Challenging learning

Dags för ytterligare en föreläsning från BETT. Den här föreläsningen heter; Challenging Learning och hölls av James Nottingham. Egentligen skulle Martin Renton hålla i den men på grund av förhinder tog Nottingham över som jobbat tillsammans med Martin Renton. Jag har berättat om James i detta inlägg tidigare.

”Nästa vecka ska vi ha ett test. Nu behöver vi veta vad vi redan vet, ett förkunskapstest.”
James menar med detta uttalande för att göra framsteg krävs utrymme för att lära in.
De som behöver mer hjälp behöver också mer undervisning, därför behöver man känna av elevernas kunskapsinhämtande. Oavsett om elever behöver mer hjälp eller inte så behöver de arbeta med en uppgift/ett tema och ofta i syfte att hela tiden förbättra den.
Om vi har ett test på 10 frågor och eleven har fyra fel så ligger utvecklingen i att de hade sex rätt och därifrån ska vi bygga deras självförtroende vidare så de kan förbättra sitt resultat från sex rätt till exempelvis åtta rätt nästa gång.

James lyfte också att 80% av feedbacken som eleverna får varje dag kommer från andra elever. Åttio procent av den informationen är felaktig. Det är viktigt att eleverna lär i ett socio-kulturellt perspektiv men läraren behöver vara närvarande för att stötta upp, dementera, bekräfta och lyfta diskussionerna eller arbetet. Elever kan inte lämnas helt själva i grupparbeten och/eller fria arbeten.

”Fråga eleverna: innan ni kom till skolan lärde ni er massor. Hur gjorde ni då? Svaret blir oftast att de försökte, de fick öva.”

James pratade även mycket om the pit och hur vi skulle få upp eleverna därifrån bildligt sett. Oftast har de en sak klar för sig och vi pratar om något i skolan och de faller ner i hålet av frågor och förvirring. Ibland rusar vi pedagoger på och lämnar eleverna i hålet med alla frågor. Vi behöver stanna upp, reda ut alla frågor, be dem hitta svar och utmana dem. Vi behöver lära dem att reda ut problemen för att kunna ta sig upp ur gropen och återgå till klarhet för att därefter gå vidare till nästa ämne. Vi behöver lära eleverna hur de ska tänka och detta genom att ta ner dem i gropen men med stöttning se till att de tar sig upp fast för egen maskin.

Egna reflektioner:
En mycket tänkvärd föreläsning. Det som jag fastnade för och som relateras till språkutvecklingen var det här med att eleverna behöver arbeta med en uppgift eller ett tema ofta eller under en längre period för att kunskapen ska befästas. Detta beskriver även Pauline Gibbons i sin bok Stärk språket, stärk lärandet. Vår läroplan, lgr 11, förespråkar ämnesintegration för att eleverna ska få en större behållning av kunskaperna. Dessutom nosar James även på entreprenöriellt lärande som även det står med i lgr 11. James pratar om att eleverna hamnar i ”the pit” och vikten av att vi behöver ta oss ner dit, reda ut allt fast de gör detta på egen hand med stöttning av läraren och klättrar upp igen. Detta är en del av entreprenöriellt lärande. En givande och intressant föreläsning, dock utan bilder.


Rymden

Vi arbetar med rymden just nu i åk 2. Självklart arbetar vi cirkelmodellsbaserat. I fas 1 delade vi upp oss på fyra stationer där man fick göra följande:

Station 1: Se på en film från N.E om big bang.
Station 2: Höra om big bang i en sagoversion.
Station 3: Prata om tiden (sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor, månader och år).
Station 4: Läste en faktatext om solsystemet.

Alla elever fick gå på alla stationer och vi gjorde sedan en tankekarta vad vi vet om rymden, både nya och gamla förkunskaper.

image

Därefter har vi pratat mer ingående om tid, månader, veckor, dagar samt geometriska figurer och klockan. Eleverna har även fått söka i ämnet bild efter bilderna på solsystemet och big bang. Vi har därefter tittat på filmen: Från Andromeda och till vänster samt en film gjord i iMovie av mig om atomer, solen och tyngdkraft. Eleverna har testat konceptet atom genom ett experiment som handlar om att klippa små pappersbitar. Vi har varit på Cosmonova och sett filmen: Från Pluto till Merkurius och vi samlade ner all information på blädderblock som vi lät hänga upp i klassrummet.

image

Vi har även tittat på lilla aktuellt som haft specialavsnitt om rymden, jobbat med att göra egna planeter i bilden av ballonger, tapetklister och tidningar.

image image image

Vi läser ur boken Rymdresan av Christer Fuglesang och har massor av litteratur i klassrummet om rymden. Eleverna har därefter även fått söka information i böcker från biblioteket och andra läroböcker samt på internet om solen i första hand. Vi har sedan samlat allt vi vet om solen i en tanketavla och gått igenom vad en förklarande faktatext är som gjorde att vi gick in i fas två.


image

Vi har pratat om vad som kännetecknar en förklarande faktatext, vilka språkliga ord som ingår och vad man bör ha med. I och med att vi tidigare pratat om faktatext hade eleverna redan en förförståelse till just den texttypen och behövde inga ytterligare övningar kände jag.

