Ordförråd och skönlitteratur

De senaste veckorna har det självklara blivit en uppenbarelse för mig; vikten av att arbeta med ordförrådet och vilket stöd skönlitteratur kan ge både språket och ämnena i skolan.

I min klass arbetar vi med medeltiden och läser Bröderna Lejonhjärta som bland annat har kopplingar till just det ämnesområdet. Mitt fokus har varit att arbeta med lässtrategierna eftersom behovet är stort för detta.

Innan vi började med boken fick eleverna reflektera kring framsidan, läsa baksidestexten och prata om författaren. Därefter läste jag de första två kapitlen högt och ”tänkte högt” samtidigt som jag använde lässtrategierna. Inför kapitel 2 hade jag även tagit ut svåra ord och skrivit en förklaring till dem. Därefter fick eleverna i grupper blanda korten och börja med att para ihop begrepp med förklaring. Efter det skulle eleverna dela in orden i substantiv, verb, adjektiv och övrigt. Eftersom vi nyss arbetat med ordklasserna vill jag skapa ordning i elevernas ordförråd och bad dem därför att sortera in orden under rätt grupp. Svårt men också mycket givande.

Eleverna fick sedan med sig boken hem för att läsa med syfte att träna läsflytet. Utöver det hade de även fått skriva ner fem ord som de tyckte var svåra, sammanfatta vad de läst, skriva ner en fråga som de undrat över till kapitlet och berätta om en av bilderna. Detta hade vi redan gjort i klassen genom att jag väglett och guidat dem igenom kapitlen samtidigt som jag använt strategierna, så eleverna hade fått en hel del förkunskaper.

Kapitel 3 fick eleverna läsa i grupper och samtidigt fick alla grupper strategikort som de kunde ta hjälp av vid behov. De uppmuntrades att stoppa vid svåra ord och att öva på strategierna för att ta reda på ordets betydelse. De fick återigen samma typ av läxa som tidigare kapitel.

Inför kapitel 4 läste jag högt och använde strategierna genom att tänka högt igen. I det kapitlet fanns det inte lika många svåra ord så jag valde att inte göra någon övning till det här kapitlet.

Kapitel 5 fick eleverna läsa i grupper men innan hade jag tittat igenom de svåra orden jag trodde skulle bli svåra. De fick begrepp, förklaring och bilder till de ord som gick att ha bilder till. Eleverna fick blanda allt och sedan försöka para ihop bild, begrepp och förklaring. Därefter fick de läsa i mindre grupper. Om de tycket att de placerat något ord felaktigt fick de ändra under läsningens gång. Orden jag valt ut var mycket riktigt svåra. Eleverna kunde, med hjälp av övningen innan, direkt titta om ordet fanns med i uppgiften som jag gett dem. Detta gjorde att de fick en direkt förklaring och kunde fortsätta läsningen. Visst dök det upp fler ord på vägen som var svåra och givetvis skulle de ta reda på vad de betydde, men läsningen underlättades avsevärt eftersom de flesta orden redan hade skapat en förförståelse.

Eleverna hade sedan två kapitel i läsläxa och då enbart att träna läsflyt eftersom det var ganska mycket att läsa.

Det som gav ringar på vattnet och som gjorde att jag fick en fantastisk känsla inombords var när elever som har eller har haft svårt med läsningen fått en större begreppsförståelse genom att sitta och gå igenom de svåra orden och att våga stoppa när de inte förstått. Man märkte också att i mindre grupper vågade de försöka läsa på ett helt annat sätt. De fick en förståelse vilket underlättade för dem när orden sen dök upp i andra sammanhang och de med stolthet faktiskt kunde delta från att tidigare ha suttit tysta. Till exempel när vi läste i historieboken dök ordet kammare upp och det hade det redan gjort i Bröderna Lejonhjärta. De elever som glömt bort ordet kunde stoppa och fråga varpå andra kunde berätta ordets betydelse och eleverna då kom ihåg att det hade vi ju läst i Bröderna Lejonhjärta.

