Svenska eller svenska?

Borde inte alla elever läsa efter samma läroplan i Sverige? Alla ska väl ändå lära sig svenska? Jo visst ska alla lära sig det svenska språket men som med allt annat så har vi alla olika förutsättningar.

Någon som växer upp i Sverige, med båda föräldrarna som har svenska som modersmål och det svenska samhällets kulturella referensramar, behöver givetvis inte fokusera på att förstå språket utan kan koncentrera sig på innehållet och ta in ämneskunskaper utan att språket står i vägen.

Någon som kommer till Sverige i cirka 8 års åldern där föräldrarna inte talar språket och där man har helt andra kulturella referensramar behöver både lära sig språket och förstå innehållet vilket blir en dubbel utmaning. Har man inte heller samma alfabet utmanas man givetvis ännu mer.

Någon som växer upp i Sverige, med båda föräldrarna som har svenska som modersmål och det svenska samhällets kulturella referensramar, kan ändock ha en medfödd sårbarhet för språket.

Så visst ska alla lära sig det svenska språket men för att underlätta för någon som är flerspråkig så kan vissa delar i kursplanen behöva lite extra övning och andra delar inte lika stort fokus. Omvänt för någon som läser kursplanen i svenska så kan man behöva ta del av våra nordiska grannländers språk och andra minoritetsspråk istället för att fokusera på uttalet. En elev som läser kursplanen i svenska har ett enormt försprång från någon som läser svenska som andraspråk att det är helt orimligt att ha samma kursplan. En elev som tränar basket och har gjort i flera år behöver inte lägga tid på att lära sig grunderna i skolan och en som aldrig spelat basket kan inte kasta sig in i en match och förväntas briljera. Om alla ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar måste vi ta hänsyn till allas bakgrund.

Likaså är forskarna överens om att elever som är flerspråkiga behöver stärkas i modersmålet och andraspråket parallellt med varandra istället för att utesluta det. Det handlar fortfarande om att lära sig svenska. Ju starkare vårt modersmål är desto lättare är det att anamma ett nytt språk.

”Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.” Lgr 11

Därför är det otroligt viktigt att vi som pedagoger känner till likheterna och skillnaderna i de två olika kursplanerna. På Visättraskolan har vår biträdande rektor Dounya skrivit en lathund riktat mot svenska som andraspråk där målen skiljer sig från kursplanen i svenska, vilket är ett riktmärke för lärarna att få en större uppfattning om vilka elever som behöver läsa kursplanen i svenska eller svenska som andraspråk.

Men sen när vi vet vem som ska läsa vilken kursplan hur arbetar vi med detta och är det ens viktigt? Givetvis är en språkutvecklande undervisning gynnsam för både elever som läser svenska som för elever som läser svenska som andraspråk. Det ökar även elevernas skolresultat. Att arbeta språkutvecklande innebär att man ser till att arbeta MED språket och inte enbart med innehållet.

Vi som pedagoger behöver se över läromedlen som vi arbetar med och hur väl de passar elevgruppen. Vi kan inte enbart ge eleverna en bok och sedan låta dem arbeta självständigt. I synnerhet elever som läser svenska som andraspråk behöver hjälp med att behandla innehållet, begreppen och sätta allt i ett begripligt sammanhang. Vi ska inte förenkla men vi kan välja läromedel där vi arbetar med språket men samtidigt kan låta eleverna få öva sig på innehållet, istället för att välja läromedel där språket kräver fler genomgångar och en labyrint att ta sig fram till själva förståelsen. Vi kommer alltid att få arbeta med innehållet på ett eller annat sätt och förklara begrepp men vi kan välja läromedel som underlättar utan att behöva förenkla.

Som tidigare nämnt kan eleverna behöva öva på olika förmågor i kursplanen. Ett exempel kan vara att har vi tidigare haft genomgångar och övningar med synonymer och jag som pedagog vet att några behöver öva mer och några mindre så kan jag lättare ordna med grupper. Grupperna kan färgkodas om man önskar för att eliminera utpekning. Blå grupp kan arbeta med en övning kring synonymer som inte kräver repetition, gul grupp kan arbeta med en gruppövning kring synonymer som kräver samarbete, medan grön grupp kan få repetition och genomgång av synonymer av en vuxen. På så vis kan jag ordna de elever som behöver mer övning, respektive de som behöver mer utmaning i ett naturligare sammanhang. Detta gynnar inte bara elever med ett andraspråk utan alla elever.