I fas tre skrev vi en gemensam faktatext om solen. Därefter fick eleverna producera antingen en egen faktatext om solen eller skriva av den redan befintliga texten. De flesta valde ändå att skriva en egen text.

image image image image

Vi arbetar i book creator för att göra en egen bok (arbetssättet är valt av eleverna) och nästa planet på schemat är Merkurius. Eleverna kommer få skriva texten själva efter att vi samlat all information i en tanketavla utan att gå tillbaka till fas två eller tre för att utforska hur väl orienterade de är i att skriva en förklarande faktatext. Behöver det repeteras är det bara att gå tillbaka och göra detta om behovet uppstår. Längre fram kommer vi även att arbeta med problemlösning relaterat till rymdentemat.

Mottagarna för denna bok kommer att vara både föräldrar och andra elever i skolans läs- och skrivprojekt (som jag kan dela med mig av i ett annat inlägg).

Ämnen som inkluderats har varit svenska, svenska som andraspråk, matematik, SO, NO och bild. IT har även detta implementerats.

Fortsättning följer…

Bilder: Privata


Faktatext och cirkelmodellen

Jag och min kollega har pratat om hösten, läst årstidsboken och diskuterat vad som växer på hösten samt vilka djur som är vanliga då. Vi har gjort en tanketavla och eleverna har fått ställa frågor kring vad de vill veta om hösten. Detta sattes upp i klassrummet. Därefter samlades båda parallellklasserna och fick skriva på en lapp vad de ville veta mer om, djur växter eller årstiden hösten. Eleverna delades sen in i en växtgrupp, en djurgrupp och en höstgrupp. Eleverna fick samla information via böcker och internet om sitt ämne. Detta blev fas 1.

Under fas 2 tog vi fram en text om bofinken på projektorn.

image

Vi hade även gjort en mall för hur man skriver en faktatext och tittade över vad man bör ha med, hur ser den språkliga strukturen ut, vanliga ord med mera.

image

 

Därefter delades eleverna in i grupper och fick texten om bofinken samt klippa isär meningarna. Därefter skulle de återskapa texten om bofinken. Eleverna var oerhört aktiva och diskuterade. När de hade fått ihop sin text fick de en lucktext där vi tagit borta vissa ord och ibland skiljetecken för att öva på just detta. Det svåraste för eleverna var att hitta vilket ord som skulle passa in och läsa mellan raderna. Oerhört bra övningsområde.
Eleverna fick även göra en springdiktamen. Texten om bofinken sattes upp i korridoren, eleverna delades i grupper. En i gruppen skulle skriva och de andra skulle springa och läsa, komma ihåg ord, komma tillbaka och tala om orden för den som skrev. Självfallet fick den som skrivit bli avlöst. Vår resurs i klassen stod ute i korridoren och hjälpte till för de som behövde hjälp med att hitta i texten eller läsa ett ord. Därefter gick vi igenom den riktiga texten och jämförde med texterna vi hade. Vi diskuterade vad vi glömt och varför det var viktigt att just det ordet eller det skiljetecknet skulle vara där.

Så kom vi till fas tre. Vi skulle skriva en gemensam faktatext och utgå ifrån mallen vi hade om faktatexten. Eleverna gav förslag och jag skrev. Vi gick hela tiden tillbaka och gjorde justeringar. Eleverna sa ett flertal gånger att de förstod upplägget av en faktatext. Den gemensamma texten sattes upp i klassrummet brevid mallarna för faktatext och förebilderna om bofinken. Detta skickades även hem i veckobrevet.

image

Väl i fas 4 behövde eleverna en hel del vägledning och påminnelse om rubrik, vad är t.ex. en fladdermus, hur ser den ut och så vidare. Många upplevde detta svårt att hålla reda på allt. Detta är ett bra tecken på att elverna reflekterar över inlärningsprocessen och får öva sig på det som de upplever är svårt.

image

image

image

image

image

När eleverna var klara i båda klasserna fick de sitta i grupper och vara expert på sitt område. I varje grupp fanns det en person som pratade om hösten, en annan som pratade om sin växt och en tredje som pratade om sitt djur. De fick ha texterna som stöd. Därefter var det dags att dela detta med andra på skolan. Tid bokades i annan årskurs och eleverna begav sig ut för att föreläsa om sitt område. En del valde att göra en tellagamigubbe så de själva slipper stå och prata och andra valde att själva stå framme och läsa upp sin text. Innan de gick ut i andra årskurser fick de presentera sitt område för klassen som kom med konstruktiv feedback.

