Besök i vår förberedelseklass 1-3

Jag besökte skolans förberedelseklass och blev direkt inbjuden i ring. Tina och eleverna genomförde en presentationsrunda och inkluderade mig i den. Därefter räknade de hur många de var den här dagen med hjälp av ramsräkning. Sedan gick de över och pratade om hur många som saknades. Tina visade även med siffror och olika räknesätt hur man kunde komma fram till både hur många som var närvarande men även hur många som saknades. Eleverna fick förklara hur de tänkte och även lära sig begreppet kontrollräkna. Tina bad sedan eleverna att ta fram sina läxor, lite oklarheter kring hur läxan skulle ha genomförts uppstod så Tina beslutade att byta uppgift.

Alla elever fick ställa sig upp och tillsammans sjöng vi en visa om tummen som fryser, klappade fem gånger, stampade sex gånger och snurrade tre gånger. Därefter fick de öva på rollspel och att föra en dialog utifrån när de bakade semlor veckan innan. I slutet så fick två flickor läsa upp sin dialog frivilligt. Tina stöttade upp hela tiden genom att uppmuntra dem att tänka på att tala tydligt och med varandra.

image 

I just en förberedelseklass är det av största nödvändighet att arbeta språkutvecklande och att vara hos Tina är magiskt. Ämnesord och begrepp är anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. Ämnesinnehållet anpassades till elevernas olika kompetenser (t.ex. i text och uppgifter) genom att det fanns två olika svårigheter på dialogerna, en kort och en lite längre. Eleverna fick även öva på en viss typ av rollspel vilket blir en betydelsefull och språklig aktivitet. Tina knöt tydligt an till nya ämnesord och innehåll kring tidigare upplevelser och erfarenheter. Det muntliga språket är anpassat till elevernas språknivå. Tina ger även tydliga förklaringar och instruktioner så alla förstår vad de ska göra. Tina och eleverna använder sig av olika tekniker för att förtydliga ämnesbegrepp både genom gester, kroppsspråk, demonstrationer och bilder. Eleverna ges möjligheter till att använda språkliga strategier och får även översättning när språket inte räcker till, otroliga resurser som stärker upp och hjälper till med språkutvecklingen. Tina stöttade hela tiden genom att tala tydligt, betona och visa. Tina såg även till att ställa kognitivt utmanande frågor så alla fick tänka och även ge möjlighet till att förklara. Interaktionen var stor både mellan lärare och elev och mellan elever. Eleverna gavs gott om betänketid och hade stöd av de språkliga resurserna. Tina använde sig av alla språkfärdigheterna såsom tala, lyssna, skriva och läsa. Feedback på elevernas språk gav Tina regelbundet och uppmuntrade ofta.

Stort tack Tina för besöket.

 


Språkövningar från pedagogiska möten

Här kommer beskrivningar på språkutvecklande övningar när man arbetar med bland annat narrativ text (självfallet kan dessa användas utan att man arbetar med just den här genren) som personalen på Visättraskolan bland annat provade på på en av våra pedagogiska möten:

Karaktärer

Läs in er på en saga/berättelse, arbeta med sagan genom att diskutera, återberätta, skapa arbetsuppgifter och titta på film om det finns om sagan. Se till att eleverna bekantar sig med karaktärerna. När ni känner att eleverna har tillräckligt bra kännedom om sagan och karaktärerna så sätt eleverna i par. En av eleverna i elevparet ska nu föra sig och agera som en av karaktärerna. Den andra ska intervjua personen, antingen styrt eller fritt. Den som spelar en karaktär behöver inte hitta på svar utan kan svara sanningsenligt men ska föra sig som karaktären så likt som möjligt. En otroligt rolig övning som lockar till skratt och eleverna får även komma i kontakt med känslor att öva sig på att sätta sig in i en annan roll än sin egen.