Eller elever som aldrig velat läsa högt förut (ingen tvingas i min klass) helt plötsligt vill läsa högt inför hela klassen och då inte bara några meningar utan en halv sida i historieboken. Helt fantastiskt!

Det är så viktigt att arbeta med ordförrådet och att begreppsförståelsen hos eleverna. Motivera, berätta varför det är viktigt och uppmärksamma när det blir positivt. Jag är så otroligt stolt över mina elever och vad de åstadkommer varje dag. Det är fantastiskt att få vara lärare och se dessa framsteg.

På återläsning…


Karusellen

I fyran har vi i två veckor jobbat med ordklasserna; substantiv, verb, adjektiv och konjunktioner. Även tidsord har vi varit inne på och berört.

Bild tillhör Visättraskolan

  

Tanken är att vi ska skriva sagor så småningom. Vi har övat oss med hjälp av cirkelmodellen för att bryta ned en berättande text. Vi har arbetat med fornnordiska sagor kring asagudarna för att sedan fördjupa oss i den vikingatida sagan om Styrbjörn Starke. Vi har tidigare sett över sagans struktur. Efter det skrev vi ut sagan. Alla elever fick ett exemplar av sagan i pappersform. Vi ringade sedan in ordklasserna, en i taget, med olika färger för varje ordklass i kombination med att vi bearbetade ordklassernas syfte.

Efter att alla ordklasser ringats in läste vi upp texten men utelämnade varje ordklass åt gången. Det gav en konkret förståelse för hur viktiga orden är i en text.

Eleverna kom fram till följande:

  1. Texten blir oförståelig utan substantiv och verb.
  2. Texten går att förstå utan adjektiv men det skapas inga inre bilder och en saga utan adjektiv skulle bli tråkig.
  3. En text utan konjunktioner går att förstå men meningarna blir konstiga.

Därefter fick eleverna göra en språkövning kallad: Karusellen.

Eleverna blev indelade i sex grupper på sex stationer. På de sex stationerna skulle man komma på så många ord man kunde beroende på ordklass. På station ett skulle man komma på så många adjektiv som möjligt, på nästa så många substantiv som möjligt osv. På en station skulle de göra en mening med ett substantiv, ett adjektiv, ett verb, en konjunktion och ett tidsord i. Eleverna hade en minut på sig på varje station sen bytte gruppen station och fortsatte där förra gruppen slutade.

Bild tillhör Visättraskolan

 

Övningen går att variera på olika sätt. Titta gärna på Visättraskolans IKT sida för inspiration.

Lycka till!


Cirkelmodellen del 4

Då var det dags för eleverna att själva skapa en faktatext. Vi arbetar med landskap så eleverna ska skriva en faktatext om sitt landskapsdjur. De behöver söka information, vara källkritiska och använda en tanketavla för att samla och hålla ordning på all information. Därefter är det dags att producera en egen text. De elever jag uppmärksammat som upplever detta som svårt fick stödmallar att skriva i som en extrahjälp. Eleverna arbetar i Google classroom så eleverna vet inte vilka som har stödmallar och inte eftersom jag kan dela till specifika personer eller till en hel klass.

Vid varje tillfälle vi har att skriva så går jag igenom målen där vi då automatiskt repeterar vad struktur, interpunktion, grammatik och ämnesspecifika ord är. När eleverna är klara med sina texter behöver de be en kompis kamratbedöma texten, ge feedback för att sedan gå tillbaka och omarbeta sin text om nödvändigt. När detta är gjort går eleverna själva igenom samma kamratbedömning men utan kompisens feedback och läser igenom sin text och rättar innan de skickar in till läraren.  Jag ger feedback en gång och eleverna får chans att ändra. Därefter när texten skickas in så är det den färdiga produkten som bedöms.