Bild: Privat


Abdul Chohan

Så äntligen fick jag gå på Abdul Chohans föreläsning. Som jag väntat! Tanken var att gå när vi var i London men det blev inställt och sen blev det av utan vår kännedom så nu äntligen! Abdul arbetar som konsult inom teknologi inom bland annat skolans värld och är anställd på Essa Academy i England. Vi var alltså där för att inspireras och ta lärdom.

”One person with belief is better than a force of 99 who only have interest.”
Har vi en övertygelse ändras vårt beteende. Om vi tror på det vi gör med ett passionerat sinne så blir det en förändring. Vi kan göra något utan intresse men då förändras inte beteendet eftersom vår passion och övertygelse inte finns där. Till exempel om vi har en övertygelse om att några ipads inte kommer funka eller några elever har glömt sina lösenord och vi skrivit ut en lista med lösenord för att vi vet att någon glömt så har vi skapat ett beteende med dubbla jobb att utföra. Vi har utvecklat ett beteende utifrån vår övertygelse utan intresse och detta gör att vi inte förändrar. Men om vi istället är övertygade om att eleverna kommer ihåg sina lösenord så gör de garanterat detta och en förändring i vårt sätt att arbeta har uppstått. Lätthet och pålitlighet gör att ditt beteende förändras.

”Att gå från komplicerat till enkelt är svårt även om det borde vara enkelt.” (Värt att tänka på.)

Inom utbildning är vi väldigt duktiga på att använda substitut istället för förändring. Om vi tittar tillbaka så använde vi den gröna tavlan med kritor, därefter kom whiteboarden och nu smartboard. Allt är samma sak egentligen. Teknologin ger dig dock en extra funktion.

”Det är lätt att ge ut ipads men det svåra är hur vi använder dem.”
Här menar Abdul att det är lätt att dela ut ipads men hur använder vi dem rent pedagogiskt och ändamålsenligt? Det är den frågan vi måste bena ut och ställa oss själva. Efter att eleverna på Essa Academy fått en iPad kunde de fotografera, filma, maila, titta igenom en kalender med mera. Teknologi är enkelt och tillförlitligt.

När du modifierar en uppgift så ger du en uppgift som är förändrad. Förut kanske du visade uppgiften på tavlan och bad eleverna att skriva ner en förklaring. Nu ber du dem att filma/fotografera och förklara.

Redefenition innebär att du delar det du gjort och analyserar din undervisning samt förbättrar den.

Så här började Essa Academy att förändra sin verksamhet:

  • De förändrade maten först eftersom goda relationer är viktigt och då äter man bra också. Eleverna fick prata med kocken om vad de gillade och inte och la tillsammans upp en matlista. Alla elever och all personal äter tillsammans.
  • När skolan delade ut ipads hade föräldrarna en oro för detta. Skolan visade dem iTunes U och hur de kan få feedback via ipaden med mera. Det ändrade föräldrarnas syn på iPads.
  • De byggde en struktur som alla känner till; föräldrar, elever och personal.
  • Många lärare samarbetar med att utarbeta en kurs i iTunes U för att på så vis ta del av varandras olika kompetenser, idéer och tankar. Det blir det bästa av vad de är bra på blandat i ett.
  • Hur kom alla med på tåget? Ledningen tog alla studiedagar, slog ut två timmar från dem och spred ut dem varje vecka istället. De fokuserade på teknologi och pedagogik.
  • Alla behöver veta vad visionen är på sin skola. Alla ska veta det. Föräldrar, elever och kollegor.
    För Essa Academy är denna vision: All will succeed!

Vet ni er vision på er skola?


James Nottingham BETT2015

Jag tänkte återkoppla från BETT där vi fick lyssna på James Nottinghams föreläsning: Mindset for success.
Lite kort om James innan jag går in på föreläsningen. James Nottingham är lärare i grunden och har arbetat i åldrarna 3-18 år. Han har nu eget företag där han bland annat föreläser och konsulterar hur man bäst undervisar och hur eleverna tar in vår information. Han stödjer sina föreläsningar på forskning och eget praktiserande och är i England omtalad för sitt sätt att tänka framåt.

Denna bild la James upp först:

image

Ta en tid att reflektera kring den.

