej, här gäller det att blanda frågorna med slutna och öppna frågor. Eleverna ska ges möjlighet att analysera och reflektera vilket ger dig som lärare en uppfattning om hur grundläggande, goda eller mycket goda kunskaper eleven har i ämnet och som också anges i kunskapskraven. Eleverna får också den tid de behöver hemma i en miljö de känner sig trygg i. Hemprovet behöver givetvis gås igenom och diskuteras efteråt.

 

Tankekarta

Tankekartor kan användas som språkliga strategier för elevernas att lära, minnas och förstå. Omvänt kan man låta eleverna få ha med sig tankekartorna på proven. På så viss får de hjälp med nyckelorden och får en stöttning för sitt språk.

 

Prov utifrån elevernas frågor

När man börjar med ett nytt tema t.ex. medeltiden så kan man fråga eleverna vad de redan kan och vad de vill veta mer om. Under arbetets gång återkopplar ni till deras frågor och om ni fått svar på dem. Dessa frågor kan sedan återkomma på provet. Då känner eleverna igen frågorna.

 

Möjlighet till fusklapp

Ge eleverna i uppgift att skriva fusklappar inför ett prov. Det finns bara en regel. Lapparna måste vara så små att läraren inte kan se dem. Det gäller att eleverna verkligen har fått ordentligt med kött på benen kring ämnet för på lapparna kan det bara stå nyckelord.

 

Uppsats

Om ni arbetar med länder kan eleverna få ett varsitt land tilldelat sig för att sedan bli informerade om att en fiktiv person kommer att hälsa på dem från just det här landet. De ska själva hitta på namn på personen, fundera ut hur de ska kunna kommunicera med varandra om man inte kan deras språk, varför den här personen kommer på besök och berätta om landet. På så vis får man in fakta på ett roligt sätt. Detta går givetvis att kombinera i all oändlighet även inom andra områden.

 

Det är inget fel på traditionella prov med slutna frågor men det ger inte alla elever en rättvis chans om det är en bedömningsform som man ofta använder sig av. Jag vet själv hur det var när jag gick i skolan och skulle ha matematikprov. Jag avskydde matte från mellanstadiet upp till högstadiet. Jag förstod helt enkelt inte. Jag fick till och med gå på sommarmatte på sommarlovet vilket var pest och pina. I gymnasiet hamnade jag i en mindre grupp om 10 personer och med en lärare. Läraren gav sig inte förrän vi alla förstod. Äntligen började matte vara roligt. När det var dags för nationella proven peppade han oss och mötte upp oss i korridoren innan provet och gav pepp. Under provet stängde min hjärna ner helt och jag lämnade in provet med enbart några uppgifter ifyllda. Jag blev så nervös och låste mig. När min lärare fick se mitt prov mötte han upp mig i korridoren och frågade vad som hade hänt. Han visste ju att jag egentligen kunde. Han gav mig en ny chans. Han gav mig 16 frågor. Jag fick ha tre fel. Vi satt tillsammans och jag fick förklara hur jag tänkte i lugn och ro. Jag hade ett fel! Jag blev alltså godkänd. Detta sporrade mig till att vilja läsa matte B. Där testades vi  med delprov och ett större prov i slutet av kursen. Vi hade då en annan lärare än den läraren jag hade haft i matte A. Jag fick ett poäng ifrån att få väl godkänt. Den lilla poängen avgjorde mitt betyg och jag fick godkänt fast jag hade skrivit väl godkänt på alla andra delprov som vi haft. Nationella provet får inte avgöra ett betyg men det väger väldigt tungt. Ganska orättvist när det kommer till elever som kan men som blir så oerhört nervösa att de låser sig och sedan får ett lägre betyg än vad de kanske är värda. För jag var värd det där väl godkända betyget. Jag var så peppad att läsa matte C! Jag som alltid avskytt matte och verkligen haft stora svårigheter i ämnet ville läsa matte C. Men på grund av att mitt betyg drogs ner så tappade jag lusten och läste aldrig matte C.

Tänk då vad viktigt det är att ge våra elever varierade bedömningsformer och en varierad undervisning. Det är lite mer jobb för läraren men det är så värt det. Och jag kommer fortfarande ihåg det som det var igår hur min mattelärare peppade mig i gymnasiet och det är otroligt viktigt för motivationen och hoppet.

På återläsning…