Här kommer ett smakprov på en elevtext:

Berguv

Klassifikation

Berguven tillhör familjen äkta ugglor- strigidae.

Förekomst

Berguven bor i Europa och den större delen av Asien. Berguven är en stannfågel.

Kännetecken

Berguven är Europas största uv. Den ser ut som en hornuggla men dubbelt så stor. Den har en kort stjärt,breda vingar,trubbigt huvud och örontofsar. Den är också brunaktig och har brinnande ögon. Berguvens längd är 59-73 cm. Hanen väger 1,6-3 kg och honans vikt är 2-3 kg.

Föda

Berguven äter harar,råttor,fåglar och små däggdjur.

Livscykel

Den är dräktig i en månad och kan få 2-3 ungar.

Övrigt

På latin heter den ibis aquilae.

Önskar ni läsa fler faktatexter följ gärna vår blogg.

Cirkelmodellen tar tid men är väl värd att använda för att eleverna ska skapa förståelse. Vi anser det för självklart att eleverna redan kan, men alla kan inte. Faktiskt långt fler är osäkra än vad vi tror och vi behöver skapa situationer för dem där de får träna. Som ni kunnat läsa hade jag en uppfattning om vad eleverna skulle kunna innan och det visade sig vara felaktigt. Jag kan inte garantera att ALLA är med på hur faktatexter skrivs men jag vet att alla lärt sig och fortfarande lär sig längs vägen. Det ger mig en bättre uppfattning om vem eller vilka som kanske behöver lite mer träning fortsättningsvis. Våga prova och framförallt…Våga låt det ta tid! Stressa inte.

Lycka till!


Cirkelmodellen del 3

Då har vi kommit in på del 3 av cirkelmodellen: att skriva en gemensam text. Detta är ett steg som många gärna hoppar över. Jag själv hade inte tänkt att ta med detta steg igen då jag uppfattar att de redan har kunskap kring faktatexter. Jag litade lite på min intuition som envisades med att jag ändå skulle genomföra denna del (jag som alltid talar mig varm om att detta steg alltid bör genomföras). Det som fick mig att omvärdera min tanke var att jag då hade chansen att kolla av vilka elever som känner sig relativt säkra på hur en faktatext skrivs och vilka som behöver mer stöd.

Vi beslutade att repetera texten om renen och våra kunskaper. Varje elev fick via ”no hands up” bidra med en mening om renen. Man hade chansen att säga pass vilket indikerar för mig vilka jag behöver hålla extra uppsikt på. Jag skrev ner all information utifrån det eleverna sa att jag skulle skriva i en enda klump. Punkt och kommatecken var också något de behövde vara extra tydliga med. Därefter började vi strukturera texten. Eleverna hade god koll på strukturen och vad varje struktursteg skulle innehålla för typ av information. Elever som tidigare sagt pass flikade in vilket gjorde att jag kunde ha ännu större överblick om det fanns någon elev som behövde mer stöd. Därefter tittade vi på språket i texten och om meningarna lät korrekt samt hur vi i så fall kunde ändra om.

Till slut fick vi fram en färdig produkt. Vi tog fram de exempeltexter som vi tittat på tidigare och jämförde vår text. Inom vilket betyg skulle den hamna? Eleverna kom fram till att den texten vi skapat tillsammans nog skulle landa mellan E och C, alltså D. Vi började diskutera hur vi skulle kunna utveckla texten, vad saknades? Efter ytterligare en bearbetning av texten så var eleverna nöjda. En del tyckte att det var en C-text medan andra tyckte att det var en B-text. De flesta resonerade att för att kunna utveckla texten till ett A krävdes längre beskrivningar under varje underrubrik. Vi hade ju arbetat helt utifrån minnet och utifrån det var vi nöjda. Jag lät en kollega att göra en bedömning av texten för att eleverna skulle få en opartisk feedback. Kollegan och jag var överens om ett B för årskurs 4. Det som kunde ha förhöjt texten var som eleverna sa själva: mer beskrivningar under varje underrubrik.