James började tidigt i sin föreläsning att beskriva hur han åkt på en vinkurs och att han inte kunde något om vin innan. Han fick göra ett test om viner och fick bra poäng. När han sedan fick ta del av allas poäng på kursen hade han hamnat i botten, hans resultat var inte lika bra som de övriga på kursen fast han innan var stolt över sin poäng. Han låg i botten, några i mitten och några hade toppresultat. Så här är det i skolan också. På prov så finns det olika nivåer och så länge man delar in resultat i en bättre, medel och lägre nivå så har man delat in människor i elit, medel och svagt begåvade. Vad händer med en elevs självkänsla och/eller självförtroende?

Application= Value * Expectation
Ämnet som eleverna ska lära sig och elevernas värderingar av sin egna förmåga och av ämnet är multiplicerade med deras förväntningar. Ett exempel är om ämnet är NO och vi ska prata om rymden. Eleverna värderar detta som roligt och spännande och förväntar sig att få svar på frågor de ännu inte fått svar på men funderar massor på. Om vi som pedagoger bara tar till oss deras värderingar (det roliga och spännande) och inte deras förväntningar (allt de vill få svar på) är vi ute på hal is. Vi pedagoger måste stötta eleverna när de stöter på problem för att bibehålla deras förväntningar och värderingar.

I Sverige fokuserar vi alldeles för mycket på Pisa och inte på skolan, individen eller en verksamhet. Vi måste sluta att jämföra oss med andra och istället fokusera på utvecklingen. Det är inget fel med att se över resultaten men det är när vi jämför oss i elit, medel och svag som det blir problem. Tidningarna skriver ofta ner Sveriges skolor och hur låga poäng vi har istället för att höja skolorna när de utvecklas och sprida den positiva utvecklingen. Hur vet vi att de så kallade högre skolorna utvecklas? Alltför mycket fokus går till att jämföra istället för att fokusera på utveckling.

Försvåra uppgifter till de elever som tycker saker är lätta och uppmuntra de elever som har det svårt. Individanpassning är viktigt.

Här kommer en bild på fixad och growth mindset som beskriver detta mycket bra:

image

Alla tänker enligt detta i olika situationer, de är inte statiska. Det är likadant för eleverna.

Vi pedagoger är besatta av att dela in elever i fack.

image

Förr trodde man att var man väldigt duktig på sång så kunde men inte bli bättre på matte eftersom du bara hade intelligens tillräckligt för sång. Idag vet vi att så inte är fallet. Du kan ha flera talanger/intelligenser samtidigt. Det är heller ingenting fel med massor av intelligens/talanger men det beror på om du använder intelligensen i ett fixed eller growth mindset. Det är viktigt att eleverna får gå ur sin trygghetszon (och även för oss vuxna).

Många talar om för eleverna hur smarta och duktiga de är istället för att tala om att det var ett smart uttalande, bra läst, god samtalsförmåga, duktig på empati och så vidare. Vi talar oftast om vad barnen är istället för vad de gör bra. När vi talar om vad de är så växer ett högmod och de slutar antingen försöka eller anstränga sig.
Det är samma sak som att det är skillnad på att säga att någon är sexistisk/rasistisk eller att säga att det var en sexistisk/rasistisk sak att säga. När vi låter bli att tala om vad eleven är så har eleven större benägenhet att ställa fler frågor.

Den här bilden stöttar Gibbons cirkelmodell tycker jag (egen anmärkning).

image

Här kommer fler bilder från James föreläsning:

image image image

 

En egen reflekterande fråga är:
Hur mycket låter vi resultaten styra elevernas eller våra egna prestationer istället för att stötta och bygga upp en egen tro på sig själv inifrån?


Goda förmågor

Med inspiration ifrån de engelska skolorna vi besökte under BETT så gjorde jag en egen affisch med goda förmågor och översatt till svenska.

image

I klassen har vi pratat om dessa förmågor.
1. Le. Detta innebär självfallet inte att vi ska le om vi inte vill le men att ett leende är trevligt och sprider härlig stämning. Ler jag blir oftast andra glada.

2. Vara uppmärksam. Den här punkten omfattar massor och är lättast att förstå tankemässigt men krångligare att omsätta rent praktiskt. Uppmärksamhet omfattar inte bara att lyssna på lektionerna utan även att se om någon är ensam och bjuda in till lek eller om någon är ledsen att trösta.

3. Hälsa på varandra. Viktigt framför allt på morgonen.

4. Använda varandras namn istället för att diffust säga han eller hon. Självklart kan vi använda han och hon men att i så stor utsträckning som möjligt använda varandras namn i olika sammanhang.