Så nej alla elever borde inte läsa samma kursplan då vi alla är i behov av olika stimulans i språket. Det betyder inte att någon är bättre eller sämre, det betyder bara att vi behöver öva oss på olika saker. Varför ska en elev som läser svenska lära sig grunderna i skolan när de redan har gjort det i hemmet? Varför ska en elev med svenska som andraspråk eller annan svårighet hoppa över grunderna för att den inte haft möjlighet att tillgodogöra sig det i hemmet?

Bild: Föreläsning om alternativa digitala lärverktyg och stödstrukturer vid språkstörning. Föreläsare: Erica Eklöf och Johanna Kristensson från Resurscentrum i Halmstad och Oribi i Lund.


Gästbloggar

Jag gästbloggar på Kugghjulet om individanpassning. Gå gärna in och läs.

/Sandra Grängstedt Mbalire


Varför ämnesintegrera?

Ämnesintegration låter så självklart teoretiskt men är paradoxalt nog inte det rent praktiskt för många. Att ämnesintegrera klingar så flott men är inte alltid lika motiverande att ta sig för.

Jag kommer ihåg mitt första år som lärare i min årskurs etta. Överambitiös. Tog bokstavsinlärningen på absolut största allvar, likaså taluppfattningen. Jag är djupt tacksam för den struktur jag fick med mig från mina lärare på universitetet kring just detta och som har gett mig en god grund att stå på. Svenskan och matematiken. SO och NO var givetvis också viktigt men jag la krutet på svenskan och matematiken samt vikten av att ha ett ordnat socialt samspel i klassrummet. Under mitt andra år började jag bli varm i kläderna men kände att något saknades. Jag kunde inte sätta fingret på det. Vi skulle arbeta med rymden och jag fick en ingivelse. För att eleverna ska få ett så stort sammanhang som möjligt varför integrerar jag inte rymden i så många ämnena som möjligt? Jag började skissa på en planering där jag ville få in så många ämnen som möjligt för att eleverna skulle få en så bred kunskap som möjligt. Jag frågade kollegor och vänner om tips på idéer. Temaarbeten var jag inte främmande för men de temaarbetena jag deltagit i hade varit i två veckor två-tre lektioner i veckan för att sedan upphöra. Jag upplevde att det inte gav eleverna något. Jag tänkte istället att om eleverna får ett tema som löper som en röd tråd genom ämnena kommer de känna igen sig och skapa ett sammanhang.

Mina tankar är knappast revolutionerande, men jag funderade ut detta på egen hand under mitt andra år som lärare vilket la en grund för hur jag skulle komma att arbeta framöver. I temat rymden fick jag in alla ämnen och eleverna skapade en sån pass gedigen kunskap att jag motiverades att fortsätta med mitt arbetssätt. När eleverna sedan i årskurs 3 skrev nationella prov blev resultaten otroliga. Elever som tidigare haft mycket svårt, hade nu skapat sig en större kunskap. Ett sammanhang. Ett sammanhang i ett andra språk (många av eleverna hade svenska som andra språk). Ett sammanhang som hjälpte dem när de skrev nationella provet så pass mycket att resultaten tog dem långt längre än vad det hade gjort utan.

Många upplever dock att ämnesintegration tar tid och försöker improvisera längs vägen. Att ämnesintegrera tar tid. Tid som du senare kan investera i genom elevernas fördjupade kunskaper. För det är just det läroplanen förespråkar: ämnesintegration och/eller ämnesfördjupning. Läroplanen menar att:

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak­grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” s.10

Genom ämnesintegrering tar man just hänsyn till förförståelse, arbetar med språket genom ord, begrepp och grammatik samt implementerar nya kunskaper hos eleverna. Läroplanen säger även:

”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanse­ras och blir till en helhet.” s.12

”Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. ” s.12

Man vinner så oerhört mycket genom att ge eleverna ett helhetsperspektiv. Ibland går det inte att integrera alla ämnen, det är ok. Man måste inte det heller. Men genom att försöka integrera så många ämnen som möjligt så skapar du ett sammanhang för eleverna. I ren språkutvecklingssynpunkt så avlastar du till viss del språket för eleverna som har ett andra språk och som då har chansen att lära in kunskaper parallellt med sin språkinlärning istället för att behöva fokusera på först språket och sedan ämneskunskaper som kan bli oerhört tungt. Det är därför varje lärares ansvar att arbeta med språket i alla ämnen och det är därför vi ska arbeta ämnesintegrerat för att stödja våra elever till att utvecklas harmoniskt där lust och nyfikenhet står i fokus.

Mitt tips är att se ut ett tema, helst i SO och NO som innehåller många begrepp, och se hur du kan implementera detta i de övriga ämnena. Våga lämna läroboken. Våga prova dig fram. Våga ämnesintegration!


Ett stort tack innan sommarlovet

Sommaren närmar sig med stormsteg, just nu kan man ju tycka att den redan är här med tanke på värmeböljan. Eftersom sommaren i princip är här så är det dags för eleverna att få sommarlov och även för oss lärare. För mig innebär detta att jag varit förstelärare i två år nu inom språkutveckling.

Jag har fått vara med om intressanta språkutvecklingsföreläsningar av otroligt kompetenta lärare. Jag har fått delta på BETT och både besökt engelska skolor som att jag fått ta del av underbara föreläsningar av bland annat James Nottingham och Torkel Klingberg. Jag har fått delta i en föreläsning av Abdul Chohan och hans arbete på Essay Academy. Jag har besökt Knutbyskolan tillsammans med försteläraren i pedagogisk utveckling för att lära oss mer om genrepedagogiken. Jag har på skolan fått tagit emot besök från bland annat Balingsnäs för att sprida inspiration om hur vi jobbar med språkutveckling på Visättraskolan. Jag har läst massor av litteratur och forskning både av Pauline Gibbons som Britt Johansson och Anniqa Sandell som James Nottingham som Barbro Vestlund.

image

Inte minst har jag fått lära mig massor av mitt arbete på skolan. Jag och försteläraren i pedagogisk utveckling har hållit i pedagogiska samtal på måndagarna där vi gjort språkutvecklande övningar, diskuterat strukturen och de språkliga dragen i en genre samt diskuterat ämnesövergripande arbete via bland annat cirkelmodellen. Vi har lyft in GAFE och arbetat i classroom för att kombinera språkutveckling och IT. Jag har gått på klassrumsbesök hos lärarna och haft givande återkopplingssamtal samt möjliggjort för lärarna att besöka varandra för att låta oss i verksamheten inspireras och ta del av varandras kompetenser. Jag har även tillsammans med biblioteksgruppen som består av mig själv och några lärare sorterat upp i biblioteket, utarbetat ett lånesystem och märkt upp böcker som legat nedpackade i lådor. Jag har även suttit i givande möten med vår biträdande chef och de andra förstelärarna på skolan där vi haft givande diskussioner hur vi ska utvecklas vidare och framåt.

Vi får heller inte glömma det läs- och skrivprojekt som jag och försteläraren i pedagogisk utveckling introducerade i höstas till F-4 som ett pilotprojekt och som har gett otroligt bra resultat. Projektet kommer inför nya läsåret introduceras även för 5-6 så hela skolan arbetar med detta. Mer om läs- och skrivprojektet kan ni läsa om här.

Hur som helst har jag fått vara med om så otroligt mycket spännande och resan fortsätter. Jag vill tacka alla fantastiska kollegor (på såväl fritids som i klasserna) som låter mig besöka dem både annonserat och oannonserat. Jag vill även tacka mina kollegor för de återkopplande samtal som vi har efter besöken men även under de pedagogiska mötena. Vi har en fantastisk kompetens på Visättraskolan och under nästa läsår hoppas jag kunna möjliggöra att lärarna går in i andra årskurser och olika ämnen. Ni har varit fantastiska!

Jag vill också tacka rektor Semira och biträdande Dounya för deras feedback och engagemang i att låta de prioriterade områdena få ta plats i verksamheten OCH att vi har tydliga arbetsbeskrivningar. Speciellt tack till Dounya som är en stor hjälp när reviderandet av våra arbetsplaner ska uppdateras.