Språkliga/grammatiska strukturer

Efter att ni pratat med eleverna hur en narrativ text är uppbyggd och vilken grammatik som krävs (detta kan varieras från stor bokstav och punkt till substantiv, adjektiv och verb till konjunktioner och djupare grammatik) ge eleverna en kortfattad version av sagan (om sagan inte är flera sidor lång och kan få plats på ett A4 så behöver den inte sammanfattas). Instruera eleverna att först individuellt leta efter grammatiska strukturer som ni berättar vilka de är. Ska eleverna leta efter stor bokstav och punkt samt substantiv så berätta det. Eleverna får markera i texten. Efter en stund så be eleverna att sitta två och två och markera i texten.

Citat från en av lärarna: ”Först när man satt själv blev det oförståeligt men när vi fick sitta två och två så började man se det på ett annat sätt och hittade fler och fler ord och man såg nya strukturer man tidigare inte sett. Så häftigt! Det här måste man ju jobba mer med!”

OBS! Lärarna fick ett professionellt språk att arbeta med och större omfång såsom aktionsprocesser, nominalgrupper, evaluernade språk, specifika deltagare osv.

Nominalgrupper och indirekt tal

Lärarna fick även sitta i två olika grupper delat på F-6. Ena gruppen fick arbeta med nominalgrupper, att beskriva ett substantiv. De fick en bild på en häxa och skulle beskriva häxan: Jag ser en ful häxa. Jag ser en ful och arg häxa. Jag ser en ful, arg och kutryggig häxa osv.

Andra gruppen fick öva på att omsätta indirekt tal till direkt tal för att se skillnaden.

Vi kom även i gemensamma diskussioner in på att man kan färgsätta olika ordklasser för att det ska bli enklare för eleverna. Både Karlstadmodellen och Montessori har färgsättningar för just detta. Om man vill läsa mer om karlstadmodellen så klicka här.

Är man intresserad av Montessorimaterial finns det här.

Även de Bonos hattar kom på tal och om dessa kan du läsa här.

Lycka till!


Tankekarta

image

Tankekartor är bra att göra när man vill strukturera upp information som man samlar på sig om ett ämne. Ska man arbeta om t.ex. naturen så fråga eleverna vad de kan om naturen eller vad de tänker på när de hör naturen. Gör sedan en ny tankekarta när ni samlat på er information och jämför med vad ni kunde innan och vad ni nu lärt er.

Blir tankekartan full kan man sortera upp informationen istället. Ni kanske har läst om ett ämne och vill samla all information i en tankekarta. Dela då ut post-it lappar där eleverna får skriva ner den information som just de hittat, antingen i grupper eller individuellt. På så vis kan ni se hur ni ska strukturera upp informationen så den blir mer lättöverskådlig. Kanske är det så att er andra tanketavla med mer information behöver sorteras in i kategorier och underkategorier för att få det så överskådligt som möjligt?

Mycket nöje!


Röd tråd hos treorna

Jag besökte treorna på deras svenskalektion. Jag började mitt besök hos Carina som först gick igenom dagen och sedan läste högt ur läsläran; Vi läser. Carina stannade då och då upp i högläsningen och gick igenom eventuellt svåra ord eller allmän ordförståelse efter vägen. Hon betonade, vägledde och hjälpte eleverna hela tiden samt skrev upp orden på tavlan. Hon ställde även frågor på texten för att öka läsförståelsen. När högläsningen var klar så repeterade hon homonymer och synonymer, något klassen pratat om sen tidigare. Eleverna kunde förklara vad orden innebär och gav även exempel något Carina visade via tavlan samt tydliggjorde även skillnaderna på begreppen.
Här lämnade jag Carina och smög in till Theres som höll på med exakt samma sak. Vilken känsla att gå från ena parallellklassen till den andra och ändå ha med sig hela sammanhanget exakt samtidigt, otroligt häftigt! Det var som att aldrig behöva byta klassrum egentligen. Hos Theres fick eleverna sedan öppna google classroom, som de arbetar en hel del med, och göra relaterade uppgifter till det som diskuterats på lektionen (detta genomfördes även i parallellklassen). I google classroom låg dokument med tillhörande uppgifter på just begrepp, ordförståelse och läsförståelse. Ämnesinnehållet var anpassat i text och bild.

