Slöjdlärare…eller?

Vår slöjdlärare Maria har inte bara kunskapen som krävs i slöjd. Hon tar över ämnet bild på skolan samt har behörighet i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Maria strävar efter att arbeta språkutvecklande och ämnesintegrerat på sina lektioner. Lektionerna jag fick besöka var med skolans årskurs tvåor under tre arbetsmoment: uppstart, arbetsprocess och avslut. Eleverna skulle göra en förvaringspåse till sina tre i rad pjäser.

Eleverna möttes av Maria utanför slöjdsalen där varje elev tilldelades en meterlinjal. När alla befann sig i salen så frågade Maria om eleverna visste vad det var de hade fått. Svaren blev:
Linjal

Något att mäta med

Pinne

Därefter började Maria förklara vad föremålet var, repeterade mm, cm och meter och gick igenom geometriska figurer. Hon gick vidare med att berätta att eleverna skulle få göra en påse till sina spelpjäser de tillverkat tidigare. De följande lektionerna startades upp med att återkoppla vad man hade gjort tidigare för att eleverna skulle komma ihåg och sätta ord på sin arbetsprocess.

Under själva arbetsprocessen skulle eleverna klippa, välja tyg, mäta och sy. Begrepp såsom förstygn, millimeter, rektangel med flera kom upp och Maria arbetade med orden och förståelsen för att det skulle bli tydligt för eleverna. Nya begrepp såsom ytbehandla kom upp. Detta återkopplades till det tidigare arbetet med spelpjäserna och förklarades av Maria i diskussion med eleverna. Alla begrepp betonades, visades och upprepades. Maria använde ett tydligt språk, tydliga instruktioner, lärarledde eleverna varsamt, såg alla, lät eleverna gissa om de inte kunde, stöttade, gav ledtrådar när eleverna körde fast och använde modeller/föremål för att visa eleverna. Hon använde även kognitivt utmanande frågor så eleverna fick tänka till lite extra. Feedback gavs både språkligt, innehållsmässigt och arbetsmässigt.

När arbetet var avslutat så fick eleverna  göra en skriftlig utvärdering. Maria läste upp frågorna och gick systematiskt igenom frågorna så eleverna kunde koncentrera och fokusera samt reflektera kring sin arbetsprocess i sitt skrivande. På sista lektionen så pratade även Maria om att nästa lektion skulle utgå på grund av kristi himmelsfärdsdag. Maria passade på att ta upp högtiden för diskussion.
Det helt fantastiska var ämnesintegreringen som Maria förde in i sitt ämne och på sina lektioner. Det fanns matematik, svenska, slöjd i mjuka och hårda material samt religion. Eleverna får med sig så mycket mer än bara en sak från ämnet slöjd. Heja Maria!

Tack för att jag fick besöka dig!


Syslöjd och språkutveckling

”En pedagog som arbetar språkutvecklande ägnar sig åt ett ständigt pågående utforskande av den egna verksamheten.” (Framgång genom språket s.27)

Vår syslöjdslärare Ingela har intresserat sig och arbetat mot ett mer språkutvecklande förhållningssätt och visar hela tiden ett intresse av att vilja lära sig mer. När man kommer in till Ingela så möts man av ett varmt leende och en förväntan i själva rummet. Slöjd är något som tilltalar många elever och brukar för många vara ett favoritämne. Lektionerna jag fick besöka var med skolans treor och jag fick följa deras arbete under tre lektioner. De skulle arbeta med att göra insekter eller fjärilar i ull. Detta skedde i samarbete med träslöjdsläraren Maria.

Ingela började båda sina lektioner med att förklara att eleverna skulle lära sig hur man tovar. Detta var målet med lektionerna. Ull kommer från får något som Ingela illustrerade med bilder vid tavlan. Därefter visades en kort filmsnutt som handlade om varifrån ullen kommer och stegen fram tills ullen tovas. Filmen tog upp att det finns något som heter fuskpäls och Ingela plockade upp den tråden genom att prata om syntet och riktig ull. Viktiga nyckelbegrepp såsom ull, dra isär, rulla ihop, såpa, karda och tova upprepades, skrevs och betonades.  Vid mitt andra besök hade jag tagit med mig en fuskpäls och en riktig. Ingela lät eleverna känna på de olika materialen och gissa vilken de trodde var syntes och vilken som var riktig. Därefter höll hon upp den riktiga. Eleverna fick en konkret bild av hur fuskpäls och riktig päls känns samt fick öva sig på en språklig strategi.

Eleverna fick därefter börja med att tvätta ullen med såpa. Ingela visade hur ullen skulle tovas. Hela tiden pågick en aktiv interaktion mellan Ingela och eleverna men även mellan eleverna. Ingela talade tydligt, skrev ner nyckelbegrepp, visade samt använde bilder och föremål för att främja inlärningen och förståelsen. Hon återkopplade även tillsammans med eleverna vad de gjort på tidigare lektioner för att bibehålla deras förkunskaper i ämnet samt även ge möjlighet till repetition. Ingela avslutade sina lektioner med att be eleverna återkoppla vad det var de gjort, alltså använda begreppen och reflektera över sin inlärning.

Ingela visar en ständig vilja att utvecklas i sitt språkutvecklande arbete och det är fantastiskt att arbeta tillsammans med henne. Fortsätt Ingela på precis samma sätt! Tack för att jag fick besöka dig.