Men mest av allt vill jag tacka Veronica Johansson, förstelärare i pedagogisk utveckling som jag haft ett nära samarbete med. Första året var det mycket svett och tårar för vilket upplägg vi skulle ha på de pedagogiska mötena, för som med allt annat måste man hitta en rutin som fungerar och det lyckades vi med. Du och jag har tillsammans besökt Knutbyskolan och livligt diskuterat genrepedagogik. Vi har tillsammans gjort en resa som varit som alla resor uppochner, med mycket arbete men alltid, alltid med humor med oss för att underlätta färden.

image

Tack så jättemycket för dessa tvår år. Nu (läs snart) tar vi semester och ses med nya krafter under läsåret 2016/2017 då jag går in på det tredje året av mitt uppdrag.

Glad sommar!


Tips på synliggörandet av strukturstegen i en narrativ text

Vi har under våra pedagogiska diskussioner på Visättraskolan pratat bl.a. om strukturstegen i en narrativ text. Lärarna har fått sitta i mindre grupper för att samtala och skriva in i documents som sedan lagts in i classroom.

Lärarna på Visättraskolan har kommit fram till riktigt bra förslag på hur man kan synliggöra strukturstegen för eleverna så därför tänkte jag här dela vad de kommit fram till för att sprida kompetens och förslag såväl för de som inte jobbar på skolan men även för den inre kretsen.

Hur synliggörs strukturstegen i en narrativ text för eleverna så den blir begriplig? 

  • Dramatisera eller rollspela en saga och ta bort t.ex. händelsen och se vad som händer. Låt även eleverna gestalta figurerna för att öva på känslohantering.
  • Läs sagor och diskutera hur sagan börjar, handlingen och slutet.
  • Visa olika typer av sagor för att visa på variation och förebilder.
  • Läs upp och visa texter som börjar med slutet för att på så vis göra dem uppmärksamma på ordningen.

image

  • Dela upp texten och sätt ut rubriker som t.ex. början, vem, var, hur, händelser och slut för att markera hur sagan är uppbyggd.
  • Kasta om delarna och se vad som händer.
  • Ta bort vissa delar ur texten, hur påverkar det berättelsen?
  • Visa filmer som börjar med slutet.
  • Lägg ut bildstöd till texten som visar strukturen och att det finns en tydlig ordning.

Hoppas detta gav inspiration till hur man kan arbeta med strukturstegen i en narrativ text.

Lycka till!


Är språket viktigt eller inte?

Jag och försteläraren i pedagogik arbetar med genrer på våra pedagogiska möten med lärarna. När vi arbetar med genrer kommer vi ofta in på hur strukturen är uppbyggd i en text och även de språkliga drag texten har.

image

(Bild: Privat)

Strukturen är oftast lättast att beskriva då den är konkret och tydlig. Det som blir lite knepigare är språket. Texter kan vara knepiga i sig att skriva för eleverna men grundkärnan är ju trots allt språket, har du inget språk blir det svårt att uttrycka sig och producera en text. Vill du å andra sidan inte producera en text utan arbeta med en instruerande genre men i rörlig bild som t.ex. i film så behöver eleverna även där språket och strukturen.

Strukturen i en specifik genre är oftast konkret och det finns många övningar för detta. Det är väldigt lätt att vi säger till eleverna att vi ska skriva faktatext och sedan godtar att eleverna använder ord som: Björnen HAR päls, björnen ÄR brun, alltså enkla satser. Detta är så klart ok om vi har elever som inte kan eller behärskar språket eller elever som t.ex. inte kan läsa eller skriva ännu. Men elever som utvecklas i sitt skriftspråk måste också ges förutsättningar i hur de kan utveckla sin text rent språkligt. Har de lärt sig strukturen blir den inte ett hinder men utvecklas inte det språkliga brister till slut texten.

Vår utmaning som pedagoger är att ge verktyg till eleverna både vad gäller struktur för en genre och språket. Elever i åk 3 t.ex. ska kunna skriva en faktatext och en berättande text. Arbetar man då i den åldern behöver vi vara väl bevandrade i genrerna och vägleda eleverna både i struktur och genom språket.