 

Detta blev resultatet av vår gemensamma text:

                Renen

                Klassifikation

Renen tillhör hjortfamiljen. I hjortfamiljen finns även älg och hjort.

 

                        Förekomst

De bor oftast i fjällen och när det blir vinter vandrar de ner till andra skogsområden. Renen finns i norra delen av Lappland som ligger i Sverige och norra polcirkeln.

 

                       Kännetecken

Renens päls är ihålig för att värma den under vintern. Deras päls är lite brunaktig. På undersidan av magen och i skägget är den gråaktig. Renen har två lättklövar som sitter på bakbenen så att den inte sjunker ner i snön. Renen har horn och den fäller sina horn under vintern. En fullvuxen rentjur väger 110kg, blir cirka 2 meter lång och är 140cm i mankhöjd.

 

                              Föda

Renarna äter lavar och trädlavar under vintern när de inte hittar mat. De äter även örter, gräs och mossa.

 

                             Livscykel

Renhonan föder en kalv på våren och kalven diar under sommaren. Därefter får kalven hitta egen föda. Sedan föder honan på nytt till våren.

 

                                Övrigt

Renens kött är en delikatess. Man kan tillverka väskor och kläder av renens päls. Man kan tillverka smycken av renens horn.

 

Källa: 4B och Skrivrummet.

Detta är elevernas egna ord. Jag har enbart skrivit det som eleverna bett mig att skriva. Jag har ställt frågor på texten och därefter har eleverna omformulerat eller ändrat.

Nu går eleverna in i nästa fas som är att skriva egna texter om sina landskapsdjur och landskapsväxter. Mer om detta längre fram.


Cirkelmodellen Rekonstruktion

Efter att eleverna blivit klara med sin text om lodjuret så fick de i par eller mindre grupp en faktatext om en varg. De fick klippa isär meningarna och sedan börja sätta ihop texten korrekt enligt strukturen. Eleverna fick här träna sig på att använda begreppen i ett sammanhang.

När de uppfattade sig som klara fick jag komma och se över texten. Om någon mening låg fel så plockade jag ur den och sa att den inte tillhörde den strukturdelen. Eleverna fick prata ihop sig och sedan kom jag tillbaka när de kände att de fått meningen på rätt ställe. Ibland behövde eleverna lite extra hjälp och då fick jag diskutera meningens innehåll och jämföra med strukturstegens innehåll. Oftast kom eleverna då på med var meningen skulle placeras.

Under vissa underrubriker så följde meningarna en ordning som gjorde att det inte blev begripligt för läsaren. Då uppmärksammade jag detta och frågade hur vi kunde göra så texten mer hänger ihop. Detta hjälpte eleverna att förstå att under varje rubrik behöver de skapa ett sammanhang.

När eleverna var klara med rekonstruktionen fick de skriva av texten för hand eller på ipad men även sätta in korrekta underrubriker (som inte fanns med från början av vargtexten) för att vi skulle befästa strukturstegen och dess begrepp ytterligare.

Nästa gång skriver vi en gemensam faktatext och jämför den med exempeltexter för olika betygskriterier så eleverna vet vad som krävs av dem när de sedan börjar skriva egna faktatexter. Vid varje lektion har jag repeterat kursplanens mål för eleverna för att de ska förstå vad det är de bedöms på och vilka förmågor det är vi tränar. Majoriteten av eleverna ser fram emot att få jobba med faktatexterna då de får ett sammanhang i det som sker.

Bild och film: Visättraskolans. Alla elever har tillstånd av vårdnadshavare.


Cirkelmodellen Dictogloss

Till slut kom vi in på nästa del i att studera genretexten. Jag läste en faktatext om lodjuret tre gånger. Första gången fick eleverna lyssna. Andra och tredje gången fick de anteckna stödord.