5. Titta på den som pratar.

6. Lyssna. Ja på alla, inklusive vuxna, kompisar, föräldrar ja alla. Man behöver inte alltid hålla med men man ska lyssna in.

7. Acceptera varandras olikheter. Vi ser alla olika ut, vi behöver alla träna på olika saker och det ska vi acceptera.

8. Respektera allas åsikter. Lite som ovan, vi behöver inte hålla med men vi ska lyssna och alla har rätt att framför just sina åsikter.

9. Ge varandra komplimanger. Och inte bara för att säga något utan när man tycker om något hos någon annan, eller sig själv, ska man säga det.

Vi pratar mycket om detta i klassen och hur vi tillämpar detta. En flicka som är otroligt kärleksfull och ofta ger komplimanger, uppmärksammade efter en diskussion om dessa förmågor att hon inte bara ger komplimanger till andra utan även till sig själv. Hon förklarade stolt att hon tycker att hon är vacker. Självfallet uppmuntrade jag detta men tänk! Vilken inre styrka och insikt att se sin egna kärlek och kunna bekräfta detta.

Tre flickor i klassen bad mig om tid med klassen men jag fick inte vara med. Sagt och gjort, jag lämnade klassrummet och flickorna fick prata med klassen. Efter ca 15min kommer klassen ut. De behöver min hjälp. Det här med att lyssna, respektera varandras åsikter och visa hänsyn gick så där. Jag som inte visste vad saken gällde gick in, diskuterade tillsammans med barnen om de goda förmågorna och vad vi behöver öva på. De bad mig att gå ut igen och de skulle försöka på nytt. Detta skapade en hel del medvetenhet om det vi pratar om och nu kom ett tillfälle där vi kunde lyfta situationen som inte alls gick bra, titta på den, vad behöver vi göra och försöka igen. Och det de diskuterade var en jättefin överraskning till mig. Driftigt och helt fantastiskt.

Förmågorna får inte bli ett uttryck för straff utan ska hela tiden diskuteras, lyftas och berömmas.

Bild: Privat


Språkutvecklande arbete i pedagogiska lärargrupper

På Visättraskolan har vi pedagogiska grupper en till två gånger i månaden som under läsåret letts av förstelärarna . Jag som är förstelärare i språkutveckling har tillsammans med Veronica som är förstelärare i pedagogik lett grupperna utifrån Pauline Gibbons bok; Stärk språket, stärk lärandet. All personal har fått boken och vi har utifrån den diskuterat, gjort övningar, delat med oss och även provat på övningarna själva för att förstå hur det ska genomföras med eleverna.

I första kapitlet så hade vi en PowerPoint till hjälp där vi mest diskuterade innehållet och hur viktigt språket är på lektionerna, i förberedelseklasserna och i fritidsverksamheten.

I andra kapitlet introducerad vi hem och expertgrupper som bygger på att eleverna ska kommunicera och samarbeta. Låt oss säga att vi läser om årstiderna så kan man dela in eleverna i mindre grupper där de får läsa in sig på en årstid. Det är viktigt att alla samarbetar och hänger med eftersom de ska bli experter på detta. När de läst in sig på sin årstid så placeras en från varje grupp/årstid i en ny grupp, en s.k. expertgrupp. De ska nu dela med sig om respektive årstid till varandra. Sedan tas diskussion upp i helklass av vad vi lärt oss eller en variant är att expertgrupperna får redovisa vad de kommit fram till gemensamt. Detta arbetssätt går att förenkla och avancera beroende på grupp, ålder och erfarenheter. Detta utvecklar språket enormt där eleverna dessutom får chansen att diskutera på sin nivå och de elever som behöver utveckla sitt språk kan uttrycka sig friare och även lära in enklare än om läraren ska stå och ge orden. De elever som även har svårt med språket får en förförståelse och mer ord att jobba med och kan lättare hänga med i helklass när läraren sammanfattar området med klassen. Har man en klass där många pratar samma språk kan de få prata på sitt modersmål för att lättare förstå och därefter föra över det på svenskan. Då får de elever som kommit längre i svenskan hjälpa till vid översättning och de som inte kommit lika långt får chansen att säga sitt på modersmålet och även höra det på svenska. Detta har Veronica provat i sin förberedelseklass.

Lärarna blev här indelade i tre till fyra hemgrupper med olika frågor att diskutera. Efter en stund bröt vi och delade in lärarna med en från varje fråga så de fick dela med sig av det de diskuterat i just sin grupp, en så kallad expertgrupp. Därefter samlades vi i helgrupp och utbytte tankar och inspiration hur detta kunde omsättas i verksamheten. En ”läxa” blev att prova.