Ur ett språkutvecklingsperspektiv så var ämnesord och begrepp anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå. Carina och Theres använde sig av varierat material såsom tavlan, läseboken och iPad. Ämnesinnehållet anpassades till elevernas olika kompetenser i både text (högläsning, google documents) och uppgifter (google classroom, google documents). Ämnesbegrepp knöts tydligt till elevernas tidigare upplevelser och vad de tidigare gått igenom. Nya begrepp knöts tydligt till innehåll som tidigare lärts in samt upprepades och skrevs upp på tavlan. Det muntliga språket var anpassat så även tydliga instruktioner och uppgifter. Både Carina och Theres gav ledtrådar, talade tydligt, betonade och skrev ner nyckelord. Det gavs goda möjligheter till interaktion och djupgående diskussioner mellan lärare och elever, samt mellan elever kring ämnesbegreppen och uppgifterna. Eleverna fick tillräckligt med betänketid både vid genomgångar och i arbete med uppgifter. Carina och Theres hade genom tydliga genomgångar, diskussioner och uppgifter skapat en stimulerande aktivitet för att tillämpa språk- och ämneskunskaper i klassen. Dessutom integrerade Carina och Theres alla språkfärdigheter (läsa, tala, skriva, lyssna) direkt i början av lektionen, otroligt skickligt. Eleverna fick även feedback kontinuerligt från början av lektionen till slutet. En otroligt språkutvecklande lektion och helt fantastiskt att kunna gå emellan klassrummen och samtidigt kunna följa den röda tråden.

Stort tack Carina och Theres för både en inspirerande och språkutvecklande upplevelse.


Two stars and a wish

Jag besökte Henrik som hade svenska i en av femmorna. Henrik berättade att de arbetat en del med formativ bedömning och eleverna fick förklara vad det begreppet innebar. Efter det så berättade eleverna att de tidigare fått läsa en beskrivande text som de sedan skulle avsluta. På den här lektionen skulle eleverna läsa upp sina texter. De som lyssnade skulle ge feedback till den som läste genom att säga det som var bra och ge en önskan om vad som kunde förbättras, two stars and a wish. Eleverna som lyssnat gav feedback på både innehåll, läsning vad gäller hastighet, inlevelse och tydlighet samt hur texten upplevdes. Eleven som läst upp sin text antecknade för att ta till sig detta i vidare arbeten.

Ur ett genrepedagogiskt perspektiv har eleverna arbetat med genren narrativ och fått en uppfattning om hur den är uppbyggd. Ur ett språkutvecklingsperspektiv får eleverna läsa upp sina egna texter som de skrivit med egna ord som är anpassade efter deras ålder. Henrik har även arbetat mycket med konjunktioner vilket syntes och hördes i elevernas texter. Eleverna har använt sina ipads i skrivningen och läst ursprungstexten ur en lärobok, Henrik använder alltså varierat arbetsmaterial. Ämnesinnehållet är anpassat efter eleverna. Det muntliga språket var anpassat och eleverna fick själva träna på att framföra muntliga presentationer både genom att de som läste fick öva på sitt sätt att framföra ett budskap men även för eleverna som gav feedback på vad de önskade att uppläsaren skulle träna mer på vilket blir en språkutveckling styrd av eleverna. Henrik fanns hela tiden med i gruppen och stöttade eleverna genom uppmuntran, påminnelser och gav ledtrådar.

Henrik öppnade även upp för diskussioner mellan sig och eleverna samt gav betänketid till de som behövde detta när feedback återkopplades. Detta är en otroligt bra aktivitet där läraren håller sig i bakgrunden genom att tidigare ha byggt en grund för eleverna och som de sedan utvecklar och bygger vidare på tillsammans genom just uppläsning och feedback. Istället för att Henrik ger återkoppling, vilket han naturligtvis också gjorde då och då, så fick eleverna vara de som styrde och Henrik var mer i bakgrunden och stöttade upp. En fantastisk insats som ger eleverna mod, självförtroende och ökad språkutveckling.

image

Tack Henrik!


Läs- och skrivprojekt

Jag och min kollega Veronica Johansson har lett lärarmöten under förra läsåret i språkutveckling där vi pratat mycket om bland annat cirkelmodellen och vikten av att arbeta efter denna för att utveckla språket hos eleverna. Vi utgick ifrån boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons.