När jag läst klart fick eleverna sitta i grupper. I varje grupp öppnades ett google dokument som de sedan lärde sig att dela med varandra så alla kunde ta del av texten samtidigt och hjälpa till. De skulle sedan sammanställa texten om lodjuret utifrån sina stödord. De uppmuntrades att gå tillbaka i texten flera gånger och dubbelkolla så de fått med allt från de ämnesspecifika orden och alla tips samt struktur.

Två grupper hann bli klara och fick visa upp sin text. De hade även med källhänvisningar och hade gjort ett gediget arbete med sina texter:

 

Vid nästa tillfälle kommer de övriga grupperna att få visa upp och vi kommer att arbeta med en rekonstruktion av en text.

Bilder och film: Visättraskolans. Alla elever har tillstånd av föräldrar och har gett sitt godkännande att lägga upp bilderna.


Cirkelmodellen del 2

Nästa steg i cirkelmodellen är att möta olika faktatexter och bygga upp en förståelse för strukturen, språket och grammatiken.

Vi mötte återigen texten om renen men den här gången tittade vi på strukturen. Jag hade skrivit upp de sex olika strukturstegen på tavlan lite huller om buller. Jag bad eleverna att förklara orden som de kunde. Jag hjälpte till med orden som var svåra. Vi diskuterade även skillnaden på föda (mat och att föda ungar) och livscykel för att klargöra var man förklarar vilket fenomen. Därefter fick eleverna i grupper förklara orden och repetera. Sedan fick de enskilt skriva ner orden och förklara dem, en omvänd EPA. Kort därefter gick vi igenom texten med renen och delade upp texten i de olika strukturstegen. Eleverna fick först prova enskilt, diskutera i grupp och sedan gick vi igenom tillsammans.

Vid nästa lektionstillfälle mötte vi en text om en järv. Den innehöll luckor. Strukturen var korrekt men vi var tvungna att lösa luckorna. Vi pratade då om verb. Verb i en faktatext ska skrivas i presens. Vi har tidigare arbetat med preteritum och infinitiv så här fick vi chans att repetera och lägga till. Därefter kunde vi knäcka koden genom att sätta in korrekt verb i rätt tempus i lucktexten. Eleverna fick prova i samarbete med varandra och även markera strukturstegen i texten. Därefter gick vi igenom det tillsammans.

Vid nästa tillfälle pratade vi om synonymer, adjektiv och interpunktion. Vi fokuserade på verben först. Ett exempel var att järven går upp i ett träd. Det gör den ju men kan vi komma på ett annat ord som nästan betyder samma sak? Jo givetvis klättrar. Detta fortsatte vi att repetera och att det kallas för synonymer.

Därefter repeterade vi adjektiv och kunde jämföra. ”Järven ser ut som en björn” eller ”Järven ser ut som en liten, mörkbrun björn”? Vi drog in lässtrategierna, kan man se att järven är brun och liten om man enbart säger att den ser ut som en björn? Eleverna fick prova att se inre bilder medan jag läste upp första meningen. Nej en del kunde se en svart björn, en del en vit. De flesta ser björnen som ett djur som är stort och det är också det man ser. Men om man läser andra meningen blir det mer tydligt genom de inre bilderna. För varje meningen vi arbetade med gjorde vi på samma sätt.

Så kom vi till interpunktion. Vi repeterade punkt, frågetecken och utropstecken men även kommatecken. Vi gjorde några uppgifter tillsammans och sedan fick de arbeta individuellt. Jag gick runt som stöd.

Vid nästa lektionstillfälle hade jag skrivit ner ämnesspecifika ord på ett stort papper och viktiga saker att tänka på i en faktatext som vi tidigare gått igenom:

Vi tittade därefter på exempeltexter som symboliserade F, E, C och A i betyg för att tydliggöra för eleverna vad det är jag tittar på i min bedömning när de ska producera egna texter. Jag hade även gjort en bedömningsmatris i samma dokument så vi kunde titta och jämföra om bedömningen stämde överens. Otroligt matnyttigt för eleverna.