När vi sågs nästa gång så hade en hel del provat hem och expertgrupper. Mycket positivt och lärarna såg en tydlig utveckling i arbetssättet både språkligt och kunskapsmässigt. Det som sedan utvecklades var lärarnas egna reflektioner och glädjen av att dela med sig vad man gjorde, skulle prova eller upplevde. Många frågade mig, Veronica eller varandra hur man kunde arbeta och få idéer till lektionerna och mer implementeras i verksamheten. När jag och Veronica var ute och besökte klasserna var det tydligt hur fler och fler anammade arbetssättet med hem och expertgrupper. En wow-faktor!

Tredje kapitlet så lät jag och Veronica lärarna reflektera över vilka genrer som ingick i deras ämnen och skriva ner detta. De fick diskutera vilka förmågor som krävdes i ämnet dessutom. Detta skrevs in i mallar som jag och Veronica sedan sparade för att använda vid ett senare tillfälle. Här blev det synligt hur lärarna visade ett tydligt engagemang och blottade sin kompetens. Helt fantastiskt vilka erfarenheter vi alla besitter på en arbetsplats. Vi hade även rektor Semira på besök den här eftermiddagen.

Kapitel fyra handlade om det största arbetsmomentet och som krävde massor av förarbete för att alla i personalen skulle få en förståelse kring arbetsområdet. Cirkelmodellen.

Cirkelmodellen är en metod som har stöd i forskning och som tydligt utvecklar och stärker barnen i deras språk och kunskapsutveckling. Cirkelmodellen bygger på att bygga en förförståelse kring ämnet man ska arbeta med, utgå ifrån elevernas kunskap och erfarenhet. Därefter börjar man leta fakta utifrån kunskapsluckorna de saknar och behöver fylla på. Här kan hem och expertgrupperna vara en bra grund. Fas två innebär att arbeta med den modelltext vi vill att eleverna ska lära sig. Ska vi arbeta med en faktatext så behöver eleverna få förebilder på hur sådana ser ut och byggs upp. Läraren visar en eller flera olika faktatexter och diskuterar grammatik, struktur och innehåll. Därefter genomförs olika övningar för att förstärka kunskaperna kring textens huvuddrag. I fas tre skriver eleverna och läraren en gemensam faktatext där läraren skriver det eleverna säger. Läraren går sedan in och frågar och synliggör struktur och grammatik. Läraren styr INTE upplägget utan utgår ifrån eleverna och stöttar dem i uppbyggnad. Den gemensamma texten sätts sedan upp i klassrummet som en förebild.

image image image

Eleverna i årskurs 1 har här arbetat med yrken och ska själva skriva en text om sitt yrke, men innan det så har vi gått igenom hur texten skall skrivas och hittat på att vi alla vill bli brandmän. Då vi varit på en brandstation och läst lite om brandmannens arbete så hade vi en förkunskap att utgå ifrån. Den gemensamma texten blev fantastisk och de själva har poängterat punkt, stor bokstav, meningsuppbyggnad och till och med kommatecken.

I fas fyra producerar eleverna en egen text om ämnet de läst in sig på. Eleverna uppmuntras att gå igenom sin text själv, sedan med en kompis innan läraren får se den. Därefter sker en eventuell revidering och texten är klar. Alla information kring ämnet och hur en faktatext byggs upp skall sitta uppe synligt för eleverna så de har stöd i sin kontext. Här anpassas kvantitet beroende på elevens förmåga, med andra ord individanpassning. Som lärare när du bedömer texten ska du INTE sitta med en röd penna och stryka över allt utan du diskuterar med eleven under tiden ni gör ändringar vad denne skulle tänka på. Är fokuset stor bokstav och punkt rent grammatiskt så är det detta ni fokuserar på samt hur texten är uppbyggd enligt strukturerna som ni gått igenom. Även här kan individanpassning ske. Viktigt att komma ihåg är att cirkelmodellen inte genomförs under en lektion utan är övergripande och passar utmärkt att involvera i andra ämnen.

Lärarna hade under de pedagogiska grupperna fått diskutera fas ett och varför förförståelse är så viktigt. Därefter fick de ge förslag på hur man kan ta reda på information på olika sätt.

image

Sedan blev det dags för en workshop. Lärarna fick en modelltext om mätning.
Första övningen var dictogloss. De fick texten uppläst två gånger i lagom lästakt. Tredje gången fick de anteckna stödord. Därefter fick de tillsammans försöka sammanställa texten ungefär som de hört den, det viktiga är inte exakt utan att de förstår strukturen. När lärarna var klara fick de skriva ner texten på ett blädderblock. Blädderblocken sattes upp och lästes upp. Därefter tittade vi på texten på projektorn och jämförde texterna. Intressant att alla texter var olika och nästan korrekt återgivna. En mycket uppskattad övning.