Under läsåret 2015/2016 ville vi fördjupa cirkelmodellen och arbetet på skolan genom ett läs- och skrivprojekt. Ursprungstanken är att arbeta med ålders- och ämnesintegrerad undervisning som leder till att elevernas språkliga kunskaper stärks, kvaliteten på elevernas egna presentationer höjs samt att självkänsla och delaktighet ökar. För att komma dit behöver eleverna få arbeta i ett socialt sammanhang men också få den individuella anpassning de behöver allt utifrån det sociokulturella perspektivet. Under och efter ett arbetsområde behöver läraren tillämpa formativ bedömning och dokumentation. Arbetet ska sedan delas med andra, helst utanför sin egna klass.

12191392_414711555399643_7375236496512683006_n

Hur fungerar då läs- och skrivprojektet?

I en klass kanske man arbetat med temat vikingarna och ämnesintegrerad undervisning har förekommit. Eleverna får då gå ut i andra klasser och redovisa sitt arbete, hur många klasser och vilka bestämmer oftast eleverna. Det gäller att eleverna tänker efter vilken mottagare just deras tema kan vara lämpligt för och hur behöver de anpassa sin redovisning för eventuell åldersnivå. Klassen som tar emot besök kan efteråt prata om redovisningen, alternativt rita, skriva eller på annat sätt redogöra tankar och idéer de precis fått från det de tagit del av. Klassen behöver inte arbeta med ett tema för att redovisa, de kan lika gärna få läsa böcker för yngre elever eller läsa upp en dikt de har skrivit. Syftet är helt enkelt att arbetsområdet som man arbetat med ska bli meningsfullt, motiverande, begripligt och hanterbart.

F-4 har pilotstartat projektet under det här läsåret och under nästa läsår kommer 5-6 att invigas i projektet. Hos F-4 har fyrorna redovisat för treorna om sitt vikingaprojekt, treorna har besökt förskoleklasserna för att prata om sin första skoldag, tvåorna har redovisat rymden för förskoleklasserna, ettorna, treorna och fyrorna, tvåorna har redovisat sina djur och växter för ettor, treor och fyror,  förskoleklassen har besökt tvåorna för att prata om sin svampar och fåglar samt att tvåorna har haft högläsning för förskoleklasseleverna. Det har varit hög aktivitet på att dela med sig.

Syns det någon utveckling på elevernas språkliga kunskaper, kvaliteten på presentationerna, självkänslan och delaktigheten?

Ja. Vad gäller språkutvecklingen upplever lärarna att eleverna lär sig nya ämnesspecifika ord, de får ta emot och ge feedback och genrer och ämnesövergripande arbetssätt blir mer synliggjort. Vad gäller presentationer så blir eleverna mer trygga och bekväma i att redovisa. Vad gäller självkänslan och delaktigheten så ökade självsäkerheten hos eleverna genom att få gå ut och dela med sig av sina arbeten, de yngsta vågade sig ut i andra klasser och det fick upp ögonen för eleverna att det är viktigt att öva sig innan. Eleverna växer i sina egna och andras ögon och ingen anser att man är bättre än någon annan utan alla tar till sig den kunskap som de delar med sig av.

12356789_423405724530226_444586390901886041_o

Det bästa är ändå att samhörigheten har ökat i klasserna då arbetena blir synliggjorda och vi får se mer av klasserna än när alla håller sig i sina klassrum.

Läs- och skrivprojektet följs upp under terminerna och utvärderas i slutet av läsåret. Eftersom detta är vårt första år och vi redan ser positiva resultat så kommer läs- och skrivprojektet att fortskrida framöver. Otroligt spännande.

12316389_10153446977413773_7378752644060461039_n

 

 

 

 

 

 


Dictogloss

Ett tips på språkutvecklande övningar är bland annat dictogloss. Dictogloss är en bra användning när eleverna arbetar med genrer i synnerhet.

Dictogloss fungerar på följande sätt:

Läs upp en text som är bekant för eleverna i den genre ni arbetar med. Läs den två gånger, eleverna ska bara lyssna. Tredje gången du läser så ska eleverna få anteckna det de hör och hinna med att skriva. Se till att läsa i lagom takt och poängtera att de inte behöver tänka på stavning eller handstil.