Därefter följde två språkövningar för att öva oss på strukturen men de får egna inlägg tilldelade sig…


Cirkelmodellen faktatexter del 1

I fyrorna arbetar vi tematiskt med landskapen hela vårterminen. I detta arbete kommer vi skapa faktatexter både om själva landskapet men även till landskapsdjuren och landskapsväxten för att koppla in biologi. Mer om temat finns att läsa här under ”Den stora Sverigeresan”.

I min klass har vi tidigare arbetat med faktatexter när vi arbetade med rymden samt resultaten på nationella proven så min uppskattning var att eleverna redan har relativt bra koll på vad en faktatext är. I min planering hade jag därför tänkt hoppa över vissa bitar kring genomgången av en faktatext. Som tur var hann jag gå en kurs om språklig sårbarhet där jag fick med mig mycket matnyttigt och bestämde mig för att kolla av kunskaperna och insåg att jag behöver gå igenom faktatexter tydligare. Vi har nya elever i klassen, vissa behöver repetition och vissa behöver fylla upp vissa luckor.

Vi arbetar med Zick Zack skrivrummet som är väldigt bra att utgå ifrån men som givetvis inte täcker in allt inom genrepedagogiken. Vi började med att läsa en text om renen. I vanliga fall brukar mina elever får säga stopp i texten när det kommer svåra ord men den här gången bad jag dem att stryka under dem i sin bok och låta mig läsa klart. Efteråt frågade jag hur många som tyckte att de förstod huvuddragen vad det handlade om. Jo men så långt var alla med. Det handlade ju om en ren. Men hur många skulle kunna återberätta texten med en röd tråd. Händerna var lätträknade. Vi har ett klimat i klassen där man vågar fråga och vara ärlig, detta måste man givetvis vara uppmärksam på. Jag la upp texten på projektorn och läste om texten, mening för mening, och eleverna fick säga svåra ord som dök upp. Vi strök under och förklarade dem. Sedan läste jag texten en gång till efter att alla orden gåtts igenom och frågade då hur många som kände större säkerhet kring texten. Alla händer flög upp i luften.

Nästa lektion hade vi samma text. Den här gången hade jag den på projektorn, läste högt och eleverna fick stoppa mig så fort någon av renens delar nämndes i texten. Därefter fick de placera ut delarna via en mall. De fick 1 min på sig, sedan byta bok med en kompis som tittade igenom och talade om ifall den höll med eller om något skulle ändras eller eventuellt hjälpa till i 1-2 min och sedan byta tillbaka och genomföra eventuella ändringar. Vi gick igenom renens delar tillsammans via projektorn.

Tredje lektionen läste jag texten om renen igen för att friska upp minnet. Eleverna fick sedan en lucktext där de skulle placera in rätt ord eller begrepp så det skapades ett sammanhang kring renen. Eleverna kunde hela tiden gå tillbaka och titta i texten om renen om de behövde. Kring den här övningen fick de samarbeta med kompisar. Därefter gick vi igenom svaren på tavlan där eleverna fick komma fram och skriva. Jag drog ett namn varje gång som fick komma fram. Man hade alltid möjlighet att säga pass men det gjorde ingen. Hade man inte hunnit klart och ens namn drogs så uppmuntrade vi till ett försök och sedan om hjälp ifall man kände sig osäker. Funkade otroligt bra.

På detta sätt byggde vi upp förförståelse och mötte en faktatext. Del 1 i cirkelmodellen.