Andra övningen bestod av springdiktamen. Samma text sattes upp utanför klassrummet. Lärarna delades i två grupper. En skulle skriva medan de andra turades om att springa ut i korridoren och memorera så mycket man kunde för att sedan återge till den som skrev. Man fick springa hur många gånger som helst men inte samtidigt som någon från samma grupp. Det som återgavs ska återges så exakt som möjligt. Eleverna brukar tycka att den här övningen är oerhört rolig och det brukar vara rejält högljutt. Det komiska var att varken lärarna eller eleverna var speciellt högljudda när jag genomförde den i min grupp. Rolig var det dock. Efteråt jämförde vi med ursprungstexten. Vad hade vi missat?
Detta ställer krav på samarbetsförmågan och arbetsminnet också. Viktigt att poängtera för eleverna är att de kommer ihåg så mycket de känner att de själva klarar om det så bara är ett ord.

Tredje övningen bestod av en lucktext. I en lucktext tar man bort vissa ord eller grammatiska delar för att synliggöra för eleverna hur det bör se ut. Samma sak fick lärarna prova. Vi jämförde med ursprungstexten.

image image image image

Fjärde övningen var en rekonstruktion av texten. Jag och Veronica hade blandat ihop två texter och uppgiften för lärarna var att reda ut vilka meningar som hörde till vilken text och återställa dem. Klurigt och inte helt enkelt.

image image

Workshopen uppskattades enormt av alla eftersom det blev tydliga exempel på hur man kunde arbeta med eleverna. Därefter pratade vi om hur man skriver en gemensam text och hur eleverna skriver en egen. Lärarna fick både en PowerPoint som sammanfattade cirkelmodellen och en lathund som jag och Veronica gjort.

Vi ser fram emot arbetet till hösten med cirkelmodellen och lärarnas enorma kompetens. Genrepedagogiken kommer självfallet att fortsätta. Hur får ni följa 😉

Tack alla lärare för ert fantastiska engagemang!


Individanpassat arbete

Individanpassad undervisning är ofta omdiskuterat då åsikterna vad som är individanpassat är vida omstritt. Hur kan man individanpassa för 30 elever? Är det ens möjligt? Måste man individanpassa för varje elev eller finns det variationer? Måste man individanpassa i allt? Måste alla arbeta med olika material? Kan alla arbeta med samma ämne men nivåbaserat? Hur mycket krav ställer det på läraren och dennes tid? Är formativ bedömning och individanpassning något som går hand i hand? Varför lär inte alla elever in på lika sätt?

Detta är många av frågorna kring detta ämne. Jag personligen ser stora fördelar med individanpassning. Du kan individanpassa för 30 elever om du behöver det, vilket oftast inte är fallet att du behöver göra för varje elev. Men kräver situationen det så går det. Jag tror inte på åsikterna om att det inte är möjligt, jag skulle snarare säga att det visst är möjligt. Individanpassning i varje ämne för varje elev blir oftast individuell undervisning vilket inte ens behöver se ut så i verkligheten. Jobbar man ämnesintegrerat med ett gemensamt ämne och i genrer så ökar elevernas förståelse och måluppfyllelse och det är däri du får chansen att individanpassa.

Dessutom i formativ bedömning krävs det att du och varje elev har en dialog om dennes kunskaper, det gör du med varje elev. För att utveckla och stimulera eleven för att komma framåt i sin kunskapsutveckling krävs en form av anpassning, det kan vara att fortfölja uppgifterna som klassen arbetar med i lagom takt, det kan vara en försvårad text för att just den här eleven kan läsa väldigt bra, det kan vara en lättare text för att just den eleven behöver det i sin läsning, det kan vara att man kräver en mer utvecklad faktatext av en elev för att denne ligger långt fram i sitt skriftspråk, det kan vara att få materialet uppläst för elever med dyslexi och involverar vi eleverna i att läsa för varandra får även de träning på sitt flyt och sin ansvarskänsla så det blir en positiv effekt för båda, sen kan man självfallet använda sig av inlästa material också.

Individanpassningar är viktiga. Alla människor lär in på olika sätt. För en del passar det bäst med prov och test, för en annan kräver det att man får tid på sig att fundera och reflektera, för en tredje krävs kinestetiskt arbete där man arbetar med muskelminnet, för en fjärde lär man in via rollspel och så vidare. Vi är olika som människor och individer därför lär vi också in på olika sätt. Detta är viktigt att ta med i beräkningen.