Följer vi cirkelmodellen så ingår uppgifter där vi arbetar mycket med just struktur och modeller av texter. Här har vi även chansen att implementera språket och vidareutveckla språket. Missar vi den delen så blir texten haltande. Texten kan vara ok för stunden men den kommer behöva vidareutvecklas eftersom elevernas språk stärks och då behöver de också utmanas och ges chanser till att arbeta språkutvecklande.

Det vi ofta glömmer är att språket är kulturellt bundet och det som gör det svårt att lära sig ett språk är hur väl (eller inte) du förstår kulturen till språket. Anländer vi t.ex. till Sverige behöver vi förstå kulturen i Sverige för att utveckla språket och förstå hur man uttrycker sig. I Sverige räcker det med att vi säg ett hej när vi hälsar på varandra men i andra kulturer anses det direkt oartigt om man inte först frågar hur familjen mår. Vi behöver alltså låta eleverna inte bara arbeta språkutvecklande på lektionen,utan de behöver också delta i olika kulturella sammanhang både i och utanför skolan samt lära sig att samspela med andra elever som talar språket mer flytande för att lättare kunna ta det till sig. Eleverna behöver även få olika kulturella sammanhang förklarade för sig och hur de förväntas agera och uppföra sig för att de tydligt ska kunna ta till sig detta istället för att behöva ”läsa mellan raderna”.

image (Bild: Från Visättraskolans fritidshem)

Språkutveckling är komplext men också fantastiskt roligt. Se till att leka med språket ofta med eleverna så att de inte ser det som en tyngd när de sen ska arbeta med det, detta gäller små elever som stora.

Jag vill alltså belysa vikten av hur viktigt språket är för eleverna, oavsett om vi redan tänker på det i vardagen eller inte så är det trots allt språket som binder oss samman och som i slutänden allt som oftast leder till goda relationer som är otroligt viktiga för att eleven ska utvecklas och känna tilltro till sin egen förmåga.

På språkligt återseende!


Gissa och lucktext

I måndags var det dags för språkutvecklingsgrupper igen tillsammans med lärarna som blev satta med språkövningar.

Första språkövningen gick till så att lärarna delades in i A och B grupper. A-gruppen fick gå ut i korridoren en stund medan B-gruppen sedan fick se en bild på en ren och ord de inte skulle få använda var ren, hjortdjur, samer fjäll, älg, rådjur, horn. B-gruppen skulle alltså beskriva djuret utan att använda dessa ord. A-gruppen kallades in och de fick börja beskriva. Självklart kan man försvåra och förenkla den här övningen. Då  barns första 100 ord består mestadels av substantiv och lite verb så är just beskrivningar svåra. Därför är detta bra för språket och för att förmedla någonting. Lärarna klarade givetvis detta galant.

Efter att vi läst lite om renen så fick lärarna sitta två och två och stryka under renens kroppsdelar och sedan skriva detta på tavlan som sedan skulle ner i en lucktext. Detta är bra för eleverna för att skapa en ämnesspecifik bank samt sätta in orden i ett sammanhang för att på så sätt befästa orden och kunna använda dem.

 

Prova gärna och berätta hur det gick.

Lycka till!


Språkutveckling möter idrott

Jag har besökt vår ena idrottslärare Marielle som hade idrott med en av våra fyror. Eleverna samlades på mattor istället för bänkar vilket uppskattades massor av eleverna.

image

Eleverna hade eget val och hade på den här lektionen bestämt sig för att leka tjuvar i natten. Marielle tog upp på projektorn frågor som eleverna skulle diskutera med varandra om t.ex. regler och undvikande av skador. Marielle gick runt och pratade med eleverna och frågade vad de kommit fram till. Sedan hölls en återsamling där eleverna fick knyta ihop vad eleverna hade pratat om i sina smågrupper så alla fick höra vad som gällde. De pratade om att värma upp vilket eleverna själva fick ge förslag på hur de skulle värma upp och framför allt varför detta var så viktigt. Eleverna fick diskutera sig fram till vilken uppvärmning de skulle ha och det blev tunnelkull som eleverna själva fick förklara reglerna kring. Efter uppvärmningen var det dags att leka deras lek som de själva valt. Innan detta samlades eleverna i ring tillsammans med Marielle och eleverna fick förklara reglerna. Därefter fick de hjälpas åt att plocka fram materialet och under tiden diskuterade de, speciellt när de tjocka mattorna ska fram hur de ska göra. Därefter fick de leka sin lek. De hade sedan en återsamling där Marielle bedömde förståelsen av vad de tränat och ställde frågor relaterat till detta.

