Svenska eller svenska?

Borde inte alla elever läsa efter samma läroplan i Sverige? Alla ska väl ändå lära sig svenska? Jo visst ska alla lära sig det svenska språket men som med allt annat så har vi alla olika förutsättningar.

Någon som växer upp i Sverige, med båda föräldrarna som har svenska som modersmål och det svenska samhällets kulturella referensramar, behöver givetvis inte fokusera på att förstå språket utan kan koncentrera sig på innehållet och ta in ämneskunskaper utan att språket står i vägen.

Någon som kommer till Sverige i cirka 8 års åldern där föräldrarna inte talar språket och där man har helt andra kulturella referensramar behöver både lära sig språket och förstå innehållet vilket blir en dubbel utmaning. Har man inte heller samma alfabet utmanas man givetvis ännu mer.

Någon som växer upp i Sverige, med båda föräldrarna som har svenska som modersmål och det svenska samhällets kulturella referensramar, kan ändock ha en medfödd sårbarhet för språket.

Så visst ska alla lära sig det svenska språket men för att underlätta för någon som är flerspråkig så kan vissa delar i kursplanen behöva lite extra övning och andra delar inte lika stort fokus. Omvänt för någon som läser kursplanen i svenska så kan man behöva ta del av våra nordiska grannländers språk och andra minoritetsspråk istället för att fokusera på uttalet. En elev som läser kursplanen i svenska har ett enormt försprång från någon som läser svenska som andraspråk att det är helt orimligt att ha samma kursplan. En elev som tränar basket och har gjort i flera år behöver inte lägga tid på att lära sig grunderna i skolan och en som aldrig spelat basket kan inte kasta sig in i en match och förväntas briljera. Om alla ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar måste vi ta hänsyn till allas bakgrund.

Likaså är forskarna överens om att elever som är flerspråkiga behöver stärkas i modersmålet och andraspråket parallellt med varandra istället för att utesluta det. Det handlar fortfarande om att lära sig svenska. Ju starkare vårt modersmål är desto lättare är det att anamma ett nytt språk.

”Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.” Lgr 11

Därför är det otroligt viktigt att vi som pedagoger känner till likheterna och skillnaderna i de två olika kursplanerna. På Visättraskolan har vår biträdande rektor Dounya skrivit en lathund riktat mot svenska som andraspråk där målen skiljer sig från kursplanen i svenska, vilket är ett riktmärke för lärarna att få en större uppfattning om vilka elever som behöver läsa kursplanen i svenska eller svenska som andraspråk.

Men sen när vi vet vem som ska läsa vilken kursplan hur arbetar vi med detta och är det ens viktigt? Givetvis är en språkutvecklande undervisning gynnsam för både elever som läser svenska som för elever som läser svenska som andraspråk. Det ökar även elevernas skolresultat. Att arbeta språkutvecklande innebär att man ser till att arbeta MED språket och inte enbart med innehållet.

Vi som pedagoger behöver se över läromedlen som vi arbetar med och hur väl de passar elevgruppen. Vi kan inte enbart ge eleverna en bok och sedan låta dem arbeta självständigt. I synnerhet elever som läser svenska som andraspråk behöver hjälp med att behandla innehållet, begreppen och sätta allt i ett begripligt sammanhang. Vi ska inte förenkla men vi kan välja läromedel där vi arbetar med språket men samtidigt kan låta eleverna få öva sig på innehållet, istället för att välja läromedel där språket kräver fler genomgångar och en labyrint att ta sig fram till själva förståelsen. Vi kommer alltid att få arbeta med innehållet på ett eller annat sätt och förklara begrepp men vi kan välja läromedel som underlättar utan att behöva förenkla.

Som tidigare nämnt kan eleverna behöva öva på olika förmågor i kursplanen. Ett exempel kan vara att har vi tidigare haft genomgångar och övningar med synonymer och jag som pedagog vet att några behöver öva mer och några mindre så kan jag lättare ordna med grupper. Grupperna kan färgkodas om man önskar för att eliminera utpekning. Blå grupp kan arbeta med en övning kring synonymer som inte kräver repetition, gul grupp kan arbeta med en gruppövning kring synonymer som kräver samarbete, medan grön grupp kan få repetition och genomgång av synonymer av en vuxen. På så vis kan jag ordna de elever som behöver mer övning, respektive de som behöver mer utmaning i ett naturligare sammanhang. Detta gynnar inte bara elever med ett andraspråk utan alla elever.

Så nej alla elever borde inte läsa samma kursplan då vi alla är i behov av olika stimulans i språket. Det betyder inte att någon är bättre eller sämre, det betyder bara att vi behöver öva oss på olika saker. Varför ska en elev som läser svenska lära sig grunderna i skolan när de redan har gjort det i hemmet? Varför ska en elev med svenska som andraspråk eller annan svårighet hoppa över grunderna för att den inte haft möjlighet att tillgodogöra sig det i hemmet?