Därefter sätter sig eleverna två och två för att återskapa texten du läst upp. De ska även få ihop textens struktur och dela med sig av varandras anteckningar. Låt dem sitta i några minuter. Därefter paras de ihop med två andra par så de blir fyra. Se nu över texten. Är strukturen korrekt? Har eleverna fått med allt? Då kan det vara läge att kolla grammatiska strukturer och peta i texten utan att avslöja för mycket. De får skriva på ett stort papper den gemensamma texten.

Titta sedan tillsammans på texten via en projektor och diskutera strukturen, de språkliga dragen och grammatiska strukturer.

 

Övningen går att anpassa för alla åldrar. För de allra yngsta kan man bara korta ner texten och sedan ge dem bilder som de ska sätta ihop i rätt ordning först två och två och sedan fyra och fyra för att se att allt blev rätt. För elever mellan 7-9 år kan texten behöver läsas två gånger till när de antecknar för att hinna med. Elever 10-12 år kan ha en mer omfattande text med mer fokus på grammatik och så vidare. Alla övningar går att anpassa för ålder, grupp och kunskapsnivå.

image

Lycka till! 🙂


Språkutveckling och ämnesintegration med musik

 

Jag vill lyfta vår musiklärare Marianne och hennes fantastiskt språkutvecklande lektion med 6AB.

Marianne började lektionen med att repetera musikens hus: puls, tempo, taktart, rytm, melodi, ackord m.m. För varje ord och begrepp förklarade hon ordet för eleverna. Marianne gled även in på fjärdedelstakt och åttondelstakt och uppmuntrade eleverna att klappa takten för att få en förståelse för skillnaden och hur en takt ter sig. Hon fanns som en stöttepelare hela tiden. Marianne satte sedan igång musik som eleverna sedan fick klappa takten till hela tiden med ledning och stöttning av henne själv. Vid ett tillfälle fick eleverna ställa sig upp och stampa rytmen för att uppfatta skillnaden mellan takt och rytm. Marianne stöttade upp genom att själv visa med kroppen men också genom att be eleverna själva att berätta vad som händer. Eleverna fick diskutera sig fram till vad och hur rytmen förändras till. Marianne tog tillfället i akt att repetera vad rytm är för att sedan gå över till att variera rytmen.

Hon gick sedan över till melodi och vad det var. Hon uppmuntrade en elev att spela ett ackord och samtidigt förklara vad eleven gjorde på ett så kallat musikspråk.

Marianne använde även för gruppen kognitivt utmanade frågor för att de skulle tänka till extra och hänga med på lektionen. När eleverna ombads att spela och sedan förklara vad de gjorde så bekräftade hon att de lätt kan spela det som de gått igenom på lektionen men det är svårare att förklara det och därför ägnar de så stor tid till just detta. Eleverna fick därefter välja notblad de skulle spela efter och börja spela på antingen keyboard eller gitarr.

Marianne kom även in på olika begrepp som hör till matematiken såsom varannan, km omvandlat till hastighet, multiplicera, fjärdedel, dubbelt och åttondel. Hon gled även in på svenskan genom att förklara orden i musikens hus, engelska ord som behövde översättas och idrotten när man pratar om t.ex. puls. Hon lyckades även ämnesintegrera både matematik, svenska, engelska och idrott i sitt eget ämne samt såg till att ta sig tiden till att förklara och repetera.

Ur ett språkutvecklingsperspektiv så var ämnesorden anpassade efter elevernas ålder och undervisningsnivå. Ämnesorden knöts till tidigare erfarenheter och andra ämnen där man diskuterar just detta. Målet med lektionen presenterads i början för att tydliggöra för eleverna vad de skulle fokusera på. Det fanns ett gediget och varierat material för eleverna med bildstöd och stöttning av musikläraren. Det muntliga språket var anpassat till elevernas språknivå och det gavs goda möjligheter till interaktion mellan lärare-elev med goda förutsättningar för stöttning. Marianne stöttade eleverna hela tiden genom att tala tydligt, sa samma sak på olika sätt, skrev ner på tavlan, betonade, visade med kroppen, använde bilder och så vidare. Instruktioner och förklaringar var tydliga och kroppsligt redovisade. Hon gav regelbundet feedback till eleverna och uppmuntrade dem ofta. Hon utmanade även eleverna kognitivt.