image

På Marielles lektion visar hon en fantastisk språkutveckling genom att använda ämnesord och begrepp som är anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. Hon knyter sedan ämnesbegrepp till tidigare erfarenheter och vad de tidigare gått igenom för att skapa förförståelse och påminnelse. Hon använder ett rikt utbud av material med hjälp av projektor, mattor och kroppsspråk. Ämnesinnehållet är tydligt och anpassat samt visas på projektorn i idrottshallen. Marielle ser till att eleverna kommunicerar och har en aktiv interaktion både med varandra och Marielle. Det imponerande i detta är att Marielle arrangerar samtalen i princip som i ett klassrum där de får uppgifter som de får diskutera både i mindre grupper men även återkoppla i helgrupp. Det muntliga språket är anpassat till elevernas språknivå. Marielle såväl som eleverna förklarar tydligt de uppgifter och instruktioner som de ska göra.

Under lektionen talar Marielle tydligt, säger samma sak på olika sätt, betonar, använder bildspel och ger ledtrådar. En variation av frågetyper och kognitivt komplexa frågor ställs som till exempel vad konditionsträning är, vilken/vilka muskler tränades under deras lektion samt nämnde vad de tränat i överlag. Eleverna får tillräckligt med betänketid av Marielle som i sin tur ser till att de ökar förståelsen i samarbete med andra innan de samlas i helgrupp. Marielle ger även regelbundet feedback på elevernas yttranden både innehållsmässigt och deras arbetssätt. Det som utmärker Marielle i hennes arbete är hur hon uppmuntrar eleverna att beskriva vad de menar istället för att peka och säga: där. Det visar på en språklig feedback som är nyttig för eleverna för att utveckla språket vidare. Att i slutet av lektionen gå igenom med eleverna vad de tränat och vad de gjort under lektionen visar på en bedömning av förståelse och inlärning av ämnet.

 Tack så mycket Marielle för att jag har fått vara med på din lektion och se en fantastisk språkutveckling i det praktiska vilket blir en kontrast mot det teoretiska.

 


Besök i vår förberedelseklass 1-3

Jag besökte skolans förberedelseklass och blev direkt inbjuden i ring. Tina och eleverna genomförde en presentationsrunda och inkluderade mig i den. Därefter räknade de hur många de var den här dagen med hjälp av ramsräkning. Sedan gick de över och pratade om hur många som saknades. Tina visade även med siffror och olika räknesätt hur man kunde komma fram till både hur många som var närvarande men även hur många som saknades. Eleverna fick förklara hur de tänkte och även lära sig begreppet kontrollräkna. Tina bad sedan eleverna att ta fram sina läxor, lite oklarheter kring hur läxan skulle ha genomförts uppstod så Tina beslutade att byta uppgift.

Alla elever fick ställa sig upp och tillsammans sjöng vi en visa om tummen som fryser, klappade fem gånger, stampade sex gånger och snurrade tre gånger. Därefter fick de öva på rollspel och att föra en dialog utifrån när de bakade semlor veckan innan. I slutet så fick två flickor läsa upp sin dialog frivilligt. Tina stöttade upp hela tiden genom att uppmuntra dem att tänka på att tala tydligt och med varandra.