Bild: Föreläsning om alternativa digitala lärverktyg och stödstrukturer vid språkstörning. Föreläsare: Erica Eklöf och Johanna Kristensson från Resurscentrum i Halmstad och Oribi i Lund.


Vikten av goda relationer

No significant learning can occur without a significant relationship.
-James Corner

Jag tror att det är precis så som citatet säger. I alla tillfällen i livet så är vi sociala varelser och behöver varandra för att utvecklas. Jag och mina elever läser just nu om vikingatiden där man bodde många familjer tillsammans i ett hus. Det fanns inte egna rum eller utrymme för att vara alltför privat. Man behövde varandra för att överleva. Om vi samarbetar kommer vi på lösningar och kan hjälpas åt. När man bodde så pass många och tätt inpå varandra byggdes relationer på ett naturligt sätt utan vidare eftertanke eftersom det var en nödvändighet för överlevnad. På senare tid har begrepp såsom emotionell intelligens och social färdighetsträning uppkommit vilket medför att vi blir än mer medvetna när någon avviker från den sociala kultur och struktur som vi byggt upp. Den som avviker kan ha en annan kulturell referensram men som vi oftast inte tar hänsyn till. Ovanpå detta kan man ha svårigheter med språket och kommunikationen blir också bristfällig vilket upplevs som än mer avvikande.

Lev Vygotsky var en rysk psykolog som ansåg att barn lär av sin sociala och kulturella kontext vilket också gör att både den mentala utvecklingen och språket utvecklas. Skolverket bygger sina riktlinjer på Vygotskys teorier. Vygotsky ansåg att alla har en mognadsnivå och att vi befinner oss i en sorts zon för lärande, så kallad proximal utvecklingszon. Genom att kommunicera och lära tillsammans med andra så kan vi lära oss saker som tidigare varit för svåra eller som vi inte känt till.

Om vi tittar på Vygotskys teorier och människans historia för överlevnad så har alla samma röda tråd. Vi utvecklas i en social och kulturell kontext där språket har en chans att utvecklas men så även vår mentala utveckling. För som James Corner säger ovan så kan ingen betydelsefull inlärning ske förrän vi har en betydelsefull relation och lite så tror jag även att det är med våra elever (eller människor vi möter och utvecklar en relation till i stort).

I Huddinge kommun har man tagit fram en pedagogisk plattform där man betonar vikten av att vara en professionell pedagog, en professionell skolledare och ha stödjande läromiljöer. Se gärna filmen för mer info:

I den pedagogiska plattformen står att man som professionell pedagog ska bygga förtroende och respektfulla relationer. Man behöver även ha en social miljö som utmärks av att arbetsmiljön och förhållningssätt visar på tolerans och respekt för varandra. Även gemensamma sociala spelregler behöver finnas. Hur kan man då bygga relationer? Vi på Visättraskolan har som regel att vi hälsar på ALLA elever i korridorerna, på rasterna, i matsalen ja överallt där vi får ögonkontakt. Det kan betyda så mycket för en enda elev och det skapar en känsla av samhörighet, att man är en del av skolan. Vi har även en vision att ALLA elever på skolan ska ha minst en vuxen att prata med när de behöver. Men det krävs ju förstås mer än att bara säga hej och tycka att eleverna ska ha en vuxen att prata med. Det är ett professionellt förhållningssätt som alla borde ha. Du som pedagog behöver vara personlig med dina elever. Berätta saker, skoja, visa kärlek, ha ett öppet klimat där man kan prata och diskutera samt våga erkänna när det blir tokigt för det händer oss alla. Våga dela med dig. Våga be om ursäkt till eleverna när det blivit tokigt även som vuxen. Vad tycker du som vuxen om och vad tycker du inte om? Berätta för dina elever. Be dem berätta för dig vad de tycker om och inte tycker om. Gör samarbetsövningar och ha rollspel. Var alltid konsekvent, det hjälper eleverna att förstå när det blir tokigt. Men viktigaste av allt så uppmuntra eleverna och visa att ni tillsammans är som en stor familj där ni bryr er om varandra, hjälper varandra och ställer upp för varandra. Det är otroligt viktigt!

Gemensamma sociala regler på skolan gör att skolan blir en helhet där alla omfattas av reglerna. Egna klassregler skapar inte gemenskap med hela skolan som verksamhet och därför ska ordningsreglerna gälla för alla vilket också skapar trygghet.

När eleverna känner sig trygga så trivs de. När eleverna trivs och är trygga så lär de sig också. Därför har Visättraskolan ledorden: Trygghet, Trivsel och Kunskap. De stämmer just in på det som både James Corner, Vygotsky och den pedagogiska plattformen pratar om. Eleverna får chansen att lära i en social och kulturell miljö där de är trygga. För om vi inte skapade en social miljö så hade eleverna haft svårare att lära sig språket. Språket tränas tack vare att man övar sig på det, vilket säger sig självt. Därför är tysta klassrum inte gynnande för språkutvecklingen. Därmed inte sagt att klassrum med mycket skrik är gynnande heller men ett samtalsklimat kan vara behagligt och där man samtidigt kan lära in. Det är där vi lärare måste jobba, med den behagliga samtalstonen. Vi lärare måste jobba med hur vi bemöter varandra, lärare/elev, elev/elev och lärare/lärare. Vi behöver jobba så det sociala klimatet känns tillräckligt tryggt för att eleverna ska våga lära sig. Vi behöver skapa en Vi-känsla. Eller som eleverna säger: VIsättraskolan!