Tack Marianne och vilket trolleri det var att få se dig ämnesintegrera och jobba med språket i ditt eget ämne. Magiskt!

image

 


Besök hos Visättraskolans förskoleklass del 2

Jag har även haft förmånen att få gå in till vår andra förskoleklass. Läs och inspireras!

Jag var tidig in i vår andra förskoleklass. Jag satt och försökte göra mig osynlig, det gick inte så bra eftersom några barn upptäckte mig och jag blev presenterad. Alla samlades framme vid tavlan. En av pedagogerna frågade vilka som hade fler än sex bokstäver i sina namn. Namnlapparna låg utspridda på golvet. Eleverna hittade sina namn och satte dem på tavlan. Likaså med frågan om vilka som har färre bokstäver än sex i sitt namn och vilka som hade exakt sex bokstäver i sitt namn.
Sedan räknade de alla som var på plats och tog bort de som inte fanns där. De sjöng även en veckosång med tillhörande tecken.
Pedagogen gick sedan igenom dagen och sedan var det dags för forskargruppen att gå iväg så de ställde sig på ett led. Det var dem jag skulle följa med.

Vi gick till ett annat rum. En av pedagogerna placerade ut eleverna på mattan och bjöd även in mig att sitta med. Spännande! Pedagogerna plockade fram planscher med bild och text om olika svampar. Eleverna hade under hösten läst om svampar, varit i skogen och tittat på svampar, ritat och skrivit om svamparna i grupper. Pedagogerna frågade grupperna vad deras rubrik var, var den stod på planschen och bad dem berätta om sina svampar. De lyfte även att det var faktatexter de hade skrivit och repeterade ordet fakta eller forska. Alla elever kunde redogöra något om svamparna.

Därefter pratade pedagogerna om hur de skulle dela med sig av sin kunskap. Det lyftes att de hade fått besök i sina klasser av olika årskurser och de ville ju också gå och redovisa i andra klasser, kanske till och med för hela skolan! Pedagogerna frågade då hur man gör när man redovisar och skrev på tavlan det som eleverna sa. De visade även med kroppsspråk och exempel hur man agerar och inte och eleverna fick rätta dem eller hålla med. Därefter var det dags att öva på att redovisa. Jag blev inbjuden i en grupp och pedagogerna tog resten av gruppen. I min grupp pratade eleverna om vad de skulle säga, memorerade och repeterade. Sedan kom en av pedagogerna tillbaka och då fick min grupp redovisa för pedagogen. Tiden rann iväg och plötsligt var vi tvungna att avsluta och gå tillbaka för lunchen närmade sig.

Ur ett språkutvecklingsperspektiv så var ämnesorden och begreppen anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå samt att ämnesbegreppen knöts till det som de tidigare lärt in och forskat om. Eleverna hade haft material för att öva in ämneskunskaper och begrepp i klassen. Nya begrepp knöts tydligt till elevernas erfarenheter och intressen. Ämnesinnehållet anpassades även till elevernas olika kompetenser i skriftspråket, via bilder och till viss del läsning (ljuda/bokstavskännedom). De hade använt ett rikt utbud av läromedel med böcker, skogsutflykter och bilder. När pedagogerna frågade hur redovisningar skulle genomföras så skrev pedagogerna ner detta på tavlan för att eleverna skulle få möta skriftspråket. Det muntliga språket var anpassat till elevernas språknivå. Under lektionen så stöttade pedagogerna eleverna i förståelse och formulerande på olika sätt samt använde kognitivt utmanande frågor som t.ex. färre och fler.
Det fanns även en rik interaktion mellan lärare-elev. Det framkom även tydligt att interaktionen hade varit aktiv mellan eleverna under forskarstadiet. Alla språkfärdigheter fanns med: tala, lyssna, läsa och skriva. Dessutom använde sig pedagogerna av genrepedagogiken och fokuserade på faktatexter på ett enkelt cirkelmodellsbaserat sätt som gjorde att den röda tråden synliggjordes trots att jag bara fick se slutprodukten.