Ämnesintegrerat arbete om vikingatiden

Åk 4 redovisade sitt tema om vikingatiden idag genom en blotfest för skolan. Vikingatiden har varit ett ämnesintegrerat område där eleverna fått lära sig om gamla måttenheter (matematik), konstruerat vikingaskepp i miniatyrer (teknik), tillverkat halsband (hantverksyrket SYV), ristat och sytt runor där man med hjälp av en runnyckel skulle kunna tyda skriften (SYV, slöjd, bild), bakat bröd grundat på recept från vikingatiden samt gjort eget smör (hemkunskap, svenska, matematik, biologi), läst upp texter om vikingatiden på engelska som de skrivit själva (engelska, svenska), byggt byar eller bondgårdar utifrån hur de såg ut på den tiden i minecraft (teknik), tagit reda på lekar som var typiskt för vikingatiden (idrott och hälsa, matematik) samt gjort affischer och tillverkat egna spel (samhällskunskap, geografi, historia, religion, svenska). Ett helt fantastiskt arbete av alla elever.

Ämnesintegrerat arbete är magiskt och i synnerhet när man kan samarbeta med andra ämnen. På Visättraskolan planerar vi tillsammans för att synliggöra den röda tråden och förstärka elevernas kunskaper. Detta gör att språket utvecklas och begrepp befästs. Fantastiskt!

/Sandra Grängstedt Mbalire


Läsförståelse genom RT

Vi har en lektion i veckan där vi är halvklass och tränar oss på att läsa tjockare böcker och  öva på läsförståelsen. Just nu läser vi:

image

Innan vi startade upp så började vi diskutera omslaget på boken, vem som är författaren, vad kommer den handla om, vi läste baksidan och diskuterade, vad tror de författaren tänkt på när hon skrev den här boken osv. De första 20 sidorna läste jag högt samtidigt som jag tänkte högt kring lässtrategierna.

De fem lässtrategierna är:

image

Spågumman där man gissar vad man tror kommer hända i texten genom att läsa rubrik och titta på bilder.

Detektiven där man hittar svåra ord som man behöver ta reda på vad de betyder elle om ett ord stavas annorlunda att man uppmärksammar det.

Reportern ställer frågor på texten, tänker mellan raderna.

Konstnären visar inre bilder.

Cowboyen sammanfattar vad man läst.

Eleverna fick ett varsitt bokmärke med symbolerna upptrycka och sedan post-it lappar. Därefter fick eleverna läsa ett kapitel individuellt och samtidigt skriva ner på post-it lappar när de använder en strategi och på vilken sida samt skriva ner svåra ord eller frågor.

När alla läst kapitlet så återsamlades vi i storgrupp och pratade om vilka strategier som använts, hur kan man ta reda på svåra ord (ordbok, lexikon eller fråga någon) samt sammanfattade kapitlet så alla verkligen förstått. Vid nästa kapitel visste eleverna mer säkert hur de skulle gå tillväga och strategierna användes mer inkluderat i läsningen vilket gjorde att det gick lättare för dem. Strategierna får aldrig ta över läsningen, de ska enbart fungera som en fördjupning av läsupplevelsen.

Elever som har svårt att läsa så pass många sidor på egen hand och upplever det svårt att organisera upp sin läsning kan istället sitta med läraren och läsa kapitlet högt. De kan sammanfatta efter varje sida och läraren måste då vara noga med att elevena ska implementera strategierna. Läraren fungerar som ett stöd hela tiden och utmanar eleverna på deras nivå mot en mer individualiserad läsning.

Allt detta är en forskningsbaserad metod som heter RT (Reciprocal Teaching). Detta ska gynna både den egna läsningen men även läsförståelsen. Det är viktigt att läraren använder sig av tänka-högt-metoden, låter eleverna läsa själva till ett visst, stoppar läsningen för att återkoppla om strategierna används och om eleverna har förstått för att sedan låta eleverna fortsätta läsningen.

Källor: Barbro Westlund, Att undervisa i läsförståelse. En läsande klass: http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/

Bilder: Privata.