 


Läsförståelse genom RT

Vi har en lektion i veckan där vi är halvklass och tränar oss på att läsa tjockare böcker och  öva på läsförståelsen. Just nu läser vi:

image

Innan vi startade upp så började vi diskutera omslaget på boken, vem som är författaren, vad kommer den handla om, vi läste baksidan och diskuterade, vad tror de författaren tänkt på när hon skrev den här boken osv. De första 20 sidorna läste jag högt samtidigt som jag tänkte högt kring lässtrategierna.

De fem lässtrategierna är:

image

Spågumman där man gissar vad man tror kommer hända i texten genom att läsa rubrik och titta på bilder.

Detektiven där man hittar svåra ord som man behöver ta reda på vad de betyder elle om ett ord stavas annorlunda att man uppmärksammar det.

Reportern ställer frågor på texten, tänker mellan raderna.

Konstnären visar inre bilder.

Cowboyen sammanfattar vad man läst.

Eleverna fick ett varsitt bokmärke med symbolerna upptrycka och sedan post-it lappar. Därefter fick eleverna läsa ett kapitel individuellt och samtidigt skriva ner på post-it lappar när de använder en strategi och på vilken sida samt skriva ner svåra ord eller frågor.

När alla läst kapitlet så återsamlades vi i storgrupp och pratade om vilka strategier som använts, hur kan man ta reda på svåra ord (ordbok, lexikon eller fråga någon) samt sammanfattade kapitlet så alla verkligen förstått. Vid nästa kapitel visste eleverna mer säkert hur de skulle gå tillväga och strategierna användes mer inkluderat i läsningen vilket gjorde att det gick lättare för dem. Strategierna får aldrig ta över läsningen, de ska enbart fungera som en fördjupning av läsupplevelsen.

Elever som har svårt att läsa så pass många sidor på egen hand och upplever det svårt att organisera upp sin läsning kan istället sitta med läraren och läsa kapitlet högt. De kan sammanfatta efter varje sida och läraren måste då vara noga med att elevena ska implementera strategierna. Läraren fungerar som ett stöd hela tiden och utmanar eleverna på deras nivå mot en mer individualiserad läsning.

Allt detta är en forskningsbaserad metod som heter RT (Reciprocal Teaching). Detta ska gynna både den egna läsningen men även läsförståelsen. Det är viktigt att läraren använder sig av tänka-högt-metoden, låter eleverna läsa själva till ett visst, stoppar läsningen för att återkoppla om strategierna används och om eleverna har förstått för att sedan låta eleverna fortsätta läsningen.

Källor: Barbro Westlund, Att undervisa i läsförståelse. En läsande klass: http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/

Bilder: Privata.


Translanguaging

Vad är nu detta för nymodigheter kan man ju lätt tänka av namnet, i alla fall gjorde jag det.

Translanguaging bildades på 90-talet av walesaren Cen Williams och betyder att du använder alla resurser samtidigt för att förstå, prata, skriva osv. Trans betyder i det här fallet att man överskrider socialt konstruerade språkstrukturer. Man vill i den här metoden integrera alla språk med varandra och inte särskilja dem åt. Språk kan vara som broar för att överbrygga förståelsen i olika språk och det är detta som translanguaging vill främja.

Metoden förekommer främst i USA, Kanada och Indien.
I Sverige på sina håll i skolor så tillåter man bara svenska och inget annat språk annat än vid modersmål eller moderna språk. Då skär man av de kunskaper eleverna redan kan och deras språk osynliggörs. Det är hämmande för utvecklingen både kunskapsmässigt och identitetsmässigt enligt metoden.

Det är en god idé att integrera modersmålslärarna och studiehandledarna i klassrummet istället.

Exempel på lektion enligt translanguaging: Ni ska arbeta med demokrati. Dela då in era elever i grupper där de pratar samma språk. Ställ två frågor till klassen som de ska diskutera på sitt språk och sedan skriva svar på både på svenska och på sitt språk. Detta gör att de får möjlighet att ta fram de kunskaper de sitter inne med på sitt språk som sedan får kläs i ord på svenska. 

Självklart kan just det här exemplet bli svårt om man har flera elever som inte pratar samma språk men har man grupper där många pratar samma språk är detta ett bra sätt. Kanske kan man slå ihop klassen med parallellklassen? I förberedelseklasser är det fördelaktigt att arbeta med den här metoden också.

Känner du för att prova, har arbetat eller arbetar i detta nu med den här metoden, skriv gärna en rad och berätta! Eller vill du veta mer så läs mer här.

/Sandra