image 

I just en förberedelseklass är det av största nödvändighet att arbeta språkutvecklande och att vara hos Tina är magiskt. Ämnesord och begrepp är anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. Ämnesinnehållet anpassades till elevernas olika kompetenser (t.ex. i text och uppgifter) genom att det fanns två olika svårigheter på dialogerna, en kort och en lite längre. Eleverna fick även öva på en viss typ av rollspel vilket blir en betydelsefull och språklig aktivitet. Tina knöt tydligt an till nya ämnesord och innehåll kring tidigare upplevelser och erfarenheter. Det muntliga språket är anpassat till elevernas språknivå. Tina ger även tydliga förklaringar och instruktioner så alla förstår vad de ska göra. Tina och eleverna använder sig av olika tekniker för att förtydliga ämnesbegrepp både genom gester, kroppsspråk, demonstrationer och bilder. Eleverna ges möjligheter till att använda språkliga strategier och får även översättning när språket inte räcker till, otroliga resurser som stärker upp och hjälper till med språkutvecklingen. Tina stöttade hela tiden genom att tala tydligt, betona och visa. Tina såg även till att ställa kognitivt utmanande frågor så alla fick tänka och även ge möjlighet till att förklara. Interaktionen var stor både mellan lärare och elev och mellan elever. Eleverna gavs gott om betänketid och hade stöd av de språkliga resurserna. Tina använde sig av alla språkfärdigheterna såsom tala, lyssna, skriva och läsa. Feedback på elevernas språk gav Tina regelbundet och uppmuntrade ofta.

Stort tack Tina för besöket.

 


Språkövningar från pedagogiska möten

Här kommer beskrivningar på språkutvecklande övningar när man arbetar med bland annat narrativ text (självfallet kan dessa användas utan att man arbetar med just den här genren) som personalen på Visättraskolan bland annat provade på på en av våra pedagogiska möten:

Karaktärer

Läs in er på en saga/berättelse, arbeta med sagan genom att diskutera, återberätta, skapa arbetsuppgifter och titta på film om det finns om sagan. Se till att eleverna bekantar sig med karaktärerna. När ni känner att eleverna har tillräckligt bra kännedom om sagan och karaktärerna så sätt eleverna i par. En av eleverna i elevparet ska nu föra sig och agera som en av karaktärerna. Den andra ska intervjua personen, antingen styrt eller fritt. Den som spelar en karaktär behöver inte hitta på svar utan kan svara sanningsenligt men ska föra sig som karaktären så likt som möjligt. En otroligt rolig övning som lockar till skratt och eleverna får även komma i kontakt med känslor att öva sig på att sätta sig in i en annan roll än sin egen.

Språkliga/grammatiska strukturer

Efter att ni pratat med eleverna hur en narrativ text är uppbyggd och vilken grammatik som krävs (detta kan varieras från stor bokstav och punkt till substantiv, adjektiv och verb till konjunktioner och djupare grammatik) ge eleverna en kortfattad version av sagan (om sagan inte är flera sidor lång och kan få plats på ett A4 så behöver den inte sammanfattas). Instruera eleverna att först individuellt leta efter grammatiska strukturer som ni berättar vilka de är. Ska eleverna leta efter stor bokstav och punkt samt substantiv så berätta det. Eleverna får markera i texten. Efter en stund så be eleverna att sitta två och två och markera i texten.

Citat från en av lärarna: ”Först när man satt själv blev det oförståeligt men när vi fick sitta två och två så började man se det på ett annat sätt och hittade fler och fler ord och man såg nya strukturer man tidigare inte sett. Så häftigt! Det här måste man ju jobba mer med!”

OBS! Lärarna fick ett professionellt språk att arbeta med och större omfång såsom aktionsprocesser, nominalgrupper, evaluernade språk, specifika deltagare osv.

Nominalgrupper och indirekt tal

Lärarna fick även sitta i två olika grupper delat på F-6. Ena gruppen fick arbeta med nominalgrupper, att beskriva ett substantiv. De fick en bild på en häxa och skulle beskriva häxan: Jag ser en ful häxa. Jag ser en ful och arg häxa. Jag ser en ful, arg och kutryggig häxa osv.

Andra gruppen fick öva på att omsätta indirekt tal till direkt tal för att se skillnaden.

Vi kom även i gemensamma diskussioner in på att man kan färgsätta olika ordklasser för att det ska bli enklare för eleverna. Både Karlstadmodellen och Montessori har färgsättningar för just detta. Om man vill läsa mer om karlstadmodellen så klicka här.

Är man intresserad av Montessorimaterial finns det här.

Även de Bonos hattar kom på tal och om dessa kan du läsa här.

Lycka till!