Hur mycket tid tar det från läraren? Arbetar man ämnesintegrerat underlättar det för läraren dock kan planeringen vara massiv att ta tag i men har man en gedigen planering från början så underlättar förberedelserna längre fram något enormt.

I fredags blev det individanpassat arbete utan att jag egentligen hade  tänkt det i min klass. En del elever arbetade med bokstaven X som är den här veckans bokstav, några arbetade vidare i matteboken, några valde stencilövningar istället för matteboken, några andra spelade ett rimspel med varandra. Efter att jag tagit mina bilder kom även kortspel med huvudräkning i addition fram och ipads med fokus på matematik. En otroligt givande lektion för alla elever som kände att de hade fått jobba med det som de kände var nödvändigt. Arbetsron var behaglig och alla ansträngde sig i just det som de kände att de behövde arbeta med vilket medförde att allt skedde i lugn och ro. Visst diskuterade de med varandra men diskussionerna eller de som spelade spel utövade detta på en låg samtalsnivå.

Eleverna var verkligen i sina utvecklingszoner.

image image image image image image

Bilder: Privata

 

 


Jordgubbsarbete med hem- och expertgrupper

Vi har tidigare arbetat med bokstaven J där de fått öva på att skriva J, söka efter J och måla en jordgubbe. Eleverna har sedan blivit delade i hemgrupper med tre barn i varje. Totalt blev det sex grupper med tre barn i varje. Alla sex grupper fick olika information om jordgubben. En grupp fick information om jordgubbens utseende, en annan var jordgubben kommer ifrån, en tredje fick information om jordgubben på olika språk och så vidare. De fick i gruppen läsa texten, diskutera den, förklara för varandra om man inte förstod och lära sig så mycket som möjligt.

Därefter delades eleverna in i fyra stora grupper med en från varje hemgrupp. Alla från hemgruppen är nu experter på sina områden. De fick först berätta var och en om det de kommer ihåg från sina hemgrupper. De fick sedan linjerat papper där de nu skulle lyssna på varje person och skriva minst en mening var. Sist av allt skulle de måla en bild.

Lektionsupplägget med hem och expertgrupper tog två lektioner att genomföra. Texterna blev fantastiska med stor bokstav och punkt. Självfallet fick jag påminna om detta men eleverna uppskattade lektionen massor och pratar än idag om jordgubbsarbetet.

Här kommer ett smakprov. Observera att de knappt fått någon hjälp med stavningen eller orden.

image

 

image

 

image

 

Bild: Privata


Experiment med bakterier

image

 

Detta experiment kommer från en lärare i England som arbetar med yngre åldrar och som ville visa eleverna hur snabbt bakterier sprider sig.

I klassen hade vi pratat mycket om att inte peta på t.ex. en bulle och sen välja en annan, tvätta händerna och så vidare. Jag och min kollega bestämde oss för att utföra testet som den här läraren från England gjort. Vi behövde vitt bröd, återförslutningsbara påsar, post-its och plasthandskar. Vi pratade lite med eleverna innan om bakterier och vad de kan göra. Jag och min kollega tog på oss en plasthandske och tog ut ett bröd och la ner i en återförslutningsbar påse och skrev ”Handske” på den. Därefter tog jag och min kollega av oss handsken och tvättade händerna noga med tvål och vatten, tog ett bröd och la ner i en påse. Vi skrev på denna ”Tvättade händer”. Därefter tog vi ut en brödskiva och skickade runt den bland eleverna så alla fick peta på den och la ner den i en påse. Vi skrev på den ”Smutsiga händer”. Vi satte sedan upp bröden i klassrummet så alla kunde se när förändringen började. Vi kom fram till följande:

1. Även tvättade händer kan göra att bakterierna inte kommer bort helt och hållet.

2. Otvättade händer är inte alls bra, då sprids bakterierna och vi kan bli sjuka av allt möjligt. Usch!

3. Med tanke på att det gick 3-4 veckor innan förändringen var tydlig och den påsen med lappen handske inte ens naturligt börjat bli dålig innebär att det lär vara massor av konserveringsmedel i det. Detta konstaterade dock vi vuxna och lärde oss saker på köpet.

4. Eleverna tvättar nu alltid händerna, är noga med att efter de tvättat händerna att inte ta någon annanstans som kan göra att de måste tvätta om händerna. Till exempel när vi i matsalen tvättade händerna så var det många som tog varandra i ansiktet och la händerna på golvet eller tog i handtag och så vidare. Nu tänker de efter de tvättat händerna att inte ta i allt. Självfallet ska det inte bli en överdrift men det är viktigt att medvetenheten finns där.,

Ett tydligt och bra experiment.