Tack FA för ett magiskt besök!


Besök hos Visättraskolans förskoleklass del 1

Jag har den fantastiska förmånen att få besöka olika klasser i mitt språkutvecklingsuppdrag. Just idag vill jag lyfta vår ena förskoleklass och deras arbete.

Jag smög in till vår ena förskoleklass och satte mig stilla i ett hörn. Eleverna samlades och delades in i två grupper i olika delar av klassrummet med en förskolepedagog i den ena hörnan och en förskolepedagog i den andra. De skulle gemensamt arbeta med bokstaven E fast på olika sätt. Här förvänta jag mig att det skulle bli rörigt, det är ju trots allt över 20 barn i ett och samma klassrum men uppdelat. Ack så fel jag hade! Det var en behaglig arbetsro och även när båda pedagogerna hade två olika genomgångar. Magiskt!

I grupp ett samtalade de om E och vad som börjar på E. Därefter plockade eleverna fram häften med övningar till E. De skulle bland annat måla. Under tiden de målade möjliggjorde pedagogen utrymme för eleverna att samtala och prata. En elev sa:
– Vad är en ål?
– Det är en orm i vatten ungefär, svara en annan elev.
– Jaha men den är mjukare?
– Ja.
En annan elev lyfter något annat intressant:
– Fåle är en häst.
Pedagogen försökte reda ut vad hen menade och hur hen kom på detta. Till slut frågade pedagogen:
– Är det luciasången du tänker på?
Eleven nickade och sa: Ja.
– Fålar fem? frågade pedagogen.
– Ja det betyder hästar, fem hästar, sa eleven.
Ytterligare en elev förklarade något för en kompis på sitt modersmål, pedagogen lyfte detta som något positivt och frågade ifall eleven vill berätta på svenska vad hen sagt. Eleven skakade på huvudet och kände inte för det just då men möjligheten fanns och gavs.
Vilken otroligt bra användning av språket och vilken god stöttning av pedagogen! Detta kunde även diskuteras i låg samtalston utan att störa den andra gruppen. Eleverna lärde sig nya ord och begrepp och fick även förklara för varandra som i ett socio-kulturellt perspektiv samt använda sitt modersmål som hjälp.

Den andra pedagogen läste och pratade om en bok som handlade om ett djur på E. Pedagogen uppmärksammade eleverna på var E fanns, i början, mitten eller slutet. Detta var en utmaning för eleverna rent språkligt men pedagogen gav ledtrådar, uppmuntrade, repeterade och vägledde. Till slut kom eleverna fram till att bokstaven E fanns som nummer två och fyra, dock sa eleverna detta med korrekta ordningstalsord såsom andra och fjärde. Detta uppmärksammades positivt av pedagogen. Därefter fick eleverna sätta sig i mindre grupper och arbeta med ett häfte som hade olika övningar på E. Eleverna småpratade med låg volym hela tiden. Det fanns en aktiv interaktion och tydligt ledarskap från pedagogen i syfte att vägledda eleverna framåt. Eleverna fick även här öva sig på att komma på svaret i ett socio-kulturellt sammanhang men här i en diskussion tillsammans i helgrupp fokuserat på en gemensam fokuseringspunkt.

Ur ett språkutvecklingsperspektiv var ämnesorden anpassade efter elevernas ålder och undervisningsnivå. Ämnesorden knöts till elevernas egna, tidigare erfarenheter och så även nya ord och begrepp. Eleverna hade material för att öva in sina ämneskunskaper, i det här fallet bokstaven E och hade både bildstöd, text och pedagogen till hjälp. Det muntliga språket var anpassat till elevernas språknivå och det gavs goda möjligheter till interaktion både mellan lärare-elev och elev-elev. Dessutom fick eleverna möjligheter att använda sitt modersmål för att förklara något på svenska mellan eleverna. Pedagogerna fanns till hands och stöttade och gav positiv återkoppling konstant. Pedagogerna utmanade även eleverna kognitivt.

Tack FB och vilket språkutvecklande arbete ni gör!